Fredag - Kumla kommun

ar. Det finns några faktorer som Kumla
kommun anser ha fåu alldeles för
stor vikt vid beräkningen av kostnadsstrukturen.
Dessa faktorer är social
struktur och kollektivtrafik som kraftigt
gynnar storstadsområdena och
missgynnar landsorten. När det gäller
den sociala strukturen är del i och för
sig så all storstadsregionerna har högre
kostnader än landsorten mcn inte i
den höga grad som anges i slatsbidragsrcformen.
När del gäller kollektivtrafiken
är det märkligt alt man
bortser från vilka avgifter som las ut i
storstäderna jämfört med i landsorten
och vilken skillnad i servicenivå som
finns mellan storstäder och landsorten.
Avgifterna i storstadsområdena är
betydligt lägre än i övriga delar av
Sverige.
En viss omfördelning är rimlig till
storstädernas (örmån bl.a. med tanke
på de höga sociala kostnaderna. men
inte alls i den storleksordningen som
det nya systemet innebär. En del av
problemen som storstäderna har. fram~
Hjärt-Iungräddning
Vi ger oss inte! Vi har nått ut till väldigt många av våra invånare, merJ är Inte nöjda
förrän alla hjälpligt klarar av att ge första hjälpen vid ett plötsligt hjärtstillestånd.
Tänk på att - närdu minst anar det- kan dina kunskaper ihjärt-Iungräddning rådda liv!
Därför anordnar vi kurser även under hösten 1995 nedan angivna onsdagar
under dagtid kl. 13-16 och under kvällstid 18-21.
20/9,27/9,4/10,11/10,18/10,25/10,1/11,8/11, 15/11,22111, 29/11, 6/12.
Vi ger även kortare repetitionskurser och kan ställa upp på andra tider efter
överenskommelse.
Antalet personer/kurs är maximerat till 8 st. Kostnaden är 150 kronor per person.
Kursbevis utfärdas efter fullgjord utbildning.
Vi kommer företrädeSvis att hålla till på nya brandstationen, Viagatan 9, men är ni
många på samma arbetsplats kan vi fÖrlagga utbildningen hos er.
En lika viktig utbildning som hjart-Iungraddning är hur man handlar i händelse av
brand. Även här ställer vi upp och visar bl.a. hur hand brandsläckare fungerar, hur
man slacker brand i kläder m.m.
Hör av dig snarast till Kenneth Haglund, tel. 019-5881 72!
RÄDDNINGSTJÄNSTEN, KUMLA
8
för allt Stockholm. kunde säkert lösas
genom höjning av skattesatsen till en
nivå som de ncsta övriga kommuner i
Sverige har. Förändringen av statsbidragen
innebär i stället det motsatta
förhållandet. dvs. det finns en uppenbar
risk all skillnaderna i skalleuttag ökar
än mer. vilket är oacceptabelt.
Den väg som Kumla kommun väljer
är att göra en ordentlig översyn av
verksamheten för all klara dels försämringen
av statsbidragen och dels
den allmänna försämringen av ekonomin
som en följd av bLa. den höga
arbetslösheten. Sammantaget innebär
det att kostnaderna måste minska med
sammanlagt 30 miljoner kronor under
perioden 1995-1998. Med tanke på redan
genomförda kostnadsnedskärningar
innebär de nya förutsättningarna
en ordentlig påfrestning på den
kommunala ekonomin. Det är tyvärr
så att nedskärningarna kommer all
vara märkbara och det är oundvikligt
att den kommunala servicen kommer
att påverkas på ett eller annat sält. D
•
Ett blomstrande näringsliv med
skor och mobiltelefoner
Av kOflll1llllldirekrör Thage Arvidssofl
Till skillnad från många andra kommuner i landet har Kumla de senasie åren haft en
posith' utveckling ror ett nertal företag i kom.nunen.
Ericssons mobiltelefoner har ,'aril särskilt I)ckosamma på de internalionella marknaderna
,-ilkct for Kumlas del resulleraf i all under den senaste t,'AArsperioden mer än 1000
personer erhållit anställning hos Ericsson i Kumla. Det i sin tur innebär kraftiga utb)'ggnader
under senhösten della Ar. SAviii mönstcrkortfabriken ,-id Drottninggatan som
hu,-udanläggningen för mobiltelefoner "id Montörgatan kommer i princip att r6rdubbla
byggnadsy1an ror alt rymma den kraftiga expansion rtirt'lagen nu genomgår.
Näringslivsstruklur
Kumla har numera ell väl differentierat
näringsliv med flera andra stora
företag inom kommunens gränser. exempelvis
Arbesko AB. BOB Industri~
er AB. SAKAB. Yxhult AB m.n.
Skoindustrin. som en gång var grunden
för Kumlas utveckling till stad och
kommun, fortlever än i dag som en
viktig "basindustri" för Kumla. Utöver
Arbesko AB kan nämnas Ymer
Skofabriks AB, AB Mathisens Skofabrik
m.f1.
Skofabriken Ymer. som tillverkar
barnskor. har under året byggt ut sin
f"briksanläggning. Även SAKAS har
under senaste åren utvecklat sin anläggning.
förfinat metoder mot allt
högre kvalitet och säkerhet vilket i sin
tur medfört många anställningar av kvalificerad
och välutbildad arbetskraft.
Arbetsmarknadsregion
En av fördelarna för Kumla och dess
näringsliv är att vi ingår i en synnerligen
lättillgänglig arbetsmarknadsregion
där förutom Kumla även Hallsberg
och Örebro utgör basen med tillsatnmansöver
150 000 invånare-en mycket
bra tillgång för företagen då de behöver
rekrytera arbetskraft.
Utbildning
Den allmänna utvecklingen i samhället
går från industri till tjänste- ochserviccverksamhet.
med andra ord antalet sysselsatta
i industrin minskar - relativt
sctt - i och med en fortsatt teknikutveckling
där maskiner och robotar blir
allt effektivare i produktionen. Omvänl
behövs allt fler för att utveckla teknologi
och tjänster för industrin.
Kravet på högre utbildning ökar där~
med. Grund- och gymnasieskolan utgör
alltmer endast basutbildning för
våra ungdomar. Det krävs i ökad grad
utbildningar vid högskolor och universitet.
Närheten till högskolan i Örebro är
därför viktig för Kumla och för många
av våra företag. Högskolan i Örebro,
som vi hoppas fär status som landets
7:e universitet. har i dag mer än 7 000
studenter och inom kort beräknas an~
talet uppgå till 9000 eller strax där·
över.
På sikt har högskolan eller universitetet
i Örebro en nyckelroll för hur
företagen i Kumta och länet skall kunna
utvecklas.
Lokalt näringslivsprogram
För all få en samlad bild av näringslivet
9