Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Gripenhielm har avbildat samma byggnad som finns i Dalhlbergs Svecia. Eftersom Arvid<br />
Horn kom till Ådö först 1718 (1713 BS) kan inte det gamla talesättet vara sant som säger att<br />
det var Arvid Horn som uppförde den nuvarande byggnaden. Gripenhielm anses inte ha stött<br />
sin återgivning på ritningar till ännu inte uppförda byggnader utan han avbildade dem som<br />
han såg dem. Det måste således ha funnits i sin nuvarande form redan 1688.<br />
-------------------------------------------------------------<br />
Aschaneus i Beskrivning om Sigtuna 1612,<br />
Sigtuna hembygdsförenings skrift 1995, sid 55<br />
"Ådö i <strong>Bro</strong> socken har varit ett gammalt herresäte och icke blivit det först nu, då det åter är<br />
uppbyggt som sätesgård av välborne herr Erik Abrahamsson Leijonhufvud".<br />
-------------------------------------------------------------<br />
Almquist. Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden.<br />
Ådö<br />
Ådö i Låssa sn var vid periodens början (se t. ex. RAP 1522 14/2 och GFR 1526, s. 270)<br />
sätesgård för Anna Andersdotter [Banér], änka efter Måns [Ivarsson] Gren ( d. 1520) och<br />
senare (efter 1526) omgift med fogden.Joen Joennson skrivare (d. 1534/35). Hon hade ärvt<br />
gården efter sin mor Ingegärd Olofsdotter (Gen. 2, fol. l76). Under sistnämnda äktenskap<br />
bodde makarna på Ekeby i Tuhundra hd (Vm.), som i likhet med Ådö tillhörde hustruns<br />
arvegods. Efter andre makens död flyttade Anna tillbaka till Ådö 1535. Gårdens säterikaraktär<br />
uppehölls formellt ännu vid periodens slut, men det beboddes därför icke av något adelsfolk,<br />
ehuru det tidvis (omkring 1600) brukades som avelsgård. (Jfr J. A. Almquist, D. l, s. 919,<br />
samt Klingspor och Schlegel, Uplands herregårdar, 1881).<br />
--------------------------------------------------------------<br />
Det Medeltida Sverige - DMS 1:7 sid 71-72<br />
- Sätesgården flyttades på 1600-talet från Ådön över sundet till Lagnö<br />
- omtalas som sätesgård flera gånger 1441-1458.<br />
Vid kontakt med Marie-Louise Eriksson 2001-11-28 bekräftade hon att arbetsgruppen<br />
tillsammans med David Damell inspekterat området för den ursprungliga platsen strax norr<br />
om Ekbo. Hon har en kartbeskrivning. Vi ställer oss fortfarande frågande inför benämningen<br />
"Ådön" som detta område skulle heta enligt Ferm-Rahmqvist; denna "ö" bör i så fall ha<br />
sträckt sig ända upp till Verkaviken - Björknäsbadet.<br />
Jag har ett minne av att Dagmar Tamm också berättat om den gamla platsen för säteriet.<br />
men att hon talat om Birger Jarl i sammanhanget.<br />
-------------------------------------------------------------- 00-09-13.<br />
Mottagit av Ingrid Nilsson inbundna årgång 1902 av tidningen Trädgården, Där finns bild av<br />
ett växthus vid Ådö & Säbyholms trädgårdar.<br />
Ingrids morfar var trädgårdsmästare på Ådö, senare Lindormsnäs<br />
(?). Hennes farfar var trädgårdsmästare vid Botaniska trädgården<br />
i Uppsala.<br />
Hon kände väl till Krüger och Toll från deras besök hos<br />
Carlander på Ådö. Carlander måste lämna Ådö vid Krügerkraschen, han behöll Ormudden<br />
och Dävensö. Efter kraschen drev han Mälardalens tegelbruk.<br />
Hon menar att ekotemplet byggdes på 1930-talet, av konsul<br />
Jeanson.<br />
Tidningen innehåller en artikel om Mistlarna på Ådö med bild<br />
därifrån, sid 205<br />
---------------------------------------------------------------<br />
02-08-22<br />
95 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_<strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong>.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-<br />
12-16 11:13:00
Change language