Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Almquist. Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden.<br />
Aspvik<br />
i Näs sn bestod av fyra kronohemman, som 1571 25/7 donerats till Anders Sigfridsson<br />
[Rålamb] (d. 1581) och i samband därmed överförts till frälse i jordeboken. Något<br />
herrskapssäte blev det dock icke, förrän Cecilia Andersdotter [Rålamb] (levde l633), som ärvt<br />
gården, blivit änka efter Erik [Matsson] Körning (d. 1599). Hon bodde där 1604 (FoR 15, fol.<br />
1320) och ännu vid periodens utgång. Tidigare hade hon som änka vistats på Norrby i<br />
Österrekarne hd (Söd.). Jfr J. A. Almquist D. 1, s. 541.<br />
----------------------------------------------------<br />
Aspviks kvarn 3066<br />
-----------------------------------------------------<br />
Ang. turbinen kom en upplysning från Inga Askfors i Sollentuna hembygdsförening att en<br />
turbin levererats hit från Arboga 1915.<br />
_ 2008-05-20 stämmer med Widmans upplysning om att den försetts med turbin för 10-12 år<br />
sedan. Vad gamla röster tala 1928.<br />
Widman säger också att kvarnen byggdes om 1857 och att vattenhjulets diameter var 48 fot<br />
(ca 15 m!) och Lillsjöns höjd 50 fot<br />
----------------------------------------------------<br />
Aspviks kvarn - kvarnverksamheten upphörde 1951; därefter snickeri. Brann 1972(?)<br />
1914 insattes kullager<br />
- Gamla kvarnrännan beskriven av Jonas Love Almqvist i Herrarna på Ekolssund. (1847)<br />
- Upplysningar av Claes af Ugglas i intervju, om den 30 m långa kulverten som ännu leder<br />
vatten ned till de turbiner som ännu ligger kvar i marken. Kulverten var ett rör som använts<br />
vid bärgningen av passagerarfartyget Södra Sverige. Se Wallerska tuben här nedan.<br />
- Omnämnd i jordeboken redan 1540. Kult.miljö<br />
--------------------------------------------------<br />
Ur Det Medeltida Sverige 1:7<br />
1302 har Sko kloster 3:0 (mantal), som ligger för landbodrift och som klostret hade redan<br />
1277.<br />
1303 förklarar kung Birger att strömmen i Aspvik vid Almarestäket och den vid Aspvik<br />
uppförda kvarnen tillhör Sko kloster (DS 1398)<br />
1307 ger hertigarna Erik och Valdemar en kvarn till Sko kloster. kvarnen har deras bror,<br />
kung Birger låtit uppföra i strömmen vid Aspvik, vilken tillhör klostret (DS 1548)<br />
--------------------------------------------------<br />
Ur brev 1969-08-21 av Sven Beckman<br />
6. Aspviks Kvarn, den urgamla platsen för den i nejden varande vattenkvarnen som drevs med<br />
ett 48 fot diam.(40 fot se nedan) vattenhjul. Denna kvarn har en gammal historia, kvarnen<br />
som bestod av tre st s k "skvaltor". Kvarnen skänktes av Konung Albrekt av Mecklenburg på<br />
1300-talet till nunnorna i Skokloster. Det är synd att denna kvarn är borta. Den var en för<br />
hela vår bygd nyttig inrättning, då alla som drev jordbruk i trakten där kunde få sin spannmål<br />
förädlad, längre tillbaka i tiden var kvarnen också ett skatteobjekt för staten, då man fick<br />
betala för malningen endera kontant eller också lämna ett visst kvantum säd i tull.<br />
Efter min faders död 1909 övertog jag Aspviks Kvarn och lämnade denna min tjänst hösten<br />
1911.<br />
----------------------------------------------------<br />
Ur Göran Knutssons historik över Uppsala läns Hushållningssällskaps 150 års jubileum<br />
Vid Aspviks sätesgård hade uppförts en vacker kvarnbyggnad med<br />
ett vattenhjul på 40 fots diameter.<br />
----------------------------------------------------<br />
Wallerska tuben.<br />
8 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_<strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong>.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-12-<br />
16 11:13:00