Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Enl Lamm har det också funnits en sten som påmålades vid stranden av Torsätra således en<br />
3:e sten (det senare kanske min anm. ?)<br />
Widstrand s. 46. Nyckeln skulle kunna upptagas av en oskyldig flicka<br />
Wallin. En motsvarande Nyckelsten skulle ha funnits på Steningelandet. En kedja hade spänts<br />
mellan dem, den senare stenen skulle ha använts vid byggandet av Steninge slott<br />
(Gyllenstierna)<br />
Lamms avhandllng omfattar 19 A 4 sidor, inkl foton, kartor, utdrag ur källor och<br />
inventeringar, litteraturförteckningar.<br />
Torsätra<br />
Major Hegart (bott där 1919-1940)<br />
RAÄ tog vara på viss inredning, 5 kakelugnar, slottsur, dörrar.<br />
----------------------------------------------------<br />
ATA Bs ant. 1974-07-19<br />
Torsätra<br />
Kallingska vapenhällen ristad i en bergklack.<br />
Nyckelstenen<br />
Jan Peder Lamm har skrivit en avhandling om Sigtuna Nyckel 1966 Jmf. A.H.Widstrand:<br />
Sigtuna - Det forna och det närvarande. sid 46<br />
Vid Sigtuna Nyckelsten ser man byggnaderna i Sigtuna<br />
Erik Floderus: Sigtuna, Sveriges äldsta medeltidsstad. "en kedja som kunde spännas över<br />
farleden omkr 6 km S om staden från Nyckelstenen till Steningelandet"<br />
- stenen finns avbildad i Svecia Antiqua.<br />
----------------------------------------------------<br />
Under senare delen av 1900-talet har stenen av hembygdsföreningen flera gånger bemålats<br />
med en nyckel av 1855 års modell, enligt rekommendation av Jan Peder Lamm, efter propå<br />
från Börje Sandén.<br />
----------------------------------------------------<br />
Tranbygge 4021<br />
--------------------------------------------------------------<br />
Byggnaden: Karolinerbyggnaden, foto 1934. Kult.miljöer. Bilden i Nordiska museet, Wallin.<br />
--------------------------------------------------------------<br />
Karin Gärdenäs, examensuppsats (arkitektlinjen), 1991, har sökt efter huvudbyggnaden. Hon<br />
har inte funnit någon; Arosanders karta från 1694 visar bara 2 byggnader intill varandra. Min<br />
skrivning i Det hände "huvudbyggnaden är sedan länge borta" är troligen en för hastig<br />
slutsats; det har nog aldrig funnits en huvudbyggnad.<br />
- DOCK: Enl L.J. Öberg. Försök till Beskrifning öfwer Ryd och Näs Socknars Pastorat. tryckt<br />
1822, har det funnits "en rymlig stenhusbyggnad för tjenstefolket", vilket skulle kunna vara en<br />
tidigare huvudbyggnad. 1822 var mangårdsbyggnaden av trä.<br />
Se texten i DOKUMENT<br />
-------------------------------------------------------------<br />
I förteckning över kvarnar (Allerstav)<br />
1763 - Tranbygge, frälsekvarn, 2 par stenar i det ena, 2 par i det andra<br />
1782/85 - Wattuqwarn, frälse, 4 par stenar, 2 ne par kwar. Är ej mer än 2ne par stenar,<br />
sedan det ena qwarnhuset för twenne år sedan af wådeld upbrunnit, är skattlagd under säteriet,<br />
87 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_<strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong>.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-<br />
12-16 11:13:00
Change language