4/5 - Kumla kommun

Kumla SO årA v kallslichef ToriId HilmerSSOllKumla fyller 50 :'Ir. - ej det är intesant. Kumlas födelse gelr inte all fastställatill ett visst datum. Kumlabygdenhar varit befolkad i cirka 5 000 år. Underdenna med mänskliga mån mäulånga tidsperiod har utvecklingen passeratmånga milstolpar. Vilken av dem,som ska kallas Kumlas födelse kan diskuteras.Kumla firar 50 år som stad. - Inteheller dCI är riktigt korrekt. Kumlahann aldrig blir 50 år som stad. innanalla svenska städer blev kommuner.Del är 50 äTsedan Kumla blev stad.-Del ärden händelsen som Kumla kommunpå olika sätt uppmärksammarunder år 1992. Kumlan kommer att ivarje nummer under året behandladetta tema ur olika aspekter. 1 dennaartikel beskrivs lite av förhistorien tillsIadsbildningen.r 1862inträffade två händelser som inte harnågot som helst med varandra att göra.men som var för sig bildar viktiga förutsällningarför all Kumla blev stad.Den ena händelsen var all järnvägenmellan Hallsberg och Örebro anladesoch Kumlastation byggdes. Den andravar au riksdagen antog 1862 års kommunallagar.Den första händelsen stårför ut\'CCkIing av kommunikationerochnäringsliv. den andra för de regler somgällde för den lokala självstyrelsen.StationSS

norr om Hagendalska vägen. En kommiltefick i uppdrag aU plantera torgetmed lindar och au IOrrlägga och dräneraden vattensjuka marken. Det dröjde till1OOlJinnan torget lOgs i bruk för IOrghandel.Är 1910 uppläts torget ä"en för dennybildade Kumla idrotlSförening. somännu inte hade någon idrottsplats.•Ar 1905 börjadeäven en kommitteattutreda frågan om aH få till stånd eneller nem gator i samhället. Till enbörjan var intresset svalt bland marktigamai samhället. Kommitten rapporteradeatt "en del invid gatorna boendejordägare icke tillräckligt uppskall8fördelarna av gator. varav också följdenhar blivit. att de fordrat så högapris för avträdande av marken. an detej kunde föranleda något tillstyrkandefrån kommitteradessida". Men inställningenändrades snart och år 1906 er·bjöd fem personer fri mark till gatorväster om järnvägen.Den första gatubelysningen isamhäl·let kom till stånd året därefter. Denbestod av fem lampor utefter Stationsvägenoch Hagendatska vägen.BrandförsvarBrandförsvaret var en annan stor ochviktigfråga. Den allmänna brandkårenbestod av alla män över 18 år. vid denhär tiden cirka 500 man. Men brandredskapenvar mycket dåliga. Vattnetfick forslas i kärror till brandplatscn.När samhället fick sin vattenfråga löstbildades en elitbrandkår bestående av20 man. Men det skulle dröja ända till1927 innan en brandstation byggdes.Det är den brandstation. som fortfarandeanvänds. men som efter sommarenkommer att ersättas aven nybyggdstation i Viaområdet.En fråga. som vållade mycket debatt,var behovet av egen polis och arrestlokali Kumla. Det tog 17 år från det attfrågan först väcktes tills det år 1916fanns polis och arrestlokal i Kumla.Snabb tillväxtUnderde två första årtiondena av 1900­talet löstes en rad av det växande samhälletstälortsproblem. De lösningarman bestämdesig fördå avgjordestrukturenför lång tid framåt.1 början av 1920-talet skedde en mycketsnabb tillväxt av befolkningcn i tätorten.På några få

Tillbakablick på skolanA l' lf skolchefSven ElissonI år är det som bekant 50 år sedanKumla fick sinastactsrättighcler. vilketger anledning till jubileumsfirande. Ettannatjubileum.som inte uppmärksammaslika mycket. är folkskolans 150·årsjubileum. Del var år 1842 vårl landfick den första folkskolesladgan. Denkom att reglera den obligatoriska undervisningen.Dessa två jubileer har skilda karaktäreroch är inte på något sänjämförbaramed varandra. Men del finns ett viSSIsamband. eftersom sladenlkommunenär ansvarig för skolväsendet. Därförkan det vara på sin plats att ge enresumc över skolan i Kumla och dåbegränsad till de 50 år som gån sedanKumla blev Siad. Men först några ordom folkskolesladgan.A, IS42Riksdagsbeslutet om en folkskolestad·gaden 18juni 1842 fastslogatt det i varjeförsamling skulle finnas minst en. hclstfast. skola - ambulerande skolor hadefunnits länge - med en "vederbörligengodkänd lärare". Undcrvisningen skul·le vara obligatorisk. Skolbarnen skulleinnan de lämnadc skolan ha inhämtat"ätminstone en viss minikunskap".Minikursen omfattade "ren och ny·tande innanläsningav svenskaspräket:religionskunskap och biblisk historiatill den grad som erfordras för att kun·na hos prästerskapet börja den egentli·ga nattvardsläsningen: kyrkosång medundantag för dem som diirlill sakna alltanlag: skrivning och de fyra räkncsii(·ten i hela tal". Till detta kom ävengymnastik och vapenövningar samtteckning. skötsel av skolträdgård och ivissa församlingar slöjd.Det var kyrkan. församlingarna. somansvarade förskolan. Kyrkoherden varsjälvskriven ordförande isko1st yreIseneller skolrådet. Det kyrkliga inflytandetöver folkskolan kom all bestå långtin i detta sekel. Först ioch med 1930årskommunallagar upphävdes den prästerligasjälvskrivenheten. I Kumla övertogkommunen ansvaret för skolan år1932.År 1942När Kumla blev stad nyåret 1942 gjordesden nödvändiga organisationsförändringenau skolan delades i två distrikt- ett för staden och ett för landskommunen- med en folkskolestyrelsei vardera distrikt. Under varje skolsty·relse leddes verksamheten aven överlärare.De största skolorna i staden var Fylstaskola och Hagaskolan. Ilandskom·munen var Stene skola den största.Dessutom fannsdct mångasmå skolor.Av dessa lades de Oesta ner på 50· och6O-talen såsom Järsjö. Mossby. Julsta.Hörsta. Vesta och Brändåsens skolor.•Ar 1942 väcktes en motion i stadsfullmäktigeom att utreda möjligheternaatt inrätta en realskola i Kumla. Motionärernavar överläraren i Kumla stadErik Ekdaht och Lena Renström. Detdröjde dock innan realskolan blev enverklighet. Eftcr kriget, år 1947. startadesenhögre folkskola. somsenare blevkommunal mellanskola. r 1952 fickden namnet Kommunala realskolan iKumla.I1JlExamen i Kumla realskola.RealskolanRealskolan hade merparten av under·visningen förlagd till Fylsta skola. somden delade med folkskolan. Men lokal·bristen var stor och mycket av under·visningen fick bedrivas i hyrda lokalerlite varstans i staden. Lokalerna varinte alltid lämpliga, inte ens alla somfanns inom skolans väggar. För gym·nastiken exempelvis fanns i Fylsta skolaen sal inte myckct större än ctt van·ligt klassrum. och som dessutom hadetvå bärandestolparsom hindrade framkomligheten.Sådana förhållanden ledde till att gym·nastiken - när vädret var någorlundahyggligt - fick förläggas utomhus tillIdronsparken ellcr skjutbanan i Sånnersta.Det senare kanske förklararvarför ele\'erna blev duktiga skyttaroch vann mänga tävlingar och fina priser.Promenader runt om i staden varockså vanliga gymnastikinslag. De gavåtminstone frisk luft - och god lokalkännedom.Realskolcepoken i Kumla blev intelång. Efter22 år- 1969 -examineradesde sista eleverna. Della skedde i dennya Vialundskolan. där de kvarvarandeklasserna av realskolan hade sintillvaro. Grundskolan och dess högsta-dium hade fullt ut tagit över undervisningenför