Årsredovisning 2011 - Piteå kommun

Under 2012 förväntas exporten minska, men en återhämtning förväntas
under året. Bedömningen är en lägre sysselsättning i riket.
Utvecklingen kommer att följa det traditionella mönstret. Vid
försämrad tillväxt påverkas först antalet arbetade timmar, utan att
antalet anställda sjunker; övertid och visstidsanställda med kortare
anställningsformer minskar och sedan i nästa fas påverkas antalet
anställda. Antalet fast anställda har fortsatt att öka under hela 2011
medan ökningen för tidsbegränsat anställda upphört under andra
halvåret.
Fast anställda
3 600
3 500
3 400
3 300
3 200
3 100
Fast anställda 1000-tal
Tidsbegränsat anställda 1000-tal
3 000
2001 2002 2003 2005 2006 2007 2009 2010 2011
1 000
Det brukar vara ett tidigt tecken på en kommande svagare sysselsättningsutveckling.
Arbetsförmedlingen redovisar också att antalet
lediga platser planar ut och i Konjunkturinstitutets barometer är det
nu ungefär lika stor andel företag som har planer på ökad sysselsättning
som på minskad. Båda dessa indikatorer förutspår en svag
sysselsättningsökning närmaste kvartalet. Därefter kan förväntas att
tillväxtstoppet också slår hårdare mot arbetsmarknaden. Detta förlopp
påverkar kommunens skatteintäkter negativt, men jämfört med
tidigare antaganden som skatteunderlagets utveckling bygger på,
sker inga ytterligare försämringar.
Spanas framåt för perioden 2013–2015 kan konstateras att svensk
ekonomi sedan finanskrisens utbrott befunnit sig i en djup lågkonjunktur.
En betydande återhämtning har visserligen skett med
starka tillväxttal som följd, men det är fortfarande en bit kvar innan
resursutnyttjandet kan beskrivas som normalt. Den svaga utveckling
som kan förutses 2012 innebär att avståndet till en ekonomi i balans
vidgas.
En viktig fråga i detta sammanhang är förstås hur situationen
utvecklas i omvärlden. Utgångspunkten för SKL har varit att det
kommer att gå fortsatt tungt under lång tid i Europa, men att efterfrågetillväxten
på svenska exportprodukter och tjänster ändå gradvis
ökar. Även utan mer påtagligt stöd från omvärlden har den svenska
ekonomin förmåga att på egen hand generera relativt kraftiga tillväxttal.
Förklaringen är den privata sektorns omfattande finansiella
överskott i utgångsläget vilket ger en betydande potential för ökade
investeringar och konsumtion.
Det höga sparandet i privat sektor kan till viss del återföras på den
oro som präglat den ekonomiska utvecklingen sedan finanskrisens
utbrott. Hushållen har hållit tillbaka sin konsumtion trots en relativt
gynnsam inkomstutveckling samtidigt som företagen begränsat sina
investeringar. Till det kommer att bostadsbyggandet under lång tid
varit mycket lågt. Mot den bakgrunden finns en betydande potential
för en ökad efterfrågan i privat sektor. Men för att denna potential
ska kunna frigöras krävs förstås att oron och osäkerheten om framtiden
kan dämpas.
900
800
700
600
500
400
Tidsbegränsat anställda
Till den privata sektorns goda utgångsläge ska läggas att finanserna
i stat, kommuner och landsting också är i förhållandevis gott skick
trots lågkonjunkturen. I den offentliga sektorn finns inga behov av
budgetsaneringar och besparingar, vilket fallet dessvärre är i många
andra länder. I Sverige kan därför den offentliga sektorn vara med
och bidra till efterfrågan och att en återhämtning sker på arbetsmarknaden.
Men till skillnad från i den privata sektorn ökar inte utgifterna
snabbare än sektorns intäkter. Tvärtom stärks det finansiella sparandet
i offentlig sektor gradvis i takt med att läget på arbetsmarknaden
förbättras. Det är således i första hand den privata sektorn som
bidrar till att läget på arbetsmarknaden förbättras. En viktig del i
detta är den normalisering som förutsätts ske i hushållens sparande.
Sparandet sjunker gradvis vilket är liktydigt med att hushållens
konsumtionsutgifter ökar snabbare än inkomsterna.
%
14
12
10
8
6
4
2
0
-2
-4
Konsumtionsutgifter
Sparkvot
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
På motsvarande sätt har företagens investeringar sedan finanskrisens
utbrott varit begränsade i förhållande till företagens produktion.
Också denna relation förutsätts fram till 2015 återgå till mer
normala tal. Det innebär att företagens investeringar åren 2013–
2015 växer i relativt snabb takt. Den återhämtning som beräknas ske
i svensk ekonomi 2013–2015 är således både en följd av förbättrade
konjunkturutsikter internationellt och av att sparandet i svenska
företag och hushåll gradvis nedbringas. Att efterfrågestimulanserna
är såväl internationella som inhemska gör att svensk BNP växer
snabbare än BNP i flera andra länder.
Under åren som följer efter 2012 förutsätts arbetslösheten gradvis
ta sig ner till sex procent fram till 2015. Denna nivå på arbetslösheten
förutsätts förenlig med Riksbankens mål om en inflation på två
procent. Det är den nivå på arbetslösheten då arbetsmarknaden kan
sägas vara i balans då varken låg- eller högkonjunktur råder.
Eftersom det i utgångsläget finns lediga resurser, exempelvis i
form av arbetslösa, kommer produktion och sysselsättning att under
åren 2013–2015 växa snabbare än vad som är normalt. Till följd av
den nedjustering som nu görs i prognosen för 2012 blir dessa tillväxttal
högre än i föregående prognos.
Sammantaget kan konstateras att läget i den globala ekonomin är
mycket osäkert. Merparten av expertisen gör bedömningen att 2012
blir ett svårt år och då Sverige är oerhört beroende av exportindustrin
kommer även landet att påverkas negativt, med minskad konsumtion,
minskad investeringsvilja och ökad arbetslöshet som följd.
Detta kommer troligen att påverka skatteintäkterna negativt och det
blir således försämrade ekonomiska förutsättningar för kommuner
och landsting. En förbättring kan skönjas under senare delen av
2012 och det finns därigenom möjligheter till att den ekonomiska
påfrestningen på kommunens ekonomi kan begränsas både i omfattning
och tid.
12 • FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE