Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews

godkänd för
offentlig sektor
område godkänd återförsäljare för avtalsnr
PC-bildskärmar 2005 Philips......................................................................................................6804/05
PC-bärbara 2005 Acer ............................................................................................................6795/05
inkl. bildskärmar Fujitsu-Siemens ..........................................................................6798/05
HP .................................................................................................................6799/05
IBM/Lenovo......................................................................................6800/05
PC-stationära 2005 Fujitsu-Siemens ..........................................................................6798/05
inkl. bildskärmar HP .................................................................................................................6799/05
IBM/Lenovo......................................................................................6800/05
Servrar, lagring och Fujitsu-Siemens ..........................................................................6756/05
tjänster 2005 HP .................................................................................................................6757/05
IBM..............................................................................................................6758/05
Skrivare, kopiatorer HP (inkl kameror) ......................................................................6826-06
och tjänster 2006 Xerox .........................................................................................................6831-06
Kyocera ..................................................................................................6828-06
Toshiba (& Oki) .............................................................................6830-06
Nätverk 2005 HP .................................................................................................................6837/06
Kommentus
IT-produkter med
Datorer, Servrar och servrar............................................................................enl. programvaror
HPs avtal CU00777
tillhörande
komponenter, med tillhörande skrivare tjänster
tjänster
nätverksprodukter
och tillbehör
2003
2006
tillbehör, tjänster mm
Benzler är medlem i KENT-registret/Safe Trade – Säkra
Offentliga Inköp, är ISO-certifi erat inom kvalitet och miljö
och har Dun & Bradstreets kreditrating AAA.
Benzler levererar och implementerar
IT-
IT-infrastruktur infrastruktur till till IT-intensiva företag som
som söker söker kvalitet kvalitet och och långsiktighet i sina i sina
investeringar. Benzler har har funnits sedan sedan
1993, har har sitt sitt säte säte i Göteborg. i Göteborg Lokalkontor och är
uppdelat i fyra affärsområden: Benzler
i Borlänge, Stockholm, Karlstad, Linköping
Data, Benzler Finans, Benzler Service
och Växjö.
och Benzler Direkt.
Skändlavägen 75
SE-417 46 Göteborg
Sweden
tel +46 31-94 47 00
fax +46 31-94 47 01
Org.nr 556467-9149
info@benzler.se
www.benzler.se
offentliga affärer #6 2006
Ramavtalsmodellen ger staten
billigare banktjänster
Den 29 september tecknade Riksgälden nya
ramavtal för betalningstjänster med Nordea,
SEB och Swedbank. Avtalsperioden är tre år med
början den 1 april 2007 och slut den 31 mars 2010.
Därefter har Riksgälden möjlighet att förlänga
avtalet ytterligare ett år. De nya avtalen ersätter
nuvarande ramavtal med samma banker.
Riksgälden har regeringens uppdrag
att vidareutveckla statens betalningssystem.
I denna roll har Riksgälden
i uppgift att upphandla ramavtal
för betalningstjänster åt statens ca
270 myndigheter. Avtalen avser
betalningar på ca 4 200 miljarder
kronor årligen och omfattar både
betalningar till och från staten. Inbetalningarna
utgörs främst av skatter
och avgifter medan utbetalningarna
utgörs av transfereringar så som
pensioner, barnbidrag och kostnader
för den statliga förvaltningen.
Tjänster för miljarder
Betalningstjänsterna kostar för
närvarande ca 160 miljoner kronor
per år. De nya avtalen gör det
möjligt för de statliga myndigheterna
att sänka sina kostnader för
betalningstjänster med 30 procent.
För staten som helhet motsvarar
detta en besparing på runt 50
miljoner kronor per år eller 200
miljoner kronor sett över den fyraåriga
ramavtalsperioden. De lägre
kostnaderna beror till hälften på
lägre priser i de nya avtalen och till
hälften på att myndigheterna kan
byta till mer effektiva tjänster från
de olika ramavtalsbankerna.
AVTALS NYTT / beTALningSTjänSTer
Avtalets innehåll
Avtalen omfattar betalningstjänster och
tillhörande infrastruktur. Betalningstjänsterna
används av myndigheterna
för att förmedla statliga betalningar
till och från staten. Den tillhörande
infrastrukturen i form av teknik,
bankkonton, likviditetshantering och
återrapportering är en förutsättning
för att betalningarna ska kunna göras
på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Riksgälden ställer bland annat särskilda
krav på återrapportering från bankerna.
Återrapporteringen görs genom att
Totalt uppskattas upphandlingen ha tagit 8 000 interna
arbetstimmar.
bankerna dagligen skickar betalningsinformation
per fil till ett datalager
hos Riksgälden. Med hjälp av information
från datalagret kan Riksgälden
på en detaljerad nivå följa upp statens
kostnader för betalningsverksamheten
samt jämföra ramavtalsbankerna med
varandra. Information från datalagret
har varit till stor hjälp i upphandlingen.
