Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews

AVTALS nYtt
Forts. från sid. 65
upphandlingsförfarande. Att införa
bör-regler för avseenden miljökrav,
sociala och andra krav avvisas av flera
skäl, såsom att tillämpning svårligen
kan göras stringent samt det principiella
skälet att inte belasta upphandlingsinstrumentet
med krav som i realiteten
innebär en dubbelbevakning av att
lagar inom andra områden efterlevs.
Hur skall upphandlande myndighet,
anbudsgivare och slutligen domstolar
tolka denna ”rekommendation”, skriver
SOI. Dock är det i praktiken i första
hand de sociala kraven som förväntas
kunna leda avsevärda tolkningsproblem
och tvister med åtföljande resurs- och
kostnadsökningar under uppföljningsfasen.
Det mesta ogjort
Mest slående vid en översiktlig genomgång
av inkomna remissyttrande är ett
tydligt och ofta skarpt uttalat missnöje
med utredningens misslyckande med
att förenkla upphandlingen samt otillfredsställelse
med att det på många
66
områden finns betydande oklarheter om
hur regelverket skall tillämpas. I klartext
står vi inför det faktumet att tidsfristen
för att införa och börja tillämpa de ny
tvingande EU-direktiven har runnit ut,
medan lagförslagen angående de frivilliga
nya upphandlingsformerna och
-metoderna samt det övriga regelverket
för upphandling under tröskelvärdena
underkänts av såväl upphandlare som
leverantörer och aktuella myndigheter.
Katastrofkommission
Med Offentliga Affärers uppdrag att
belysa utveckling och affärer inom
offentliga sektorn och på så sätt stimulera
till debatt och förhoppningsvis
lämna ett bidrag till arbetet med att
effektivisera förvaltningarna är vårt eget
förslag att tillsätta en katastrofkommission.
Det mest konstruktiva i detta läge
synes vara att regeringen tar initiativ till
en upphandlingens katastrofkommission
med uppdrag att arbeta snabbt
och resolut. Även om det finns motstridiga
uppfattningar om ett antal frågor
finns det ett förhållande som förenar
företrädarna för olika intressen: det
måste finnas tydliga, lättolkade regler,
enhetlig tillämpning, större transparens
i upphandlingsprocessen, en
effektiv tillsyn och möjlighet att utkräva
ekonomiska sanktioner och personligt
ansvar vid lagstridigt eller oskickligt,
skadevållande agerande. De samhälleliga
vinsterna med en lag- och förordningsstyrd,
stabil och effektiv offentlig
upphandlingsverksamhet är mycket
stora. Håller vi dessutom i minnet att
Sverige också som EU-medlem har
stora möjligheter att med sedvanlig
konsensusvilja etablera för våra behov
välanpassade och effektiva spelregler,
växer trycket på att få tillstånd en
övergripande nationell kraftsamling. I
avsaknaden av officiell statistik pekar
en grov uppskattning på att kanske så
mycket som 95 procent av alla offentliga
upphandlingar inte styrs av EU:
s procedurdirektiv, motsvarande en
värdemässig andel om minst 75 procent.
Således bäddat för en politisk viljemanifestration
och en regeringsuppgift i
konkurrensens och förvaltningseffektivitetens
namn. Kanske finns nyckeln
hos NOU?
offentliga affärer #6 2006
Med NOU i centrum
blir det enklare
NOU ger i sitt yttrande några förslag
på hur lagstiftaren skulle kunna
hantera den intrikata situationen.
Det handlar emellertid inte bara om
de juridiska nötterna utan om en vilja
att på ett konstruktivt sätt bidra till
att vi äntligen kan börja en målmedveten
vandring mot det mål som hela
lagstiftningen ytterst syftar till, att
främja konkurrensen och bidra till
en effektivare offentlig förvaltning.
NOU: s genomgående hållning är
att vi nu måste få enkla och tydliga
lagar kompletterade med styrande
allmänna råd och kommentarer som
kan vara av mer exemplifierande
karaktär, med tillsynsmyndigheten
som utgivare och övervakare av efterlevnaden,
eventuellt inkluderande
föreskriftsrätt. Med en sådan modell
behöver lagrummet endast omfatta
de obligatoriska reglerna, varmed
lagtexten bör kunna bli mer lättillgängligt
och stringent för den juridiskt
oinvigde. Om vägledningsmodellen
etableras kan man på liknande
En grov uppskattning pekar på att kanske så mycket som 95 procent av alla offentliga upphandlingar inte styrs av EU: s procedurdirektiv.
Future Imagebank
offentliga affärer #6 2006
sätt ta fram stödjande information
som också omfattar tolkningen och
tillämpningen av de bestämmelser
som grundar sig på EG-direktiven,
såsom användningen av elektroniska
auktioner och dynamiska inköpssystem.
En annan fördel med denna
modell är att den gör det lättare att
löpande och följsamt anpassa de
svenska upphandlingsbestämmelserna
till de EU-rekommendationer som
efterhand kan förväntas bli etablerade
också för den upphandling som inte
styrs av procedurdirektivet, det vill
säga upphandling under tröskelvärdena.
För att detta skall kunna bli en
verklighet krävs emellertid att NOU
får såväl ett utökat regeringsuppdrag
som en därtill relevant finansiering.
