Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bageriet levererade bröd som togs med ångbåten till Stockholm påstås det (men hur<br />
fungerade det på vintern när inte båtarna gick, min anmärkning). Upplysningen är ett<br />
intressant inlägg i beskrivningen av ångbåtarnas betydelse för byggden; jmf "Hjortenslund"<br />
och Fiskartorpet.<br />
Nuvarande brygga är upplagd på de gamla pålarna från ångbåtsbryggan. I vattnet vid sidan<br />
syns ännu pålar under vattenytan.<br />
l ***********************************************************<br />
-----------------------------------<br />
Lagen<br />
------------------------------------<br />
Infört 2007-09-14 av Börje Sandén med anledning av att Olav Haraldson kallar den den av<br />
Mälaren (norr om Stäket) som han besökte för Lagen i den korta versionen I Heimskringla. I<br />
den Stora sagan kallar han vattnet för Skarven. Häradet heter i dag Lagunda och Svenskt<br />
ortnamnslexikon säger följande:<br />
Svenskt Ortnamnslexikon, 2003, skriver sålunda under ordet Laghunda härad: Laghundi<br />
1298. Förleden Lagh innehåller ordet lag, fornsvenska lager = vätska, svarande mot<br />
fornvästnordiska logr = vätska, vatten, här syftande på den del av Mälaren som benämnts med<br />
detta namn. Motsvarande forn västnordiska form Logrinn (nyisländskt Lögurinn), är känd<br />
som namn på Mälaren; på svenska har detta namn återgetts med Lögaren.<br />
Styffe beskriver Uppland på sid 328:<br />
Mer än någon annan svensk provins är Uppland inskuret af vikar och vattendrag, med<br />
bördiga, märgehaltiga omgifningar och var därföre för sjöfarande folk den del, som mest<br />
inbjöd till nya bosättningar.<br />
--------------------------------------------------<br />
Lagmansboda, Lilla 1278,<br />
----------------------------------------------------<br />
Axel Karlssons far har berättat att där skulle ha funnits en dommarring, som använts till<br />
husgrund.<br />
----------------------------------------------------<br />
Lejondal 1042,1902<br />
----------------------------------------------------<br />
I FÖRTECKNING ÖVER KVARNAR (Allerstav)<br />
1763 - 1 wattuqwarn, frälse, 2 stenar, går allenast wårtiden och kan då förmala 10<br />
tunnor dygnet. Wattnet är framdikat ifrån småängar och kärr.<br />
1782/85 - Wattuqwarn, frälse 1 sten, 2 qwarter, 2 tunnor i dygnet, Till husbehof. Finns ej<br />
antecknad i jordeboken, I flera år warit i obrukbart stånd.<br />
SÅGKVARN - Svarvviken<br />
Stenskodd damm 15 + 17 m, dammen med vitstammig björk<br />
Sågen förstördes 1901 när för mycket vatten släpptes på<br />
(Thil, Gröna Gången)<br />
"kransåg" (ramsåg?) enligt Axel Karlssons far; hade inte sågat en planka färdig när de kom<br />
tillbaks efter lunch<br />
SÅGKVARN - längre uppströms<br />
43 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_<strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong>.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-<br />
12-16 11:13:00
Change language