VÃ¤lfÃ¤rdsredovisning 2010 - Ãstersunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Fysisk aktivitet Nationellt målområde 9 Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen (FHI, 2010). Redovisade indikatorer Fysisk aktivitet Skolvägar Parksoffor och offentliga toaletter Närhet till service Promenader i hemtjänsten Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att åsamka skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Med regelbunden fysisk aktivitet menas enligt rekommendationen en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (FHI, 2010). I Östersund % 100 80 60 40 20 0 61 61 54 49 Fysiskt aktiva 49 50 Av personer med funktionsnedsättning (46 %) är det en något lägre andel som uppger att de är fysiskt 55 51 16-29 30-44 45-64 65-84 man kvinna Figur 31: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger att de är fysiskt aktiva* i genomsnitt 30 minuter eller mer per dag (Hälsa på lika villkor, 2010). aktiva minst 30 minuter per dag jämfört med övriga befolkningen (55 %). Det är en något mindre andel av befolkningen i Torvalla (44 %) som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag jämfört med genomsnittet i kommunen (53 %). 66 % av befolkningen uppger att de vill öka sin fysiska aktivitet, och tror att de kan klara det själv. 10 % svarar att de vill öka sin fysiska aktivitet, men behöver stöd (Hälsa på lika villkor, 2010). Kommentarer Drygt hälften av kommunens invånare 16-84 år är fysiskt aktiva 30 minuter eller mer per dag, vilket är rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa. I Torvalla är det ännu färre, vilket kan bero på att det är svårare att ta sig med gång eller cykel till jobb och andra aktiviteter som ligger utanför Torvalla, som saknar större arbetsplatser i området. Torvalla har ett utbrett gång- och cykelnät. Har gång- och cykelvägarna tillräckligt bra placering och koppling till övriga stan? Tre fjärdedelar av befolkningen vill öka sin fysiska aktivitet, med eller utan hjälp. Aktiv transport, att gå eller cykla för att transportera sig, är ett bra sätt att öka sin fysiska aktivitet och komma upp i de 30 minuterna per dag. Oavsett om personer vill ha stöd eller inte för att öka sin fysiska aktivitet så måste goda förutsättningar för det skapas, både i den fysiska miljön men också i andra strukturer. I Östersunds stad erbjuds många alternativ som stimulerar till fysisk aktivitet och naturen finns på nära håll. På vintertid t.ex. nyttjas snön och isen på många sätt genom bl.a. vinterparken, skridsko- *Måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm. T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning. 36
anor och en stor mängd skidspår som finns tillgängliga i olika delar av kommunen. Barn och ungdomar i Östersund % 100 80 60 40 20 0 82 80 Fysiskt aktiva på fritiden 86 86 Enligt hälsosamtalen är det betydligt fler som är fysiskt aktiva en gång i veckan eller oftare än 3-4 gånger i veckan. Mest aktiva är 6- och 10-åringarna där nära 100 % är fysiskt aktiva en gång i veckan eller oftare. Av pojkarna 14 år och i åk 1 på gymnasiet är 78-79 % fysiskt aktiva en gång i veckan eller mer. En större andel flickor är fysiskt aktiva så ofta. Kommentarer Frågorna i hälsosamtalen och UHU-enkäten är ställda något olika och därför inte helt jämförbara. Andelen elever som är fysiskt aktiva på fritiden är betydligt högre för 6- och 10-åringarna än för 14-åringarna och i gymnasiet. En förklaring till denna skillnad kan vara att frågan formulerats på olika sätt till de olika åldersgrupperna. Enligt hälsosamtalen är det något färre killar än tjejer i de äldre åldersgrupperna som är 62 70 62 60 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 6-åringar 10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn 2007 2008 2009 Figur 32: Andel elever som leker och är fysiskt aktiva (6- och 10- åringar) eller motionerar/idrottar på fritiden (14-åringar och i åk 1 på gymnasiet) 3-4 gånger i veckan eller mer (Hälsosamtal i skolan 2007-2009). 