alla ungdomar i de årsklas·ser realskolan omfattade. Högstadietvar. och är. obligatoriskt. Realskolanvar en urvalsskola.Det äringen tvekan om att realskolanbetydde mycket för staden och förlandskommunen. Under dess existensutexaminerades I 132 elever. Av dessafortsatte många på gymnasiet.Realskolan leddes från starten avHolger EkelUn, som var dess ende ordinarierektor. Han gjorde även storainsatser i staden som kommunalmanoch var en allmänt uppskattad person.Penningars värdeI folkskolestadgan av 1842 fastslogs,att omkostnaderna för skolan skullebestridasav församlingarna. Dock kunde"medellös församling" erhålla understödav statsmedel för lärarens avlöning.Skolan var i allmänhet avgiftsfriför föräldrarna. men så sent som1875 stadgades det all församlingenkunde ta ut avgift av "ej mcdellösaföräldrar" ti11 ett belopp av högst 50öreärligen. Dettaskeddeockså iknappthälften av Sveriges skolor.År 1942 omslöt folkskolestyrelsensbudget i Kumla stad tota1l201 298 kro·nor och 47 öre. I år - 50 år senare ­utgör kostnaderna för grundskolan 106miljoner kronor. A\ dessa betalar staten42 miljoner kronor. Till detta kom·mer kostnaderna för gymnasieskolanoch vuxenutbildningen.Det harhänt myCket sedan 1942. Kumlastad och Kumla landskommun slogssamman 1967. Grundskolereformeninnebar en utökad obligatorisk skolgång.Musikskolan kom till och nya skolorbyggdes. Befolkningsunderlaget harökat avsevärt. Trotsdetta kan vi konstateraatt kostnadsökningen i absoluta talär ett tecken pä kronans förfall.1213

SkolorSom niimnts rådde tidvis storlokalbristför skolan i Kumla stad. Provisoriskalösningar fick duga. Dc Oest3 av demskulle idag inte en::. kunna tänkas isambandmed skola. Förslagen frän 1946ärs skolkommission om en obligatorisk9-årig enhetsskola ledde till omfattandeskolb)'ggnadsplaner. Cenlralskolormed högstadium skulle inrätlas.Både i staden och landskommunenpåbörjades planeringen. Det kan nämnasatt landskommunen tänkte sig encentralskola i Ab)'lOrp för ärskurserna7-9. Så blcv det inte. KommunsammanslagningenIcdde till andra planer.I Kumla stad byggdes Malmens skola1957. I landskommunen stod Tallängensoch Sannaheds skolor färdiga införkommunsammanläggningen 1%7. Detstora skolbyggct på 6O-talet var Vialundskolan.den första högstadieskolani kommunen. Den togs i bruk islutet av fcbruari 1968. KumlahallenSkoIIdass F) ISla skola knng 1910.blev färdig ett år senare. Nästa storaskola ble\' Kumlaby. Den färdigställdesi två etapper och stod helt klar1983. På sjuttiotalet utökades Tallängensskola med en tillbyggnad. Sedantillkom för- och lågstadieskolan i Kumlaby- Norrgården - som gav lokalför·utsällningar för en ny ide - an inrymmaförskola och skola i samma hus förall etablera en nära samverkan mellanbarnomsorg - skola. Samma tanke lågbakom byggandct av Romarebäckensför- och lågstadieskola några årsenare.Nyligen har Malmens skola, Hagaskolanoch Fylsta skola byggts om förstora pengar. Det som just nu pågår iskolbyggnadsväg är en förvandling avden så kallade Lillskolan vid Fylsta tillett eget hus för musikskolan.MusikskolanMusikskolans födelse kan härledas till1948. då folkskolestyrelsen utsåg enkonunitte att utreda frivillig inslrumen-I,talundervisning. som skulle bekostasgemensamt av fritidskommitIen, folkskoleslyrelsenoch styrelsen för högrefolkskolan. 