Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

- Handling från roteintressenterna vid rote nr 73, soldat Petter Eklund (ej renskriven)
- Avskrift af Soldaten Eklunds Contrakt, 1803-05-02 (ej renskriven)
-----------
1823 hittades kufiska mynt, 5 hela, 2 skadade, slagna 905-915. Statistiskt lexikon, 1859.
Kufa, ruinstad söder om Bagdad, på 700-talet berömd för den kufiska skriften (koranen).
Kufiska mynt även funna i Sigtuna och Birka
----------------------------------------------------
ATA Bs 1983
1/ EP 1901-01-29
En bautasten har flyttats från östra till västra sidan om mangårdsbyggnaden efter tillstånd.
2/ Önsta - Ernst Wiman 1846
1. 64 högar varav 3 är större, varav på en är en bautasten rest
1826: 6 arabiska guldmynt funna i en hög (jfr ovan)
1841: brända ben + bärnstenspärla
2. Ladugården: 3 högar, varav en stor ,
3. Ovanför smedjan: 12 högar
4. Smedjebacken: 6 högar
………………………………………………………………………..
Önsta
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer (Sofie Lagerlöf 2008-08-119
Förvaltningen strävar efter att i möjligaste mån använda för regionen unika namn samt
anknyta till lokala verksamheter och till Upplands-Bro kommuns kulturhistoria.
Önsta nämns första gången 1382 "i Ödnistom" i de skriftliga källorna. Men att området var
befolkat redan innan vittnar de större gravfälten från äldre och yngre järnålder som ligger på
impedimenten i landskapet runt gården. Efterleden – sta visar att namnet har förhistoriska
anor. Under en kort period under medeltiden var Önsta sätesgård för frälset men övergick
snart till att innehas av självägande bönder. Under 1700-talet omvandlades Önsta till herrgård
och den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes under 1800-talets första hälft i gustaviansk
stil. De två flygelbyggnaderna är något äldre och tillhörde den förra mangårdsbyggnaden.
Förutom Önsta fanns även andra gårdar i området, Klöv och Skysta som var skattehemman
samt Vallby som ömsom var ett kronohemman ömsom ett arv- och eget hemman. Under sent
1700-tal införlivades Skysta by med Önsta gård och avhystes under nästföljande århundrade.
Två byggnader och en såg stod dock kvar till långt in på 1800-talet på bytomtens plats. Enligt
Laga Skifteskarta från 1874 kallades den lilla backen upp till Skysta by för Sågbacken.
Namnet Skysta levde dock vidare i den statarbostad som uppfördes en bit längre upp på
samma väg. Huset inhyste två familjer och av detta finns bara husgrunden kvar idag. Däremot
finns en ek som inhyste en av familjernas gris kvar. Eken som har några århundraden på
nacken har en dörröppning med dörrkarm samt ett mindre utrymme inne i eken med lagom
plats för en gris. Denna svinstia måste vara en av de mer unika svinhus som finns i Sverige.
På en ägomätningskarta från 1784 över Önsta och Skysta finns ett flertal torp redovisade som
vi känner idag bl.a. Önstatorp, Fäbotorpet och Skystatorp. Ett flertal andra torp från samma
ägomätning fick dock lämna plats för den nya motorvägen som byggdes på 1960-talet. De
små torpen började växa fram under 1600-/1700- och 1800-talets stora godsbildningar. De
stora gårdskomplexen hade ett stort behov av arbetskraft och mot ett visst antal dagsverken på
gården fick torparen tillgång till en stuga och en liten åkerlapp. Torpen var oftast av det
enklaste slaget och utgjordes av en enkelstuga eller en sidokammarstuga.
Önsta herrgård ägdes mellan 1801-07 av Christer Lindorm Posse tillika skapare av
Lindormsnäs herrgård vid Låssa. Redan under 1600-talets senare hälft hade Mauritz Posse
d.ä. börjat lägga grunden för släktens stora markinnehav i Bro härad. Vid ett arvskifte på
1780-talet omfattade släktens ägor säterierna Toresta, Säbyholm samt Stora Ullevi med
97 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_Upplands-Bro.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-
12-16 11:13:00