Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
(avloppsledningen)<br />
1963 minst 2 våningars höjd är bevarad, samtliga källare<br />
PM om en utgrävning (1963)<br />
Järnmärkena uppsatta av Nordens vänner, som gjorde ångbåtsturer och satte upp<br />
minnesmärken Föreningen Fornvännen<br />
-----------------------------------------------------<br />
Ur Rickard Dybecks reseberättelser 1860<br />
Berättelse rörande undertecknads antiquariska forskningar under sommaren 1860.<br />
_.. slott, vilka noggrant afmättes. Sjelfva Stäkeseön har för närvarande blott några få hedna<br />
grafkullar, en mängd sådana skola för icke länge sedan der funnits.<br />
Den märckvärdiga runsten, hvilken på 1600-talet var i Dalkarlsbacken, äfvensom ett stycke,<br />
hörande till den vid Stäkes gård ännu befintlige, eftersöktes förgäfves. En vacker bautasten af<br />
tre alnars höjd står i skogen norr ut på ön. En lika märklig som egendomlig sägen rörande en<br />
der fordomdags inträffad händelse är vida känd. (OBS)<br />
forts. tre foliosidor tämligen lättlästa.<br />
----------------------------------------------------<br />
Ur Rickard Dybecks reseberättelser 1863<br />
Almarestäket<br />
föreslår att det undersöks och kartläggs<br />
----------------------------------------------------<br />
Uppgifter lämnade av Vera Torgilsson 2004 (83 år).<br />
Vera berättade att hon och andra brukade krypa in i borgen men att det sedan omöjliggjordes<br />
när greve Björnstierna täppte till öppningen i norra sluttningen.<br />
Historien om hunden som tog sig in ruinen och aldrig kom ut, återberättad av Börje Sandén<br />
i hembygdsboken Det hände i <strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong> 1984 efter intervju med Elisabth Seth född<br />
Björnstiena, får här en fortsättning av Vera.<br />
Hunden hette Buster och var en vit foxterrier ägd av Veras morbror Sven Svensson i Stäket.<br />
Den hade varit försvunnen i en veckas tid men sedan återkommit. Att det var just denna hund<br />
förstår man därav att greven tog upp saken med Svensson och påpekade att hundar inte fick<br />
springa lösa.<br />
-----------------------------------------------------<br />
Troligen var Almarestäket år 1187 ärkebiskopen Johannes personliga egendom efter som den<br />
ärvdes av hans släktingar i Rundby, <strong>Upplands</strong>-Väsby. (Slott och herresäten i Sverige 1967)<br />
Skänktes av Erik av Pommern till makan Filippa 1420.<br />
Inget nämns (som vanligt) om villkoret att kronans inkomster inte fick minskas genom<br />
ärkebiskoparnas utnyttjande av Stäket<br />
-----------------------------------------------------<br />
I (en anonym) äldre berättelse i pärm 7 (enskilda gårdar) sägs att det befästa slottet "helgades<br />
åt S:t Erik, på det ingen mera skulle våga anfalla et slott, som ansågs tillhöra Rikes<br />
skyddshelgon"<br />
-----------------------------------------------------<br />
Linné och Stäket<br />
Stormåran eller buskmåran kallas även Stäksmåran av Liljeblad (1792-1816) "såsom växande<br />
vid Stäket". Nämns även i Lyttkens "Svenska växtnamn", första delen Stockholm 1904-1906.<br />
Nyman "Utkast till växternas naturhistoria eller Sveriges fanerogamer", 1867, sid 84:<br />
"Stormåran eller buskmåran är större än andra arter. Förr tycktes den sällsyntare, då Linné<br />
anger att den endast växte vid Stäkets slottsruiner."<br />
3 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_<strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong>.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-12-<br />
16 11:13:00
Change language