Rangordning och utvärdering
De nya EU-direktiv som gäller för
offentlig upphandling innebär att det
finns två sätt att välja leverantör/er;
rangordning eller förnyad konkurrensutsättning.
I upphandlingen av
Future Imagebank
betalningstjänster valde Riksgälden
att tillämpa rangordning som huvudprincip.
För stora myndigheter som
har fler betalningar än en miljon
stycken per år för en enskild tjänst
tillämpas förnyad konkurrensutsättning.
Rangordningen inom avtalen
har gjorts på två olika sätt. Dels har en
rangordning gjorts för respektive banks
bastjänstpaket, dels har varje enskild
betalningstjänst rangordnats. Syftet
med bastjänstpaketet är att underlätta
för flertalet mindre myndigheter att
avropa banktjänster. Bastjänstpaketet
innehåller de tjänster som flertalet
myndigheter använder. Rangordningen
av de enskilda betalningstjänsterna gör
det möjligt för myndigheterna att på ett
effektivt sätt ”plocka russinen ur kakan”
genom att använda de tjänster hos
respektive bank som den är billigast och
bäst på. Myndigheten ska använda den
tjänst som rangordnas högst om det
inte finns starka skäl för ett annat val.
Rangordningen bygger på en kvantitativ
utvärdering av respektive banks anbud.
I utvärderingen har priset viktats 70
procent medan funktionaliteten viktats
30 procent. Utvärderingen har gjorts
på en femgradig skala där tre poäng
motsvarar de genomsnittliga priserna
och den genomsnittliga funktionaliteten
i nuvarande avtal. Omräkningen
av pris till poäng har gjorts enligt en
interpolerad skala vilket innebär att
varje öre i lägre pris resulterat i en
något högre poäng. Poängsättningen av
börkraven (funktionalitet) har gjorts i
heltal på den femgradiga skalan. För att
fånga upp de infrastrukturella delarna i
utvärderingen har även dessa delar vägts
in då bastjänstpaketet och de enskilda
betalningstjänsterna utvärderats och
rangordnats.
Hur upphandlingen
organiserades
Upphandlingsarbetet har bedrivits i
projektform. Åtta medarbetare vid
avdelningen Statens internbank har
arbetat med upphandlingen under
drygt ett års tid. Totalt uppskattas
upphandlingen ha tagit 8 000 interna
arbetstimmar och 190 externa arbetstimmar.
De externa resurserna avser
konsulter som tagits in för att få en
extern granskning och kvalitetssäkring
av upphandlingen.
Centraliserad upphandling av
betalningstjänster
Riksgälden ser flera fördelar med att
upphandla betaltjänster centralt i form
av ramavtal. I Riksgäldens uppdrag att
vidareutveckla statens betalningssystem
ingår att arbeta för ett kostnadseffektivt
och säkert betalningssystem där statens
informationsbehov tillgodoses. Vidare
ska betalningssystemet erbjuda valfrihet
för såväl myndigheter som allmänhet.
Ett annat krav är att staten ska ha en
konkurrensneutral relation till bankerna.
Den centrala upphandlingsformen gör
det möjligt att ställa enhetliga krav på
bankerna avseende säkerhet, likviditetshantering,
återrapportering m.m.
Förhandlingsläget gentemot bankerna
förbättras då statens totala betalningsvolymer
upphandlas vid ett tillfälle.
Eftersom avtalen fordrar investeringar
hos bankerna i form av anpassad infrastruktur
är det också motiverat att stora
volymer upphandlas vid ett och samma
tillfälle. En annan fördel är att de administrativa
kostnaderna kan reduceras vid
en central upphandling då den enskilda
myndigheten inte själv behöver bedriva
en omfattande, komplicerad och tidskrävande
upphandlingsprocess. Förutsättningarna
för att upphandlingen
håller en hög kvalité förbättras också då
ett antal experter på området på heltid
kan arbeta med upphandlingen. Nackdelarna
med en centraliserad upphandling
på betalningsområdet är främst att
det i vissa fall är svårt att tillgodose de
specifika behov som vissa myndigheter
har. För att motverka detta problem
diskuterar myndigheterna de specifika
behoven med både Riksgälden och
bankerna. I undantagsfall får myndigheter,
efter prövning hos Riksgälden,
träffa eget avtal med bank. Ramavtalen
och de rangordnade tjänsterna finner ni
via www.rgk.se under rubriken Statens
internbank/Ramavtal. Rangordningen
finns i bilaga 2 till ”Tilldelningsbeslut i
upphandling dnr 2005-2141”.
Per Fransén, projektansvarig, Riksgälden
81