Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
strandkanten. Alltså en motsvarighet till den stensatta kanalen som fick namnet Ryssgraven.<br />
Du kanske har sett att det finns flera förslag på hur ordet "Ryss-" kom till.<br />
Jag nämnde ingenjörtruppernas träbro mellan Stäketholmen och Stäksön. Den blev oerhört<br />
kraftigt dimensionerad eftersom den skulle kunna ta tung trafik fram till färjeläget som ligger<br />
omedelbart intill den genombrutna vägbanken här ovan för den händelse att broarna skulle<br />
sprängas i en krigssituation. Fyra mycket kraftiga s.k. I-balkar (stora bokstaven I med<br />
tvärslåar upp till och nedtill såsom i fonten Times Roman eller romerska siffran 1) vilar på 18<br />
kraftiga träpålar fördelade på två knippen stockar mellan dess brofästen.<br />
Landsvägsbron ligger på samma ställe som färjan för allmän trafik hade legat i århundraden.<br />
Den byggdes på 1860-talet och ersatte då Ugglas bro. Den nuvarande landsvägsbron är<br />
kraftigare än den första. Den byggdes ursprungligen som bro över Södertälje kanal och<br />
flottades till Stäket på 1920-talet.<br />
Stäket var redan på 1600-talet en så viktig trafikplats att de första generationerna träbroar (på<br />
samma plats som Ugglas <strong>Bro</strong>) byggdes på regeringens initiativ. Hela den proceduren är<br />
beskriven i regeringsprotokoll som jag återgivit på hemsidan. Ideliga vårfloder och<br />
islossningar gjorde att man redan efter några årtionden av upp tanken på att hålla bro vid<br />
Stäket.<br />
Det här är naturligtvis mer än vad som får rum på en skylt. Du får göra sammandrag.<br />
I hembygdsboken har jag berättat om den väldig vårfloden 1780, då det tog en vecka att dra<br />
färjan tillbaka till sin plats.<br />
Olof von Dalin reser över Stäkets färja:<br />
"Mellan Barkarby och Tibble inträffade inget annat än att Charon på Stäkets färja var något<br />
tvär".<br />
---------------------------------------------------<br />
Stäks län 7017<br />
----------------------------------------------------<br />
Se artikel i Almquist Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Stenc i pärm p7 flik 20. sid<br />
31-32<br />
----------------------------------------------------<br />
2007. Ur Styffe Skandinavien under unionstiden, 2:uppl 1911<br />
sid 338 (Uppland) fotnot 2, "Sedan aristokratin efter Engelbrekts tid åter kommit till styret,<br />
ökades förläningarna ansenligt, och blott det egentliga Stockholms län återstod slutligen för<br />
konungens fatabur. Ärkebiskopen fick tid efter annan Östhammars län (1442), Oland (1448),<br />
Stäkes län (Stäks län), Uppsala stad 1457 m.m.<br />
sid 339. Stäkes län: <strong>Bro</strong>, Håbo och Erlinghundra härader; var under den senare medeltiden<br />
förlänade till ärkebiskopen.<br />
Fotnot: Att håbo hundare hörde till Stäks län (Staekins län) säges uttryckligen i ett intyg om<br />
Kröplins och hans underlydandes ämbetsförvaltning, utfärdat på lagmansting i Siktunom<br />
(Sigtuna) år 1424. vid samma tillfälle som det av Peringsköld. Mon.(numenta) Uppland, s83<br />
åberopade för <strong>Bro</strong> och Erlinghundra.<br />
---------------------------------------------------<br />
Stäksön 3161,3920<br />
--------------------------------------------------------<br />
Landsvägsbron över järnvägen på Stäketön.<br />
76 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_<strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong>.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-<br />
12-16 11:13:00
Change language