2811,25/2 - Kumla kommun

Kumla bibliotekÖppettider:HUVUDBIBLIOTEKFolkets hus. Skolvägen 12, Kumlatel88190Månd-torsd 12-20. fred 12-18!örd 11-14. sond 16-18FilialerHÄLLABROTTETTallångens skola, tel 724 13Ttsd 10-14onsd och tOf'Sd 10-14. 17-19SANNAHEDServlCehuset He'a, tel 786 30Ttsd 10-13, 17-19fred 10-13ÅBYTORPPosthuset. tel 732 41Ttsd 17-20fred 10-13SkoindustrimuseetSveavägen 19, Kumla, har öppet dagllQen mellan klockan13.00 och 16.30.För gruppbesök var god flng 019-884 93.FRI ENTRE!BOKMAGASINETHageodalsvagen 26är öppet bsd 16-18BOKBUSSTel01D-801068BIBLIOTEKET HÅlLER STÄNGTDen 24, 25, 26 och 31 december samt 1 /Wlua1l, löfdagen den 5}ii1'lU3n och söndagen den6 /Wlua1l ar biblioteket stängt. Filialerna håller stängt meDan den 22 december 1990 och 7JClMuan 1991.Kommunal förnyelseAv kommunalrådet Sven-Ove CetlerSlrlmtlUnder år 1990 h~fcll omrall~llde förälldrings- och uh'ecklingsarbete påbörjals inom denkommunala \'erksanlhcten. Arbetsnamnet är uppfordrande - kommunal förn~c1se.Förändringar inom kommunenFörändring och omprövning av denkommunala verksamheten är i sig ingetnytt. Allt som oftast ställs kraven påbesparingar. "Osthyveln" kommerfram till hjälp för all få balans och eko·nomisk kontroll inom verksamheten.Det arbete som nu inieIIS har en stör·re och mer omfattande inriktning äntidigare rationaliserings- och effektivitetssträvandcn.Den offentligasektorn.där kommunerna är en del. kommerinte att gå opåverkad ur den förändringsprocesssom genomsyrar dagenssamhälle. Allt ifrån förändring av skattesystemtill EG-anpassning och privatiseringav offentlig verksamhet.Beslutet. som ligger lill grund för dettaarbete. fallades redan i november1989. Kommunfullmäktige fastställdedå att under åren 1990 och 1991 skullekommunens totala verksamhet nog·grannt ses över. Modeller (ör förnyelseoch förändringar av kommunens verksamhetskall anges genom exempelvisentreprenadavtal ochsamarbetsprojektmed företag etc.En rimligare fördelning av förtroendevaldasarbetsbörda nämndernaemellan bör eftersträvas. Likaså kommeren översyn av antalet nämnder.räd och utskott att ske.Genom delegation till tjänstemän harantalet ärenden att behandla. i vissanämnder blivit så få. all sammanslagningartill större politiska enheter ärberättigade.En effekt av denna översyn och förändringkan givetvis bli den. att antaletförtroendevalda minskar något. Däremotkan demokratin förbäUrasgenoman oppositionen kan erbjudas bättrerepresentation i nämndernas arbetsutskott.Den representativa demokratin kanockså i högre grad kompletteras medså kallad brukardcmokratieller direktdemokrati.som börjar göra sig allt mergällande i olika sammanhang. Detinnebär att de som utnyttjar en tjänstinom exempelvis barnomsorg ellerskola är med och utformar hur och påvilket sätt verksamheten skall bedrivas.•KUMLANInformationsblad för Kumla kommunAnsvarig utgivare:Kommunalrådet Sven-Ove CederstrandRedaktion:Kommundirektör Thage ArvidssonAssistent Sigbrit HägghultPostadress:69280 KUMLABesöksadress:Stadshuset, Kumla torgTelefon:019/88100 (växel)Nästa nummer utkommerbörjan februari 1991Overs)'n av rörtroendemannaorganisalionenFörst sker en noggrann översyn av denkommunala förtroendemannaorganisationen.De senaste decennierna hHr främstdet soeialH området och skolans områdeexpandefllt kraftigt. Det har resulterati att dessa två nämnder idag svararför mer än 60 procent av den kommunalaekonomin..-örändringar ilandslingskommunalverksamhelDet är inte enbart inom den primärkommunalaverksamheten som detpågårförändringsarbetcn. Även landstingetsverksamhet genomgår för närvarandeen omfattadeomprövningochförnyelse. Det diskuteras och förändringargenomförs. För Kumla kommunhar detta inneburit, att viss verksamhetöverförts från landstinget till kommu-23

