Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

----------------------------------------------------
Rydjan, Västra Ryd 4039
-------------------------------------------------
Här var en smedja. Göran Andersson, Vi skriver i Upplands-Bro nr 82.
-------------------------------------------------
Ryssestäket 3133,3908
----------------------------------------------------
Se Gustaf Nerman: Hvarest gräfde sig Olaf Haraldsson ut ur Mälaren? HT 1893.
----------------------------------------------------
Ryssgraven 3064,3908
----------------------------------------------------
ATA Bs ant. 1974-07-19
Ryssgraven
1931 känd, men ännu inte som kanalanläggningen. Den finns inte omnämnd i Styffe: Om
Sveriges kanalbyggnader intill medlet av adertonde seklet.
En undersökning av Per-Olof Westlund 1931 är tveksam om det funnits en underhållen
vattenförbindelse
- RAÄ:s rapport 1971 B 15 Kanalen uppmätt 1968. "intressant kanalprojekt från 1700-talet"
----------------------------------------------------
1853-07-03. Protokoll vid lagligen utlyst gällstämma vid Ö Grans kommun
Borttagande av bron vid Ryssgraven
Till fullmäktig inför sammanträde med Kongl Maj:ts Befallningshavare den 19 juli kl 11 f m i
Tibble gästgivargård för yttrande angående herr Sundlers förslag, att i stället för bro vid
Ryssgraven bygga fast väg, utsågs enhälligt arrendatorn A
Skogsberg vid Wi.
----------------------------------------------------
Enligt traditionen - återgiven bl a av Love Almqvist i romanen Herrarne på Ekolsund - var det
här som ryssarna tog sig ut ur efter plundringen av Sigtuna 1187. Jfr Sigtuna Nyckelsten.
- Här "grävde" sig också norske vikingen Olav den helige ut efter sitt besök i Fornsigtuna
1008-09, (som alltså borde funnits kvar ännu vid denna tid!)
- Kontroversiell fråga: enlig Hans Hildebrands fotnot i Olav den Heliges saga grävde sig Olav
inte ut vid Söderström (som av naturen var öppen vid denna tid) utan vid Lilla Stäket. Han
hänvisar till Snorre Sturlassons källskrift som säger att det var vid Skarvens utlopp. (Snorres
särskilda Olavssaga eller Den stora
sagan om Olav den helige, ur förord av Kristinn Johannessen till
Karl G. Johanssons översättningen 1992, Fabel bokförlag)
- Denna slutsats befästs (kryptiskt!) av Nils Ahnlund i Stockholms historia före Gustav Vasa,
då han säger "att den mindre osannolika platsen är den vid Stäket/Ryssgraven" efter en lång
utredning om tre tänkbara alternativ i hans stora bok om Stockholm före Gustav Vasa
-----------------------------------------------------
Här är också platsen för den runristning i hälleberget som Aschneus på 1600-talet ritade av.
Peringskiöld säger i början av 1700-talet att ristningen blivit övertäckt när ny väg byggdes.
-----------------------------------------------------
Ur Erik Tunelds Geografi 1827, 8:e upplagan. Jag har den 6:e från 1785, Tunelds sista (?)
egna revidering. 1:a uppl. kom 1740.
Avskrift ur Gunnar Skoglövs bok. "Mälarens historia har format vår"
"Nedanför Dalkarlsbacken, 1/4 mil väster om Stäkets färja, synas vid landsvägen lämningar
efter en grav, som tillhopabundit de å ömse sidor tillstötande vikar af Mälarens fjärdar
Skarven och Görväln. Denna grav kallas af allmogen ännu i dag för Ryssgraven"
60 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_Upplands-Bro.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-
12-16 11:13:00