1 juni 1948 hade 77 eleveranmält sig till denna undervisning.Elevantalet i den frivilliga musikundef\'i~ningenutökades undan för undan.Ar 19690mfanadeden 200elcver,varav hela 140 elever i pianospel. Efterutredningar. varav den sista gjordcs1%8. beslöts aH inrätta en kommunalmusikskola från och med hösttermincn1969. Den fick från starten hela400anmälningar. Behovet aven musikskolavar alltså stort,Musikskolans strävan var från börjanaU bredda instrumentvalet och få elevernaatt välja orkestennstrument i störreutsträckning än tidigare. I skolstyrelsensårsberällelse för 1969 står alt läsaföljande passus. som kan sägas vara ettsignum för musikskolan: "Ensemblespelär en viktigt led i musikskolansverksamhet. Elevemassamverkanistörreeller mindre grupper utgör sannoliktett väsentligt bidrag till att stimuleraoch fostra ungdomen till lagarbete. hänsynstagandeoch ansvarskänsla."Musikskolan hade vid starten en musikledareocb en ordinarie lärare. Därutöverfanns lärare med timanställning.I år finns förutom musikledaren tiotaletIäraremed full tjänstgöring och verk·samheten omfattar 570 elever. Musikskolanhar betytt och betyder mycketför många ungdomar i vår kommunoch berikar kulturlivet i KUlula till glädjeoch nytta för alla Kumlabor.Kuriosa nu - allvar dANär Kumla blev stad år 1942 var detmitt under ett brinnandevärldskrig medför oss svenskar annorlunda, men ändåulhärdliga förhållanden. Ett par axplockur dåtidens verklighet kan vanlav intresse.Skolorna värmdes under krigsårenupp genom vedeldning. Kol eller koksvur svårt att få tag i. I ett skolstyrelseprotokollfrån den tiden står all läsa.all Skolvaktmästarna skulle erhålla enfrisöndag i månaden på grund av merarbetetmcd vedeldningen. De hadeför övrigt sammanlagt fyra fridagar permänad.Examen i skolan var ett gi\'ct inslag.Varje år bestämde skolstyrelscn hurcxamcn skulle gå till: tre leklionera30minuter utom för småskolans förstaklass. där det räckte med två lektioner.Examensvittnen utsågs. Det var folkav viss kaliber. Kyrkoherden/prostenvar självskriven, Avslutningen höllssedan i kyrkan, allt enligt ordningsstadgan.Under40-talet och ett stycke in på 50­talet samlades skolstyrelsen och lärarnavarje år till ett gemensamt sammanträde.där ett visst fortbildningsinslagfanns med. Sammanträdet inleddesalltidmed psalmsång och en betraktelse,Därefterföljde Cll föredrag av folkskoleinspektöreneller annan sakkunnigperson. åtföljt aven frågestund ellerdiskussion.Dessa sammankomster. där politikeroch lärare kunde komma samman ochdiskutera gemensammaoch angelägnarrågor. uppfattades säkert som värdefulla.AH de upphörde torde höra sammanmed att lärarna blev allt ner i ochmed att kommunen expanderade.Det kan slutligen konstateras att deyttre ramarna för skolan har förändratsunder de femtio åren sedan Kumlablev SIad. Ä ven skolans inre arbete harutvecklats och omformats. Ändå finnsden ursprungliga kärnan kvar sedan1842 - att fostra de unga och ge demundervisning i de nödvändigaste skolämnena.Numera glädjande nog medundanlag för vapenövningar. O1415

Att bo centralt i kvarteret FalkenA v bygginspekrör Hans NilssonI många år har kvarteret Falken, hörnetV Drottninggatan-Fabriksgatan­Järnvägsgalan, legat som en stor skräpigödetomt i centrala Kumla. För cirka20 år sedan låg en av de mest kändaskofabrikerna i kvarteret - A G Anderssonsskofabrik med ståtlig direktörsvilla.Byggnads AB Henry StAhl köptemarkområdet för många år sedan föratt på sikt bygga bostäder i kvarteret. lflera år har projektet funnits med ikommunens bostactsförsörjningsprogram.Av olika anledningar har dctinte kunnat förverkligas. Under februari1991 förvärvade Kumla kommunmarkområdet för att i egen regi uppförabostäder.Under april 1991 