Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Att det torde röra sig om detta bibliotek diskuteras i Evabritta Wallbergs utgåva av Unionsåret
1905 - dramatik och vardag. utgiven av K. Sambundet för utgivande av handskrifter rörande
Skandinaviens historia. del 28. Källhänvisning till Sandén, Börje. "Anteckningar om
Rålambska handskriftsamlingen 1998". Upplands-Bros kulturhistoriska forskningsinstituts
hemsida (2004)
----------------------------------------------------
Se omfattande anteckningar/artiklar framtagna för beställd historik av Gällövsta kursgård
1998. Bl.a.: D:\Orter i Uppl-Bro\Gällövsta-historik\Rålambska biblioteket.doc
----------------------------------------------------
Carl Widman: Gamla röster tala. 1927, sid 108
- Tegelbruket hade 1821-27 5 à 6 tegelslagare
- 1849 - 54 tegelslagarna flytta ut
----------------
General Fries på Gällövsta. Gunnar Carlsson, Stäket, var bl a plåtslagare och hade arbete här
någon gång på 30-40-talen.
Se utskrift av bandinspelning med Asta och Gunnar Carlsson (Holger Ängeskog, 1990-11-
13)
-----------------------------------------
G Ä L L Ö F S T A
Ur Carl Widman; Gamla röster tala, 1927.
På den något smala vägen, som under senare tid betydligt förbättrats, nalkas vi denna pärla
bland gårdar, passera först nybyggda och ombyggda ekonomibyggnader, tills bilen stannar
vid en stilfull portal. En stor klocka å framsidan låter oss veta "vad klockan är slagen" eller
rättare sagt: den minner med sina regelbundna ljud om livets rytm mellan vardagsplikter och
helgdagsro.
Beträffande huvudbyggnadens inre har den närmast föregående ägaren grosshandlaren Otto
Ameln låtit inreda flera rum. Och dessförinnan hade ägaren häradshövding Elias Lagercrantz
låtit inreda hall i övre våningen m. m.
Även det yttre rönte påverkan av Amelns verksamhetslust t. ex. vattenledning, om än hans
smakriktning i övrigt icke i allo delats.
Godsets vackraste byggnadshistoria förskriver sig från nuvarande ägare, Gustaf Bång. Han
har med outtröttligt intresse och med sikt på framtiden vidtagit förbättringar, om- och
tillbyggnaden, omläggning och rörledning i trädgården, förbättring av åkerjorden m. m., i den
omfattning, att Gällöfsta ter sig såsom en alldeles ny gård. Någon fläkt av antika kulturformer
möter ej längre här, utan är det nu en praktiskt inredd och fullt moderniserad gård.
Gårdens areal utgör 41.79 har åker; 86,54 har skogbärande mark. Trädgårdsanläggningen
från senare år är modern och fin. Ur gamla papper meddelas följande.
Egendomen förekommer redan på I300-talet under namn av Gieltelösta, men icke förrän
1631 med namnet Gellöfsta, tillhörande fältherren Jakob de la Gardie på Sundby; 1724 lyder
det under Tranbygge; 1820-talet ägdes 2/3 av gården av v. presidenten Henr. v. Iserhjelm och
1/3 av ryttmästare C. A. Riben och dennes barn, vilkas mor f. Iserhjelm dog 1802.
1821-27 5 à 6 tegelslagare ha sysselsättning vid tegelbruket; vid den tiden bebos gården av
friherrinnan Lovisa Iserhjelm, f. v. Köhler 1782; vid Görjeudd bostad för skomakare.
1828 grosshandlare Stegerman (1. Hegerman) ; I832-36 överstelöjtnant Carl de Mottoni (f.
1770), utflyttad I833; 1837-42 ingenjör (kommissionslantm.) Olof Ulric Ljunglöf (f. 1798).
1849-54 tegelslagarna flytta ut; gården äges av v. Lantingshausen; 1860 gården skötes
genom rättare och statdrängar; äges av Rålamb; I911-13 v. häradshövding Elias Lagercrantz
1913-17 grosshandlare Otto Georg Ameln; 1/12 1917-- godsägare Lars Gustaf Bång.
----------------------------------------------------
29 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_Upplands-Bro.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-
12-16 11:13:00