nen. Första steget är elt utvecklat samarbeteinom äldrevården. Vidare diskuterasatt den så kallade primärvårdeni länets kommuner ska överförasfrån landsting till respektive kommun.1Kumla finnseH närasamarbeteinomprimärvårdsverksamheten gcnom atten så kallad närvårdsnämnd hanterarde lokala frågorna inom kommunen.Inför nästa mandatpcriod vore det in·tressant - och lämpligt - att som försöks-verksamheti Kumla övcrföra primärvårdeni kommunens regi. Enverksamhet som förhoppningsvis möjliggörsamordnings·, effektivitets- ochrationaliseringsvinster.Omprövning inror lågkonjunkturOmprövningar inom den offentligaverksamheten, varc sig dc sker rentprimärkommunalt eller landstingskommunaltär "iktiga och nödvändiga. Inteminst ur den aspekten. att vi går in i enlågkonjunktur med sämre förutsättningaroch villkor för industrin. Däravföljer sämre ekonomiska villkor förlandet som helhet. Omprövning ochförnyelse blir en tvingande nödvändighct.Många områden inom den offentligasektorn kommer sannolikt all ifrågasättasi sin helhet.Enda möjlighctcn all bemöta detta äratt visa upp en kostnadseffektiv ochrationell verksamhct. Framför allt ärdet viktigt att den enskilde kommuninvånarenupplevcr dcn verksamhet vierbjudersom betydelsefull och nödvändig- och är villig alt betala för den.Viktig är också. som ovan nämnts.möjligheten alt själv få vara med ochpåverka utbudet av och innehållet iden offentliga servicen.Den kOllllllunala budgetenEn förestående lågkonjunktur innebäratt den kommunala budgeten extranoggrannt måste uppmärksammas. In·4kOlllstökningar kommer inte i sammatakt och i samma volym. som i enhögkonjunktur. då arbetsmarknadengår för fullt och löneutvecklingen ärgod. Kumla kommuns budget är - så·vitt vi idag kan bedöma, stark för detkommande året. Om inget alldelesoförutsett inträffar har vi god kontrollde närmaste åren framöver, Det medger-till skillnad från flertalet kommuneri länet - utrymme att täcka enutbyggnad av barnomsorgen till fullbehovstäckningoch en fortsatt utvecklingav äldreomsorgen.Skolan har ocksåberetts utrymme förstandardhöjandeåtgärder. Övriga nämnder har inteheller gått lottlösa från årets budgetarbete.Det innebär dock inte att kravetom kostnadseffektivitet och rationalitetminskar. Tvärtom: verksamhetermåste alltid och fortlöpande ställasunder granskning och förnyelse,Bosladsb)'ggandeDet bostadsförsörjningsprogram. somantagits av fullmäktige, kan ien lågkonjunkturbehöva omprövas. Det är svårtatt förutse hur djup och hur långvarigdenna konjunktursvacka kommer attbli. Kostnadsläget på bostadsmarknadenkan göra det omöjligt all under denärmaste åren bygga nya lägenheter.Vi bedömer det dock så - och denkommunala bostadskön visar än sålänge - att vi måste fortsätta att byggabostäder i Kumla,•Ar 1990slutar i en något osäkrare tonän föregående årsskifte. Trots dettafinns det ingen anledning till djupareoro. Det kommer att spira en ny vårmed förhoppningar och framtidstro.Vi behöver kanske en riktig "vargavinter"för att uppleva och njuta avvårens och sommarens sköna värme,Omskrivet i ekonomiska termer kandet också ull ryckas så. att efter en långperiod av högkonjunktur bchövs en OVi ska faktiskt räknadem alla ...Rapport från efl FoB-konrorArbctet på kommunens FoB-kontorär i full gång. Sista dagen för inlämningav blanketterna var den 13 november,Den 12 november hade vi fått in cirkaBOOOavcirka 15 OOOblanketter. Den 14november saknades fortfarande cirka2000 blanketter. Sent - men inte aldrig,hoppas vi.Vi är tre personer som på