påbörjades byggnationen.Den består av fyra S-väningarspunkthus samI en tillbyggd l-våningsdeli ett av punkthusen. Två av husen ärförsedda med hel källarvåning. Byggnadernasutformning har sina rötter i"funkisarkitekturen" med ljusputsadelättbetongfasader, rena linjer samtflacka. tunna bandtäckta plåuak. Totaltbeslår projektet av 93 lägenhetermed varierande rumsantal från ett rumoch kök till fyra rum och kök. Merpartenav lägenheterna är dock två rumoch kök samt tre rum och kök medlägenhetsytor om 68.9 m 2 respektive86.6 m 2 • Lägenhetsfördelning och lägenhetsstorlekhar, med hänsyn till denbostadskö som finns. i möjligaste månanpassats efter dagens behov av lägenheleri centrum.Bostadskvarteret kommer att innefaltaett integrerat boende. Eli av husenär avsett för gruppboende för gamlaoch senildementa. I detta hus kom-mer personal från äldreomsorgen atlständigt finnas till hands för tillsyn ochservice. Övriga hus får traditionell hyreshuskaraktär.StandardDe två punkthusen närmast Järnvägsgatanfår hel källarvåning. för att undvikaeventuella vibrationsstörningarfrån järnvägen. Ett av källarhusen fårell skyddsrum för 180 personer. vilkettäcker det egna plus närliggande kvartersskyddsbehov. Alla lägenheter ärförsedda med balkong.Imedning och utrustni ng i lägenheteroch gemensamma utrymmen får högstandard med bland annat kakelbeklädnadi badrum. Speciell omsorg kommeratt ägnas trapphusentreerna. i syfteatt erhålla en trevlig och förhoppningsvisunderhållsfri miljö.Sophanteringen är förberedd för källsortering.Lägenheterna är anslutna tillkabelTY.Garage och parkering finns i kvarteretsnorra del. Där finns 21 slutna garageplatsermed motorvärmaru!tag.Avenen del parkeringsplatser utomhus ärförsedda med motorvärmaruttag.1 möjligaste mån har de befintligagamla träden bevarats för att åstad·komma en trevlig och gemytlig gårdsmiljö.Markplaneringen kommer därföratt göras med viss omsorg för attbehålla denna viktiga närmiljö.Kostnadsbild/hyresnivåDen totala produktionskostnaden förhela kvarteret har beräknats till ca 90miljoner kronor. Finansieringen kommeri sin helhet att ske genom statligabostadslån.Den beräknade hyresnivån är angiventill cirka 730 kronor per m2. l jämförelsemed liknande centrala nybygg­Iladsprojekt i Kumla är det något billigare.vilket varit ambitionen för dettaprojekt.En lägenhet om två rum och kök meden yta om n8.9 m 2 kostar cirka 4 190kronor/mån. Tre rum och kök p,' 86.6m 2 kostar cirka 5 260 kronor/mån. Fyrarum och kök på 103.1 m 2 kostar cirka6250 kronor/mån. Dessa siffror är alltjämtpreliminära.Det naturliga stegetEn vandringsutställning producerad av Naturhistoriska riksmuseet i samarbetemed Naturskyddsföreningen och stiftelsen Det naturliga steget29 februari - 26 mars 1992Infl),ttningFörsta inflyttning i kvarteret är beräknadtill den I juni 1992. Övriga preliminärainfiyttllingstider är 1 augusti, 15september samt I november 1992.Ar Du intresserad av all bosätta Digi delta mycket centrala och gemytligakvarter? Kontakta då kommunens bostadsförmedling.Talamed Barbro Stelin.telefon 019-88 212 eller projektledareHans Nilsson. telefon 019-88 238för vidare information om bostad i kvarteretFalken.DI BIBLIOTEKETS UTSTÄLLNINGSHALL, Skolvägen 12Utställningen sammanfattar miljöproblemen vi står inför idag. Vad kan göras i industrin? ihemmen? Färdiga svar serveras inte - men väl utgångspunkter för diskussioner.Utställningen har kompletterats med lokala utställare.