NOU konstaterar dessutom att man
redan har ett omfattande material med
kommentarer, som samlats under verksamhetstiden
men som man hittills
inte har haft möjlighet att strukturera.
Separata lagar
I sammanhanget vill vi även lyfta
fram NOU:s intressanta förslag om
att åstadkomma förenklingar genom
att införa separata lagar för olika
upphandlingssituationer. NOU
pläderar således för att bestämmelserna
för upphandling under tröskelvärdena
förs över till en separat
lagstiftning. Två olika lagar med
kompletta regler skulle öka tydligheten.
Med en separat lagstiftning
för upphandling under tröskelvärdena
blir det också lättare att anpassa
reglerna till nationella förutsättningar
och önskemål. Vissa grundläggande
skillnader mellan upphandling inom
den klassiska sektorn och försörjningssektorn
betyder att det även
kan vara rationellt och förenklande
att införa två separata lagar, en för
upphandling under tröskelvärdena
inom den klassiska sektorn och en
gällande upphandling under tröskelvärdena
inom försörjningssektorn, i
båda fallen inklusive rättsmedel.
Kraftsamla nu
NOU: s vånda gäller också valet av
strategi för att ta sig dit man vill.
Samtidigt som Sverige naturligtvis
har en skyldighet att fortast möjligt
införa de gällande EU-direktiven i
det nationella rättsystem som vi valt
att etablera på detta område finns det
starka skäl för att hela det nya regelverket
träder i kraft vid ett och samma
tillfälle. En realistisk bedömning är
likväl att de obligatoriska delarna av
de nya upphandlingsdirektiven kan
införas i svensk lag tidigast den 1/1
2008. Och ännu längre kommer det
med stor sannolikhet att dröja innan
de övriga nationella reglerna kan
träda i kraft, i bästa fall någon gång
under 2008. Enligt NOU är det
emellertid mycket angelläget att de
nya regelsystemen träder i kraft vid
samma tidpunkt. Men för att lyckas
med det krävs att lagstiftningsarbetet
nu kraftigt prioriteras och ges ordentliga
resurser, konstaterar NOU. Det
är mot denna bakgrund som Offentliga
Affärer förespråkar att regeringen
tillsätter en partsgemensam kommission
med uppdraget att snabbt
finna kompromisslösningar som är
förankrade hos dem som praktiskt
arbetar med offentlig upphandling.
Detta i kombination med NOU: s
förslag om att tillsynsmyndigheten
får en förstärkt roll som utgivare av
allmänna råd samt större möjligheter
att utöva en tillsyn värd namnet
skulle kunna förändra kartan. En
kontext som höjer det ömsesidiga
förtroendet och gör det lättare för
alla parter att tro på och med full
kraft arbeta med sikte på goda affärer
till gagn för en sund konkurrens och
en effektiv offentlig förvaltning.
Tid för handling
Effektiva lagar och tydliga och respekterade
regelverk är naturligtvis viktiga
grundkomponenter i ett stabilt och
ändamålsenligt upphandlingssystem.
Minst lika viktigt är emellertid att de
upphandlande organisationerna vet
de vad vill och gör och på alla plan
skapar förutsättningar för måluppfyllelse.
Det handlar således om att
utveckla och etablera policys och styrdokument,
att följa en uthållig strategi
i utvecklingen av IT/IS-miljön
mot en sammanhållen e-förvaltning
med väldefinierade processer samt en
fortlöpande kompetensutveckling.
Och för att nå dit kvävs övergripande
politiska beslut om mål, strategier
och resursallokering samt inte minst
ett kompetent och viljestarkt ledarskap.
Arbete med allt detta pågår
naturligtvis hela tiden, samtidigt som
det i politiskt styrda organisationer
med komplex verksamhet är betydligt
svårare få till stånd nödvändiga
organisationsövergripande mål och
styrdokument. Sveriges Kommuner
och Landstings pågående projekt
med att pejla hur långt Sveriges
kommuner har kommit i sitt arbete
mot en modern förvaltning, en
e-förvaltning, ger intressant infor-
AVTALS nYtt
Verva konstaterar att det nya förslaget gör att upphandling under tröskelvärdet fortfarande
är minst lika komplicerat som tidigare.
mation om läget. Projektets mål är
emellertid inte enbart att ge en nulägesbild
utan syftet är inte minst att
tydliggöra visionen och ge underlag
för och stimulera till operative diskussioner
om hur kommunerna skall gå
vidare med en medveten utvecklingsstrategi.
I förlängningen finns också
goda möjligheter till benchmarking
kommuner emellan. Med vunna
erfarenheter som grund har Sveriges
Kommuner och Landsting beslutat
att ge arbetet större dignitet, vilket
bland annat betyder att projektet
från och med årsskiftet integreras
i den ordinarie verksamheten.
Projektet och dess resultat ger löfte
om att utvecklingen mot en modern
förvaltning håller på att växlas upp,
vilket bäddar en relativt snabb och
omfattande övergång till elektronisk
upphandling och e-handel inom våra
kommuner. Mer om detta på annan
plats i tidningen.
Kent Mossheden
67
Future Imagebank