deltid harsprättat kuven och nu via dator granskaroch registrerar Kumlabomas blanketter.FoB är en stor arbetsuppgift. Vi harinrättat ett särskilt kontor. där all blanketthanteringsker. Vi har drygt etthalvår på oss att bearbeta de blankettersom kommer in.En del Kumlabor ringer till oss. Fördet mesta lyckas vi tillsammans lösa dcproblem som kan uppstå. Enklast attnå oss är via kommunens växel 0/9-avkylning, som stabiliserar ekonominoch ger tid för just omprövning ochförnyelse.En god jul och eH gott nytt årär en önskan jag vill framföra alldelesspeciellt till kommunens anställda, somutför ett förtjänstfullt arbete trotsmassmedias och andras kritik mot denoffentliga sektorn.Sammaönskan går också till samtligaKumfabor, gamla genuina sc'tvlil somnya Kumlabor, alla - ung. äldre, äldstönskasGodjuf och gOtt "ytt /99/! D88 100. FoB-kontoret är inte alltid bemannat.men då söker växeln oss påvåra ordinarie expeditioner.Alla blanketter är inte fullständigtifyllda, De Kumlabor. som lämnatofullständigt ifyllda blanketter. kommeratt få ett telefonsamtal från oss påFoB-kontoret. Tillsammans får vi dåhjälpas åt att komplettera uppgifterna.Faslighetsblan kettÄgare tiU flerbostadshus skall lämnaen blankett för varje fastighet. Densom hyr ut sitt småhus och den somägerett tvåbostadshusska också lämnafastighetsblan kelt.Om du tillhör någon av dessa kategorier,och inte har fått någon fastighetsblankett.kan Du hämta en sådan påPosten eller på FoB-kontoret.Registeruldrag från FoB 90Om Du vill veta vilka uppgifter, somblir registrerade om Dig i folk- ochbostadsräkningen, kan Du begära registerutdraghos Statistiska centralbyrån,FoB 90, 70189 ÖREBRO.Din ansökan skall innehålla personnummer,n3mn och adress samt dateradunderskrift.Personer bakom blanketternaUtöver blanketten hittar vi ibland småbudskap från den som fyllt i blanketten.Vi läser och känner oss uppmuntrade.För visst har det varil jobbigt allsprätta kuvert.D5

Kartor och mätningari kommunal verksamhetA v mälllingschej Lellllart LundgrenLiten historikDel statliga svenska lantmäteriet organiseradesi början av i600-talet. Sedandess har geografiska och geometriskakartor framställts över delar av vårtavlånga land. I början arbetade lantmätareni huvudsak för statens räkning.Arbetet bestod av förrällningaroch kartläggningar för skattläggningsochadministrativa ändamUUnder slutet av 1600-talct börjadelantmätaren även hjälpa allmänhetenmed uppmälning och kartläggning avmarkinnehav. Den stora förändringenstid för lantmätare och övriga somdeltog i målningsarbeten inföll under1700- och 1800-talen. Genom olikastatliga lantmäterikonstruktioner beordradeslantmätarna att vara allmänhetenbehjälplig med den skiftesverksamhetsom pågick i landet fram till19QO-talet. Genom storskifte. enskifte.laga skifte och hemmansklyvning förändradesstora delar av landsbygdensbebyggelse. De gamla byarna splittrades.när lantmätaren tog beslut om utflyttningi samband med laga skiftesförrättning.För varje sådan lantmäteriförrättningframställde lantmätarenen karta. där gränser. hus. vägar. diken.ägofigurer m m redovisades.M.iitningsverksamhc.cn i KumlaFram till år 1957 utförde statliga lantmäterietalla mätningar vid lantmiHeriförrättningarinom Kumla kommun.såväl inom landskommunen som ikommunens centrala delar.6Från 1953 har Kumla haft egen mälningstekniskpersonal. Den egna personalensmätningar och kartläggningaromfattade från början uppgifter förden kommunala verksamheten inomkommunens centrala delar. Efterkommunsammanslagningen1967 utökadesden mätningstekniska verksamhetentill att omfatta hela dåvarande Kumla.Kring år 1957 fick mätningskontoretmöjlighe:~att