Öppettider: Måndag-torsdag 12.00-20.00, fredag 12.00-18.00, lördag 11.00-14.00, söndag16.00-18.00.UTSTÄLLNINGSPROGRAMLördag 29 februari k/ 11.00Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Carl-Gustav Thunström inviger utställningen.Musikskolan spelar. Förtäring.Tisdag 3 mars k/ 19.00, Bibliotekets utställningshallGerd Bäckström, forskare vid Kvinnerstaskolan, föreläser om Ekologiskt lantbruk m.m.Tisdag 10 mars kl 19.00. Servicehuset SoibackaLars-Ake Dahlqvist föreläser om Det gamla kulturlandskapet18 mars k/19.00. Bibliotekets utstallningshallPer Janse, radioproducent och skribent. ställer frågan: Är det någon vits att levamiljövänligt? Ger bland annat exempel från Wales.Tisdag 24 mars k/19.00, Bibliotekets utstallningshalJMattias Paulsson, Örebro Miljövårdscentrum föreläser om Giftfri odling och komposteringARRANGÖRERKumla biologiska förening. krets av Naturskyddsföreningen tillsammans med Studiefrämjandet,Kumla fältbiologer, Kulturförvaltningen. Konsumentvägledningen, Miljö- och hälsoskyddskontoretoch Gatukontoret.16 17

UPPSLAGET-ett par sidor för konsumentenSvårt att handla miljökloktDel finns miljöskonande alternativbland tvättmedel. puppcrsvaror etc.Men det kan vara svårt att hilla dem.BUlikernas miljömärkning är dålig ochsymbolerna är många och förvirrande.Del visar Konsumentverketsundersökning.som publiceras i sena~te numreta\' Råd & Rön.1186 butiker i 29 kommuner har miljömärkningcngran~kats. Pappersvarornahar dcn bästa märkningen ochdär finns också dct största utbudet avmiljöskonande a!lemal!'". Bland hygicnarliklar\'ar informationen och utbudetbetydligt sämre. Bara tio av de186 bUlikcrna hade något av dc schampon.som Naturskyddsföreningen rekommenderar.I en butik fanns"'9 olikaschampon. men inget av dem hördetill gruppen som (år miljörnärkas enliglNaturskyddsföreningens normer.I undersökningen tillfrågades looolikakunder om olika miljömärkens betydelse.Det mest kända var kravmärkeI.som finns på förpackningar förlivsmedel som odlats med miljövänligametoder. Det märket kände 40 av 100personer till. Var tredje person kändetill hyllkantsmärkningen Bra miljöval.enligt Naturskyddsföreningens miljökrav.NAgot flirre kiinde till sammamärkning med en gran över. som denser ut i KF-butikerna.Den nordiska miljösvanen vardet intemånga som visste n

Kultur......och fritidUTSTÄLLNINGARKonsthallen, Kumla bibliotekJ - 27/~b'llQTlNordisk ubliillningKonSInaTer hin _åra vanarter och från Kumla29 f~b'I'U'i - 26 munJ)tl nalurliga stegel'1altuhislOriska riksmuseet ron18 mur" -21 ap,ilEstet l Snorige och KumlaFaktllulst:illning om invandring av balter underandra vlirldskriget. Örebro Läns Mu~c:um25 april - 21 majBengt nosshammarKonstutställningl3 maj - 18 jlllliKonstnärer n'rksammll i Kumlll på 4O-11I11.'1BARNTEATERJ Illors kl. H.OOHusaren Folkets husl hu, udel på en gammlll hallParapl)'lcalcm. Köpenhamn4-8 .,15 mars kf. 15.00Husaren. Folkcls husKorpflicItanOm en flicka som k'd;: for I 000 lir sedanLind(on;a teater8-12 år19 mar.J kl 15.00Bambibliocckel. Folkets husLilla s,sler KaninDockicaterpjäsmed Tealerkopcrall\CI Draken.KarIslad2-4 årMUSIK21 februari kl. 16.00FörSllm Ii I1g~hcmmCIKOIlSl'rl med Ulf Wallin, l'iolonisl och p..,r Ö~l·lund, pianblVerk al' bl.a. Vilhelm !'e\terson-Berger ochAntonin Dl'orål..