Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews

nyheter
Capgeminis studie ”What value
should you expect from Supplier
Relationship Management” undersöker
20 inköpschefers prioriteringar
för det kommande året. Dessutom
granskas glappet mellan deras mål
och den aktuella användningen av
system för inköp och upphandling,
både för företagen som helhet och
för användarna. SRM (Supplier
Relationship Management) innebär
att man har en strategi för att hantera
sina leverantörer. Leverantörerna står
i direkt förbindelse med företaget i
real tid, vilket ger kontroll över företagets
direkta och indirekta inköp
och samtidigt förvandlar leverantörerna
till affärspartners och det integrerade
systemet skapar affärsnytta.
Begränsat genomslag
Undersökningen, som också inkluderade
de personer som använder
inköpssystemen, visar att många
företag som implementerat inköps-
20
system ändå inte använder dem fullt
ut och har inte lyckats erhålla acceptans
från användarna.
– Resultaten visar att inköpscheferna
gärna vill standardisera hela inköpsprocessen.
Samtidigt har Capgemini
funnit att auktioner och webbaserad
upphandling har fått ett begränsat
genomslag hos företagen, vilket
motverkar standardisering.
– Mindre än 50 procent av SRManvändarna
utnyttjar programmet
för att spåra ordrar. De tar i stället
ut information ur systemet och kör
separata rapporter för orderhantering.
20 procent av användarna
spårar alltid sina ordrar utanför
SRM-systemet.
– Bara 7 procent av inköparna
använder rapportfunktionen som
finns inbyggd i systemet.
35 procent använder aldrig funktionen
överhuvudtaget, trots att
den är till för att skapa korrekta
rapporter.
– Många inköpare använder inköpsinformation
när de arbetar fram kontrakt,
men färre än 40 procent av dem kan
ta fram sådana uppgifter ur sitt SRMsystem.
För 60 procent av användarna
är denna information otillgänglig trots
att den finns i systemet.
– 30 procent av användarna svarade
att de behöver utbildning för att
kunna använda
SRM-systemet mer effektivt.
Inte hela vägen
Michael Skordby, ansvarig för
kompetensområdet inköp på Capgemini
Consulting, kommenterar
resultaten.
offentliga affärer #6 2006
Inget prövningstillstånd
för Brommageriatriken
Sedan den 21 november står det klart att personalägda
Brommageriatriken i Stockholm inte
kommer att få fortsätta sin verksamhet i västra
Stockholm. Detta efter att regeringsrätten
avslog företagets överklagande.
Det var för ett år sedan som Brommageriatriken
förlorade upphandlingen
om att bedriva öppen och sluten geriatrisk
vård samt avancerad hemsjukvård
i Bromma i västra Stockholm.
Nu har frågan fått ett avgörande.
Det blir Stockholms sjukhem som
får sköta den här vården. Brommageriatriken
protesterade mot beslutet,
ansökte om överprövning men fick
avslag, först i Länsrätten och sedan i
Kammarrätten. Och nu har även den
sista instansen, Regeringsrätten, sagt
sitt. Enligt Dagens Nyheter skriver
rätten i sitt beslut att prövningstill-
stånd inte bör meddelas. När Brommageriatriken
ansökte om överprövning
menade man att landstinget
i sin upphandling åsidosatt bland
annat likabehandlingsprincipen och
kravet på affärsmässighet. Folkpartiets
sjukvårdslandstingsråd Birgitta
Rydberg efterlyser en förändring i
hur landstinget gör sina upphandlingar
av vård. Birgitta Rydberg
befarar att detta är en negativ signal
för personal som vill ta över verksamhet
från landstinget.
Dålig användning av inköpssystem
gör att inköpschefernas mål inte nås
Inköpen är en viktig fråga för svenska och andra
företag som skulle kunna spara 10–25 procent av
inköpskostnaderna med ett effektivt system. Capgeminis
undersökning visar att mindre än 50 procent
använder sitt inköpssystem för att spåra ordrar.
Peter Lindskog-Bodin Det blir Stockholms sjukhem som får sköta Brommageriatriken.
FaKta Om StuDIen
– Det råder fortfarande en hel del
förvirring om vad SRM är. Detta
beror delvis på att SRM kan vara
svårt att implementera och integrera.
Många företag lägger ner för
lite tid på att identifiera de processer
och inköpskanaler som kommer att
påverkas vid implementeringen, och
upptäcker senare att de bara har tagit
sig halvvägs och utan att realisera de
besparingar de hade räknat med. De
företag som effektivt infört ett inköpssystem
kan minska administrationen
kring inköp, få bättre avtalstrohet,
reducera time-to-market och vinna
konkurrensfördelar, samt locka bättre
inköpare till sina organisationer.
Fredrik Fermén
Undersökningen baseras på intervjuer med 20 företag
och organisationer som spenderar minst 100 miljoner
euro och som använder ett SRM-system. Företagen
kommer från Sverige, Nederländerna, Tyskland, Frankrike,
England, USA och Australien. Den kompletterades
med intervjuer av inköpare och andra användare av
SRM-systemen. Totalt genomfördes 123 intervjuer.
offentliga affärer #6 2006
Det har gjorts många försök att beskriva
utvecklingen i Haparanda sedan IKEA
beslutade att etablera sig på orten.
Många säger att det är det största som
hänt sedan staden grundades 1809, för
att ersätta Torneå, som i freden tillföll
storfurstendömet Finland.
