Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

är högliknande och har ränna i SÖ, 8 x 3 m (NV-SÖ) och intill 0,8 m dj. påminnande om en
tjärdal. U S delen en röjd yta med ett par röjningsrösen i kanten. Beväxta med träd och buskar
samt högt gräs.
Ca 30 m N därom finns en vallomgiven, avlång grop, 6 x 4 m och 0,7 m dj. med mörk jord
och tegel i ytan. Marken S om denna var vid förstagånge inventeringen R-markerad men intet
kunde ses 1979. Skogstraktorspår berör denna del.
Inga säkra gravar iakttagna 1979.
Dessa nu svagt synliga bebyggelselämningar är sannolikt Spånga gamla bytomt. Läget
verifieras även av två lantmäteriakter:
1. Geometrisk Charta öwer Spånga, arealmätning av Spånga by (av okänd) 1713. som har o-
tecken för hus.
2. Storskifteskarta över Säbyholms gods m.fl. av CH. Bäck och A. Zetterling 1782-84 har 5
hus kringbyggda gårdsplan enl. skiss
De fysiska spåren, de äldsta lantmäteriakterna och äldsta omnämnande från medeltiden
(DMS) motiverar R-markering av området. Denna avser dock främst under markytan dolda
kulturlager från medeltid eller förhistorisk tid.
..........................................
BS: Vid inspektion på platsen nyåret 2002-12-27 befanns lämningarna vara ganska
obetydliga; begripligt att de uppfattades som gravar före jämförelsen med 1700-tals kartorna
vid inventeringen 1979. Synbart i terrängen vid denna årstid (vintern) är en ca 25 m lång
vägliknande avsättning i sluttningen ner mot nuvarande åkern väster om bytomten.
Intressant:
Hela den nuvarande marken väster om bytomten ligger under 10 m nivåkurva ända från
Säbyholmsviken till Kalmarviken, en sträcka på ung 4 km. Vid vår tidräknings början
avskilde detta sund ön Låssa från Bro-landet. Bytomten ligger nära högsta punkten på denna
sträcka. Min tanke är att den vägliknande avsättningen i sluttningen ursprungligen kan vara
vägen ned till en spång som ledde över till Toresta. Under tiden för bebyggelsen från 1700-
talet har den utgjort väg ned till den då brukbara åkern / ängsmarken. "vägen" går på skrå, i
lätt böjd form utför den i förhållande till åkern tämligen högt belägna bytomten.
Man kan lägga märke till att 1382 uppstår ett fastare ägarsamband mellan Spånga-Ullevi
och Lossa när Olof Haraldsson (Lossa-ätten) förvärvar området.
Vintervägen:
Till detta kan läggas de argument som talar för att en vinterväg gick fram längs den lågt
liggande marken väster om Spånga. Vid Säbyholmsviken, snett emot Tammsvik ligger
Rättarboda, i vars jordgolv man år 1930 påträffade 18 mynt mellan åren 1635-1863. Jämte
pollett utfärdad 1791 av Stora Kopparberg som betalningsmedel för forkarlarna på vissa
övernattningsställen.
Bokplantering:
Väster om Spångaberget, som ligger omedelbart norr om bytomten, upptäckte jag 2002-03 ett
stort antal bokträd. De växer längs hela västra sidan av berget. För närvarande okänt vem som
planterat dem. Träden är mycket stora, böra vara närmare hundra år och man jämför med
bokplanteringen på Stäketön.
.....................................................
1 markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland
1 öresland = 3 örtugland = 24 penningland
72 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_Upplands-Bro.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-
12-16 11:13:00