[ pausen ser\'era~ kaffeJO mars kl. 10.30Folkets husHdafton med 8rödrma SlulServcring av P) tl I panna och öl11 murs kl. 19.00JohanneslqrkanKun~ert med Till! Sjöblomoch Black R"er BandPaus med karreser-eringISHALLENBOB·hallen ar oppen for allman åkmng enliglföljande:måndagusdagonsdagtorMIag. fredaglördagSIMHALLENFöljande badlider gäller:måndagtisdagonsdag. fredag15.30--1645 ulan klubba15_30--16_45 ulan klubba2045-22_00 med klubba15_30--16_45 ulan klubba15.30-t645 med klubba09_00-10_00 med klubba17_00-1900 ulan klubbasöndag10_OO-t 1.00 ulan klubbaVid lov och slUdifdagar år ishallen öppen klockan09.30--16.30. Akning med klubba är då littåtenkl 12.00-14.00.09.00-19.3007.00--D8.1509.00-19.3007.()(j...()8.1509.00-20.30torsdag 09.00-19.30IOrdag 09.00-15.30sondag 09.00-15.30OBS! Kassan Slänger JOmmulcr fOrc badtidensslut. Skolbad förekommcr 09.00-15.30. Lillabasslingen är ofla upplagen på fömuddagarna.För besked ring lel. 019·m11 SO Tisdagar är lillabassängen upp\ärmd ull 37 grader ocb lamparsig dA ulmärkl för spadbarn Vilkommen:Fritidsinformalion! Rillg 019-883 Ol!ELUUSSP RBel)-snmgen \·id motlOnsspärcn i ViaskogcnochDjupadalsparken lir tand från mörkrcls mbron1111 kl 22_00 dagligen '-id snötillgång lir spArenpreparerade för

••Adelreformen i funktionInjormmion frI/n iildreomsorgsOl'delllil1genDu har kanske selt annonser i dags·pressen eller tagit del av TV-programom den så kallade Ädclrcformcn. EllerDu kanske är en av dem som inte allsuppmärksammal Ädclinformalionen.Oavsett hur stort eller hur litet Dittintresse är vill vi uppmärksamma Digpå några grundläggande saker. Fram~för allt vad reformen innebär och variman ska vända sig om man är långtidssjuk.handikappad eller äldre och behöverhjälp och assistans.För Kumla innebär ÄdelreroTmcll:• Kommunen har tagit över hela an­S\'arcl för hcmsjuhårdcn. Detta ärmöjligt genom ö\crn)ttning av distriktssköterskoroch undersköterskorfrån landstinget till kommunen.Denans\'ariga sjuksköterskans namnoch telefonnummer finner Du under"arje områdesrubrik.• Sjukhemmet Kungsgården förs övertill kommunen.• Administrativt har kommunen delatsupp i fyra geografiska områdenmed vardera en äldreomsorgsinstitUlionsom bas, Områdena har fåttnamn efter institutionerna. Studerakartorna på följande sidor så hittarDu en reception (liten telefonväxel)i varje område. namn oeh telefonnummertill ansvarigehef. samt namnoeh telefonnummer till ansvarigsjuksköterska.Om Du hittar Dill område. det \insäga vart Du ska vända Dig vid beho"av hjälp. så tror vi det är tillräckligt tillen början. Verksamheten kommer iö\ rigt att fortsätta så som den fungeradeföre årsskiftet 1991/92.Varje person som har hjälp av kom·munen kommer alt få personlig informationsom är utförligare än den vilämnar i Kumlan.Så snart vi hinner under \'åren 1992kommervi att utarbctactt informationsbladom sammanslagningen av hemtjänstenoch hemsjukvården. Genomrespekti,·e reception eller för verksamhetenansvarig personal kommer Du attfå tillgång till denna information.Namnet ÄDEL kommer från en a\regeringen tillsatt utredningsgrupp. denså kallade äldredclegationen. Det ärdenna Ulredningsgrupps förslag somligger til1grund förden nu genomfördareformen.DKVARNGÅRDENOMRÅDETAbytOlP, Hardemo, Staren, Fylsta, Kvamparl

Gruppkorsband• p-~,SANNAHEDSOMRÅDETPrästgärdsskogenJKum/abYJ Sannahed, Ä/Vesta, HjortsbergaOmrädesexpeditlon: Kyrkogatan 32 B, telefon 019-836 51Omrädeschef: MariAnne Andersson, telefon 019-836 42Distriktssköterska: Ann Marie Larsson, telefon 019-702 08Omrädesreception: Servicehuset He'a, telefon 019-702 08KUNGSGÅRDENOMRÅDETSjukhemmetJnordvästra Kum/aOmrädesexpedition: Norra Kungsvägen 10, telefon 019-891 03Områdeschef: Immi Eklind, telefon 019-89107Sjuksköterska!hemtjänstassistent: Ruth Svärd, telefon 019-891 04KOMMANDITBOLAGeT KUMLA TRVCKERI ll)Q:1