Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ur Pärm P5 i Svenngårdska samlingen
Pärm 1 i UKF:s pärmar med sammandrag av innehållet i Svenngårds pärmar
I sökbar form på UKF:s sida. Sökord "Linné" i sökrutan på UKF:s Startsida visar bl.a till
Svenngårdska hembygdssamlingen
--------------------------------------------------------
Ur Styffe. Skandinavien under unionstiden s.368
Stäket ligger här under Sollentuna härad.
ALMARNA-STAEK (2) eller Almerstaek (1488), nu kallat Stäket, egentligen sundet vid byn
Almarna, hvilket bildar utloppet för Skarfven och således för Sigtunas och Uppsalas trygghet
var en viktig ort, innan Stockholm anlades. Där fanns sannolikt redan vid Olof Haraldssons
besök i Mälaren år 1007 ett litet fäste, ehuru han lyckades gräfva sig ut genom det länge s. k.
Lilla Stäket, 1/5 mil väster därom, äfven kalladt Ryssgrafven. Vid estländska vikingarnes
besök i Mälaren 1187 blef ärkebiskop Johan af dem ihjälslagen vid Almarna-Stäk, och troligt
är, att där då varit något slags befästning eller åtminstone ett stenhus, beräknadt att lämna
skydd mot sjöröfvare. I slutet af k. Albrekts tid uppbyggdes där åter ett slott på en holme i
sundet, hvilket en kort tid synes hafva tillhört ärkebiskopen. (3) Men det dröjde ej länge,
innan det kom i drottn. Margaretas händer, och det var säte för en kronans fogde, till dess att
k. Erik vid sitt besök i Stockholm år 1431, af fruktan att det skulle begagnas af hans fiender,
befallde dess uppbrännande, och därvarande fogde Erik Nipertz kunde därför med besättning
draga sig in till Stockholm. Men några år därefter utverkade ärkebiskop Nicolans Ragvaldi sig
riksrådets bifall, att han skulle få återuppbygga slottet samt inköpa de närmast liggande
gårdarna, (1) och skred snart till verket, hvilket fortsattes af hans efterträdare, Jöns Bengtsson,
med mycken ifver, så att slottet under de följande decennierna kunde blifva en stödjepunkt för
ärkebiskoparnes opposition mot den världsliga makten. Det blef därföre enligt riksdagens
beslut nedbrutet år 1518. [Fogdar funnos på slottet, såsom år 1488, då en Erik Bengtsson
nämnes som sådan. (2)]
2) I bytesbrefven om Almarstäk, hvarigenom ridd. Gustaf (Anundsson) Sture år 1441 och d.
31 dec. 1443 öfverlät sin efter modern, fru Christina, ärvda del i både Yffra och Nidra bynom
i Almarstaek med färjan, och i flera dithörande handlingar säges enstämmigt, att det låg i
Sollentuna härad.
3) Ärkebiskop Henriks bref till kronans ämbetsmän, att de icke skulle draga några andliga
personer under världslig rätt, är dat. "ex castro nostro (1) Alamarestaek" d. 1 okt. 1388, enligt
den afskrift, som finnes i Linköpings domkyrkas papperskodex. Ridd, Sten Boson har d 7
febr, 1390 "in castro Alnmastaek» utfärdat ett kvitto till ärkebiskop Henrik.
1) Riksföreståndarens och rådets bref, dat Arboga d. 3 okt 1440. Peringskölds Monumenta
Ullerakerensia, s. 160. K. Kristoffers stadsfästelse "a öna oc holman som slottet var bygdt
upa", dat. 23 april 1442. Spegels bevis till Biskopskrönikan, s. 44. Ärkebiskop Jöns har d. 15
mars 1451 från Arnö gifvit ett kvitto till Uppsala domkyrka å 700 mark, för "Almerstecs"
slottsbyggnad vartill ärkebiskop Nils »laet leggia grwndwalen meth klaerkanna alla hjälp som
kallas subsidium pallii», och han utfärdade på Almarstäk d. 28 sept 1465 en förklaring, att den
byggnad, han där förehaft, skett af egna medel eller af kronans (utom dagsverken af länet)
utan med ärkebiskopsstolens och kyrkan samt prästernas biträde.
Almarestäket II (forts)
Vid rekogn. 2002-10-18 befanns vägen förbi Nybygget var avstängd och privat område. Bör
påpekas i nya upplagan av hembygdsboken.
4 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_Upplands-Bro.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-12-
16 11:13:00