Det är inte bara valfläsk
I dag är utbytet mellan Torneå och
Haparanda en naturlig process
varje dag och det senaste året har
vänt upp och ner på hela tillvaron;
geografiskt, ekonomiskt och
mentalt. E4:an flyttas, nya gator
tar form, tomter styckas och säljs,
hotell byggs, restauranger öppnar,
företag skriker efter arbetskraft
och investerarna står på kö. Och
Haparandabornas många arbetssökande
befinner sig på arbetsförmedlingens
nystartade kurs
för att skriva säljande CV. Den
Norrländska pessimismen begravs
i djupet av Torneälvens bottensediment.
Ingen vet riktigt var det hela
kommer att hamna till slut, men
alla har en känsla av framåtanda.
Och det är inte bara politiskt
valfläsk. Det är verklighet. IKEA
öppnar. Samma dag som beslutet
offentliggjordes började telefonerna
gå varma i kommunhuset. Investeringar
för 2,5 miljarder kronor är
planerade, vilket inte bara är unikt
för Norrland, utan hela Sverige.
Jobb skapas i kölvattnet
Haparandaborna är glada. Kommuncheferna
är ännu gladare. Men gladast
av dem alla är nog arbetsförmedlarna.
Efter att ha varit en avfolkningsbygd,
skriker nu företagen efter arbetskraft.
Historiskt sett har Haparanda haft
ungefär dubbelt så hög arbetslöshet
som resten av landet. Man beräknar
att 1000 jobb kommer att skapas i
kölvattnet av kryssaren IKEA, och
detta i en kommun med 10 000 invånare.
Det skulle motsvara 100 000
nya jobb i Stockholm på ett bräde.
Ett strategiskt läge
för handel
Hela Norrlandskusten har de senaste
åren expanderat. Bygget av Botniabanan
skapar en potentiell ekonomisk
region mellan Sundsvall och Umeå.
Flera städer runt Bottenviken har länge
försökt locka till sig IKEA. Men att
Haparanda avgick som segrare förvånade
alla, utom haparandaborna själva.
Staden har med sin position längst in
nyheter
När IKEA kom till byn
Det började med att en liten by snabbt förvandlas
från en deppig avfolkningsbygd till Sveriges snabbast
växande ekonomi. Och sedan den dagen har
inget varit sig likt.
De första kunderna på IKEA
HaparandaTornio, det 16:e
varuhuset i Sverige och det
218:e inom koncernen.
Bland medlemmarna i nätverket
satsar ett flertal på biogas som
fordonsbränsle, exempelvis Kristianstad,
Östersund, Hässleholm, Olofström,
Linköping och Stockholm.
Fler kommuner planerar att inom
kort göra stora investeringar i biogasanläggningar.
Den breda satsningen
på biogas som fordonsbränsle ingår
i kommunernas långsiktiga arbete
med att minska utsläppen av växthusgaser
och de deltar därmed aktivt
i arbetet för att Sverige ska nå de
av riksdagen antagna klimatmålen.
Inom nätverket tycker man därför
att det är djupt olyckligt att Volvo
i Bottenviken ett strategiskt läge för
handel. Haparandas vision om att bli
ett internationellt handelscentrum
på Nordkalotten låg inom räckhåll.
Det började med Tillväxtkonferensen
Varuhuset invigdes den 15 november i år genom att Ingvar
Kamprad och Sven-Erik Bucht, kommunalråd i Haparanda,
enligt IKEA-tradition sågade itu en stock.
Personvagnar meddelat att de har
för avsikt att sluta tillverka gasbilar.
Beslutet kommer inte att ändra
kommunernas inriktning på val av
och krav på fordonsbränsle – biogas.
I ett öppet brev till regeringen skriver
klimatkommunerna; Det finns andra
bilfabrikanter som möjliggör fortsatt
satsning på biogas som fordonsbränsle.
Det är ändå beklagligt att ett
av Sveriges ledande bilmärken slutar
med produktionen av biogasbilar
och detta av flera skäl.
– Produktion och utveckling av
biogas och biogasfordon är en viktig
del i den nationella satsningen på
miljöteknikexport och därmed också
nya jobb i Sverige.
– Det är av stort symbolvärde för
den internationella marknaden att
i Stockholm våren 2004, där Ingvar
Kamprad var en av talarna. I pausen
trängde sig Haparandas kommunalråd
Sven-Erik Bucht fram till den hårt
uppvaktade Kamprad och lämnade
över en lunta papper och sade:
– Vi har ett område där du enkelt når
med 1,5 miljoner människor i fyra
länder inom en radie av 50 mil.
Kamprad blev tydligen intresserad och
sedan gick det fort.
Peter Lindskog-Bodin
Klimatkommuner satsar på
biogas som fordonsbränsle
Klimatkommunerna är ett nätverk med 19
kommuner och ett landsting som arbetar aktivt
lokalt för att minska utsläppen av växthusgaser. De
uppmanar nu Sveriges nya regering att fortsätta
med en offensiv klimatpolitik, både nationellt och
internationellt, där utveckling av hållbara transportsystem
och fordonsbränslen får fortsatt stöd.
det land som har den största användningen
av biogas som fordonsbränsle
också tillverkar gasbilar.
– Det finns en ”köptrohet” hos
Volvoägare som har varit en faktor
som underlättat för marknadsgenombrottet
av biogasdrivna personbilar.
Steget är inte så stort att gå
från en fossildriven bil till en biogasdriven
bil av det bilmärke som man
är van vid.
Klimatkommunerna hoppas nu att
regeringen tydligt verkar för en fortsatt
satsning på biogas som fordonsbränsle.
De tror att det skulle vara
av stor betydelse för att påverka
Volvo Personvagnar att ompröva sitt
beslut att lägga ned produktionen av
gasbilar.
Arne Öster
21