Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Orter i Upplands-Bro - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ego: Lägg märke till användandet av "grav" som benämning på gravsänkan.<br />
-------------------------------------------------------<br />
1790-talet (?) Namnet Ryssgraven<br />
Johan Elers (Ehler) historia om vägar.<br />
"till höger om nämnda Ryssgrav är en ny väg upptagen som fått namnet Dalkarlsbacken<br />
--------------------------------------------------------<br />
1839, Överste Modig undersöker bägge farlederna. Inget vattenavlopp vid Lilla Stäket, men<br />
spår av sådant. Han finner en 3 m bred grav klädd med stenmurar på båda sidorna och 4,7 m<br />
över tröskeln i gamla slussen. Tröskelns höjd var 3,84 m år 1900, vilket ger en höjd på graven<br />
av 98 cm enl senaste precisionsavmätningen RH 70 (1951-1967).<br />
-----<br />
Gustav Nerman, 1901, tror att ryska krigsfångar byggt graven men funderar också över om<br />
den inte kan vara ännu äldre och ha ingått i försvarssystemet. Av denna grav finns numera<br />
föga kvar. Största delen därav fylldes nämligen igen åren 1851-53, då Dalkarlsbacken<br />
omlades, och det lilla som därefter återstod, fylldes då järnvägen byggdes. Under båda dessa<br />
företag hade jag i egenskap av kontrollerande ingenjör tillfälle att taga närmare<br />
kännedom om där rådande förhållanden".<br />
Man kanske kan utgå från att landhöjningen vid denna tid blivit så hög att det mycket sällan<br />
blev vatten i kanalen. Värdet av breddavlopp med bara 3 kvm måste anses som marginellt.<br />
-----<br />
Graven finns inritad på 1690 års karta såsom mycket smal, kanterna har ritats intill varandra.<br />
ego: det är möjligt att blå färg kan finnas i kanalen<br />
ego: på en karta från tidigt 1701 syns bron mycket väl och kanalen just så bred ritad att den<br />
fyllts med blå färg, liksom på 1761-62 års karta. På kartan 1753 är kanalen blå men bron<br />
endast markerad med tvärstreck över vägen på var sida av kanalen.<br />
När järnvägsbanken gjordes var det viktigt att den blev så hög att vårvatten inte skulle<br />
kunna erodera järnvägsbanken.<br />
----<br />
Skoglöv anger landhöjningen till 4,4 mm/år.<br />
Vid normalvatten år 1750 var kanalen torrlagd.<br />
För stensättningen av kanalens sidor kunde man arbeta vid 1-1,5 m djup. dvs byggår 1525<br />
resp 1415.<br />
Vid Dalkarlsbackens byggnad 1665 bör vattendjupet varit under halv meter.<br />
Kartorna efter 1690 visar dock att Peringskölds uppgift om vägens höjning, runristningen<br />
dåldes, inte tog bort behovet av en bro.<br />
Om man hittar virke under stenmurarna bör tiden för deras tillkomst kunna bestämmas.<br />
Skoglöv ansluter sig till tolkningen "ryssja" eftersom man ofta valde att lägga fasta<br />
fiskeverk vid smala passager.<br />
----<br />
Karl XII:s ryska krigsfångar passar inte så bra eftersom kanalen anlades redan 1690. (men det<br />
kan ju ha funnits ryska krigsfångar under 1600-talet, då Sverige verkligen var en stormakt.<br />
----<br />
Obs det är 2 m morän när till berget, detta talar för att vattnet aldrig strömmat särskilt starkt.<br />
----<br />
Skoglöv lämnar en intressant aspekt på Draget; dels kan strömföringen varit besvärlig vid<br />
Stäket, men det kan också vara så handelspolitiskt att man slapp ta sig förbi Sigtuna, som<br />
kunde utkrävt tull.<br />
----------------------------------------------------<br />
Ryssgravens skola. 3282<br />
----------------------------------------------------<br />
61 D:\Homesite\download\lokalhistforsk\Register\ORTER_<strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong>.doc Skapat den 2008-09-30 16:43:00 Senast utskrivet 2009-<br />
12-16 11:13:00
Change language