Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Johannes Arenius, avhandl 1717 om Fjärdhundra omnämns i fotnot i Styffe, Skandinavien
under unionstiden sdi 330: "De Fjaerdhundria. Diss. Acad. praes, P.Elvio, Uppsala 1717, p
113,
egentligen föranledd av att sjötrafik på mellan Alstasjön och Mälaren blivit stängd av
fiskeverk.
----------------------------------------------------
Färgbild (Rösaring-Örebro.tif) som visar att havet väster om
Rösaring sträckte sig ända förbi Örebro för 5000 år sedan när
vattnet stod ca 5-10 nedanför toppen. Havet låg på med väldig
kraft och skapade strandvallerna. Boken Forntid i ny dager, Peter Bratt, Länsmuseet. fil:
Rösaring-Örebro,jpg; ukf11/E:
----------------------------------------------------
Bra skildring i nya upplagan av Vägvisare till naturen i Stockholms län. Se inklistrad artikel i
äldre upplagan.
----------------------------------------------------
ATA Bs 1980-09-03
Rösaring.
Triangelmätningstornet byggs 1927
- OBS Trojeborgen nämns inte
- Tornet var avsett att uppföras. på en av gravhögarna
- En tall i södra delen av grav 1 har redan förvandlats ti11 stege
----------------------------------------------------
På bildväven från Oseberg - se rekonstruktion i Det hände i Upplands-Bro - finns figur av
liknande slag som kommunvapnet. Mary Storm som gjort den har riktat tydliga horn på
huvudet i stället för Hugin och Munin.
----------------------------------------------------
Rövargrottan 1102
----------------------------------------------------
Ur hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro, Börje Sandén 1984
Rövargrottan
Som ett tecken på att rövare också skulle ha varit i farten här på Allmänningen i Ullevi
skog, kan man räkna den muntliga traditionen kring den s.k. Rövargrottan. I den skulle man
ha gömt undan stöldgods, som man rövat från de vägfarande, när de över-fallits någonstans i
den brantare delen av backen närmare Bålsta. Folkminnet berättar, att grottan också varit
hemvist för dem som dömts fredlösa. Även för dem låg ju grottan lämpligt till i den
stora allmänningsskogen.
Grottan är den största och mest bovänliga som jag känner till i våra trakter. Den består
av två rum, ett där man bodde och ett där man kunde ha sina förråd. Längst inne i bogrottan
hade man en eldstad med ett litet rökhål i gaveln uppe vid vad som kan kallas taknocken.
Rummet har nämligen formen av ett tält, eftersom grottan uppstått genom att två klippblock
med plana sidor lutar sig mot varandra. Hasse Svennberg, min sagesman, berättar att
grottan i hans barndom var djupare, så att man steg ned i den. Sedan har grottan i viss
utsträckning fyllts upp av diverse skräp och nedrasad jord. När han gjorde upp eld i grottan
kunde han konstatera att draget i 'skorstenen' var utmärkt.
Grottan har, i varje fall hittills, varit tämligen okänd i vidare kretsar. Det är lätt att ta
sig till området där den ligger, men Rövargrottan är ändå ganska svår att upptäcka bland ett
antal stora klippblock nedanför ett mindre berg. Du hittar enklast till platsen om du följer
den senast beskrivna landsvägen från gamla E18:s passage över järnvägen. Efter 500 meter
gör vägen en tydlig krök och där ligger på dess vänstra sida ett större stenblock. Mitt för
detta leder en nästan utplånad väg åt höger in i skogen. Den blir strax tydligare, och när den
63 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_Upplands-Bro.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-
12-16 11:13:00