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Tränar minst en gång i veckan Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Killar Tjejer Figur 33: Andelen tjejer och killar som tränar oftare än en gång i veckan (UHU, 2010) fysiskt aktiva. Elevhälsan beskriver att det är vanligt att ungdomar, framförallt killar, hoppar av föreningslivet högre upp i åldrarna för att de inte längre platsar i laget. Vissa elever slutar med idrotten för att de vill satsa på betygen istället, vilket inte borde utesluta vartannat. Samtidigt som eleverna motionerar mindre på fritiden med stigande ålder minskar även den fysiska aktiviteten under skoltid. Från förskolan och uppåt sker satsningar för ökad fysisk aktivitet. Utifrån det har satsningar gjorts på utemiljö och utevistelse, t.ex. planerade rastaktiviteter, inköp av utesaker för rörelse, undervisning ute samt utbildning av personal. Dessa satsningar sker dock mer i tidigareskolorna, även om satsningar i senareskolorna har ökat. För många av de äldre eleverna minskar idrottslektionerna enligt timplan och på många senareskolor och gymnasieskolor finns det mycket att utveckla i miljön för att stimulera till fysisk aktivitet. Skolvägar Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig faktor för barns nuvarande och framtida hälsa, såväl fysisk som psykisk och social. Barn rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag. Barns rörelsefrihet och möjligheter att på egen hand röra sig i närmiljön/staden har begränsats de senaste årtiondena, mycket till följd av olika samhällshinder. Exempelvis så har andelen barn i Sverige som själva går eller cyklar till skolan kraftigt sjunkigt sedan 70- talet: • 70-talet 94 % • 90-talet 77 % • 2006 under 60 % (Faskunger, 2008a). Att gå och cykla till skolan gynnar både hälsan, miljön och trafiksäkerheten, och är ett enkelt sätt att få in fysisk aktivitet i vardagen. Då sunda resvanor grundläggs i tidig ålder, är målgruppen barn och ungdomar särskilt viktiga att rikta olika samhällsinsatser mot. Om aktiva transporter kan bli en naturlig del av deras vardag, är sannolikheten betydligt större att det följer dem i vuxen ålder (NCFF, 2010). 37
Page 1 and 2: Välfärdsredovisning 2010 Östersu
Page 3 and 4: Förord För att följa hur folkhä
Page 5 and 6: 2006. Barns och ungas uppväxtvillk
Page 7: Hälsa hos personer med funktionsne
Page 10 and 11: Figur 1: Hälsans bestämningsfakto
Page 12: Funktionsnedsättning* definieras h
Page 15 and 16: Delaktighet och inflytande i skolan
Page 17 and 18: En större andel av befolkningen i
Page 19 and 20: I Östersund % 70 60 50 40 30 20 10
Page 21 and 22: Kommentarer Mellan 2004 och 2008 ha
Page 23: Försökt kyssa eller krama dig fas
Page 26 and 27: Kommentarer Elever i Östersund må
Page 28 and 29: Kommentarer De flesta elever trivs
Page 30 and 31: Framtidstro killar 83 87 tjejer 81
Page 32 and 33: I välfärdsredovisningen har vi vi
Page 35: Skydd mot smittspridning Nationellt
Page 39 and 40: I Östersund Plats Östersund C 280
Page 41: År 2000 fanns det 20 livsmedelsbut
Page 44 and 45: killar 14 år har andelen som äter
Page 46 and 47: Tobak, alkohol, narkotika, dopning
Page 48 and 49: Av tioåringarna svarade 95 % att v
Page 50: huvudsakliga köparna är, om alkoh
Page 53 and 54: Referenser Böcker, publikationer,
Page 55 and 56: Bilaga 1 Indikatorer kopplat till h

VÃ¤lfÃ¤rdsredovisning 2010 - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

VÃ¤lfÃ¤rdsredovisning 2010 - Ãstersunds kommun