i samarbete med lantmäterieti Orcbro utföra mätningar ochkartframställningar även för lantmäle·riförrättningar inom de centrala delarnaav dåvarande Kumla stad. inom •det så kallade stadsägoområctet. Ar1979 träffades ett avtal om samverkanvid lantmäteriförrätlningar mellankommunens mätningskontor och lantmäterieti Hallsberg. Avtalet - somfortfarande gäller - innebär all kommunensmätningskontor biträder lantmäterieti Hallsberg med målningar.kartering och renritning av lantmäteriförrättningarinom Kumla centralortsamt inom exploateringsområden somLånggälla och Romarebäcken.Personal och organisationMätningskontoret ingår i kommunensstadsbyggnadsförvaltning och tillhörtekniska nämndens ansvarsområde.Kontoret biträder byggnadsniimnden imätningstekniska och fastighetsrät tsJigafrågor.Mätningskontoret har tio anställda.Tre av dessa arbetar regelbundet medfältarbete. Övriga sju arbetar med kart-Konslruktion av digital kana Ö\"(T Norra Mos. Vid l(rmmalcn mälmngsingenjör Marianne Chris·!lansen.framställning. utredningar. service ochkopiering åt kommunala förvaltning·ar. ål privatpersoner och åt företag.Grundläggande arbetenÖver kommunens tälOrler finns karlorframtagna iolika skalor. Mätningskon·toret håUer kontinuerligt dessa kartoraktuella. Det rör sig om cirka 400 kan·blad som omfattar cirka 4 900 ha avkommunens yta. Dessa kartor kallasför bas- och primärkartor. De är fram·tagna genom bearbetning av flygbilderoch genom av mätningskontorct ut·förda mätningar på marken. Tidigarerenritade mätningskontorets personalalla kartor för hand. Numera framställsbas- och primärkartor med digitalteknik. Det innebär att kartornalagras i datorer och kan ritas ut påritmaskin - plotter - med olika innehålloch i olika skalor. Personalen har~-.fått särskiJd utbildning för det nya digilalaarbetssäIlet. Vi kan härigenombättre anpassa oss till våra kundersönskemål.B,-gglovoch kartor för nyb)'ggnad,projeklering och utstakning av husInnan en markägare kan bygga på sintomt behövs ibland. att tomten anpassastiU gällande detaljplan eller fastighetsplan- tomtindelning. Detta skergenom en lantmäteriförrättning. somkallas fastighetsreglering eller av·styckning. EnJastighetsreglering innebär.att tomtens gränser flyttas så, atttomten överensstämmer med bcfintligaoch gällande detaljplaner. En avstyckninginnebär att nya bygg- ochbelåningsbara tomter kan skapas. Undertiden som fastighetsreglering elleravstyckning pågår, beställer tomtägarenen nybyggnadskarta hos mätnings-7

kontoret. På nybyggnadskarlan redovisastomtens markförhållanden. hurtomten ligger i befintlig plan samt uppgifterom anslutningspunkter för vallenoch avlopp. Kartan används somunderlag för den situationsplan ochmarkplaneringsritning som lämnas tillbyggnadsnämnden tillsammans medansökan om bygglov.Mätningskontoret framställer dessutomprojekteringskarlor. Dessa användssom underlag vid projekteringav nya bostadsområden. där en noggrannprojektering måste ske pågrundav rådande markförhållanden.I är bygglov har beviljats skall. innanbyggnationen påbörjas. en utstakningav byggnaden beställas hos mätningskontoret.Kontorets fältarbetare ­mätlaget - markerar på tomten ute iterrängen. hur huset skall placeras iplan och i höjd.LedningskartorMätningskontoret framställer ävenledningskanor i samarbete med ledningsdragandeverk som Kumla EnergiAB. LEA-bolaget. Televerket ochkommunens eget gatukontor. När enledning eHer kabel grävts ned i markensker en inmätning. Ledningskartankonstrueras sen i vår dator och ritas utav vår plotter. Ledningskartan användsvid redovisning av befintliga ledningaroch kablar samt vid projektering avområden rör olika typer av bebyggelse.Grundkarlor, arlrcsskarlorUnder perioden 1988-1990 har byggnadsverksamheteninom vår kommunvarit omrat IHnde. Detta harställ t storakrav på all det ska rinnas mark lämpligför såväl bostadsbebyggelse som industribebyggelse.För varje detaljplan somtas fram behövs en grundkarta. Denframställs av mälningskonloret. Pågrundkarlan redovisas på marken be-Sfintliga förhållanden. som byggnader.vägar. fastighetsgränser, höjdförhållandenetc.Kommunens adresskartor-som finnsför tätorterna inom kommunen - redovisargatunamn och galunummer.Adresskartorna (jnns iolika skalorochde hålls ständigt aktuella av mätningskontoret.Gatukontorets projekteringskartor.som används vid byggande av gatoroch ledningar. renritas av mätningskontoretspersonal.Kartarkiv och kopieringI mätningskontorets arkiv finns lantmäterikartoröver Kumla centrum. Ivårt arkiv i Kumla finns dessutom allabaskartar. primärkartor. nybyggnadskartor.grundkartor och adresskartor iorjginal. Vissa kartor lagras i vår dator.Aldre lantmäterikartor över Kumlakommun förvaras inle hos oss utan ilantmäteriets arkiv i Örebro.Kopiering av ritningar och kartor utförsav kontoret. Viss försäljning avkartor sker också. Allt enligt en särskildav kommunfullmäktige fastställdtaxa.Mätningskontorel kan hjälpa tillom Du undrar över hur Din tomt ellerfastighet ser ut! Om Ditt tomtrör försvunnit!Om Du behöver en karta överDin tomt! Om Du behöveren karla förall visa var i Kumla Ditt företag ligger!Du kan nå oss genom teleron 019­88 100. som är kommunens växeL ochdär Du ber att få bli kopplad tillmätningskontoret.I samarbete med lantmi.iteriet kan vihjälpa Dig med ytterligare uppgifterom mätningar och om kartor av olikaslag.Personalen på mätningskonlorel harsom mål att ge bästa möjliga service rillalfa!DUpptäckter i kommunarkivetA v kommunarkivarie Göran EkbergVie på slätten - på en plals mellan när och fjärran -slår elf ensamt hus. Det ärövergivelsedan många år och befinner sig i cH charmfulIl stadium av förrall. Bakom dcn söndervittradeputsen sk)'mlar grånande timmcrstockl&r. Den lilla trädgården "lixer igen. Avforna liders odlarmöda finns snart inga spår.Nyfikenheten är väck.Vem har bott här? Dörren stårpåglänt.Vi går in och titlar. Travar med bråtemöter oss redan i tamburen. I köketstår den gamla vedspisen utdragen.Sönderslaget porslin och utrivna skåptäcker golvet. Skattsökare har uppenbartigengått fram bär före oss. Har dehittat vad de sökte'"! Harde stannat uppoch lärt något av sitt hastiga besök'"!Eller har de bara rafsat med sig någramer eller mindre värdefulla saker'"!Vems hem är det. som manså igrundenhar förstört?Döda ling berntIarVi tittar närmare. Vi ser tidningar ­Hemmets veckotidning. Se. Lyckoslantenoch dagstidningar. Av blandningenatt döma har det ball en familjhär.- Ocb titta där! Etl kuvert adresseratKarl Svensson. PI 434. Vi har svaretpå frågan om vem som bott här. Ochdär - där ligger en räkenskapsbok."Inköp av sulläder. Lagat Ivå par skoråt Karlsson." Mannen som bodde härvar lydligen skomakare.Huset börjar få liv. Med lite fantasikan vi höra kaffet puttra på spisen.Mannen sillcr vid köksbordet med entidning. Kvinnan står vid fönstret. Honväntar på barnen som snart borde varahemma från skolan.Upptäckler väcker nya frågorVår nyfikenhet är stillad!? Eller väcklesmånne nya frågor? Skolan - var låg-ensamt hus. påen plats mellan näroch ljärran-den egentligen? Vad heter torpet? Iröran på golvet ligger en nykterhetstidskrift.Var någon av torpets invånaremed i någon förening? Ochhurstor varfamiljen egentligen?Frågorna kan inte besvaras här ute ihöstblåsten. Vi letar oss in till Stadshuseti Kumla för atl se hur kommunarkivetkan hjälpa oss.Systematiskt sökande och turVi börjar med kartorna. Torpet helertydligen Kullen och ligger på Norrbybys ägor. Vi har tur. Norrbys byarkivförvaras nämligen i kommunarkivet.Minsann - i byarkivet hillar vi ett arg

•rendekontrakt. som beräIlar all KarlSvensson kom till Kullen år 1928. Entitt i mantalslängderna och vi konsta~terar al1 familjen bodde kvar på Kullenfram till 1959.Skolan då? Vi studerar arkivförteckningaroch kartor och kommer framtill. att barnensäkert gick i Berga skola.I skolans arkiv finner vi all tre barn tillKalle var inskrivna i Berga skola under1930-talet. I examenskatalogen hittarvi även deras betyg.Familjen börjar kännas riktigt bekantoch vi frågar: "Hur var det med Kallesnykterhetsintresse"? Logen Norrskenethade sittsäte i Norrby och vi har turigen. Logen har deponerat sina handlingari kommunarkivet. I medlemsmatriklarnafinner vi Karl Svensson.När vi granskar protokollen ser vi, althan var verksam som styrelsemedlemunder hela 4Q-talel.Slumrande toner .••Vi skulle kunna gå vidare. Men vi slutarhär. Det lilla torpet har fått liv. DetFrågor besvaras. nya frågor v~cks vid besök i kommunarkivcl.'0vi först såg som en skräpig och ogästvänligplats, står som ell monumentoch bevisöver människors gärning. Endel aven miljö, som vi känner samhörighetmed. som vi upplever värd attvärna om. En del av vår gemensammahistoria har väckt vår nyfikenhet. hargell oss kunskap. har gett oss inblick idet förflutna.... väcks till liv i kommunarkiveiDella är ett sätt an utnyttja den kunskapsbank.som finns i vårt kommunarkiv.Det går inte alltid så lätt all hinasökta uppgifter. Men vi tror oss kunnalova. all någol har du alltid med dighem Där du besökt oss.I kommunarkivet finns kommunalahandlingar från 1860-talet och fram tillidag. Vi förvarar också drygt 150 enskildaarkiv från föreningar. företagoch privatpersoner.som har deponeratsina handlingar här.Hardu [rågor-småellerstora- Du äralltid välkommen aU besöka oss! OKommunens budget 1991A v ekonomichef Ronny SalomonssoflÅterigen har budgetberedningen, det vill säga kommunstyrelsens arbetsutskott, efternoggrann genomgång och flitigl användande av rödpennan. presenterai sitt fonlag tillbudget ror kommunens "erksamhel Ar 1991. Kommunstyrelsen har sagt sill. Eflerytterligare genomgång och livlig dl.'batl fastS! ällde kommunfullmäktige den 19 november1990 budget for år 1991 samt nerårsbudget för 1992-1993.Skatterlov och mätningsverksamhet räknasKumla kommun kommer all under år upp i takt med kostnadsutvecklingen.1991 ha oförändrad skall i jämförelse Taxorna för barnomso.rg .~h äldr~medår 1990. då skatten höjdes med 90 omsorg komm.er ~tt bh foremål foröre. Dessförinnan var senaste skalle- översyn av SOCIalnamnden.höjningen år 1981. För oss Kumlaborinnebärdagensskall au vi betalar 16:50kronor per beskattningsbar hundrakronatill kommunen. Tilllandstingetsomockså håller oförändrad skall ­betalar vi 14:35 kronor. Till Kumla­Hardemo kyrkliga samfällighet och tillEkeby församling är skauen 1:30 kronor.Till detta kommer en utdebiteringfrån Strängnäs stift om 0:04 kronor.Den totala kommunalskatten viKumlabor får betala år 1991 blir alltså32:19 kronor per beskattningsbarhundrakrona.Taxor och avgirterUngefär hälften av kommunens verksamhetfinansieras med skauemedel.Till en del verksamheter betalarstatenbidrag. Kommunen tarockså betalt förvissa tjänster: barnomsorg, äldreomsorg.vallen och avlopp. sophämtningmm.Taxan för vatten-och avloppsavgifterblir oförändrad i jämförelse med år1990. Taxan sänktes då med 1:50 perkubikmeter. I jämförelse med övrigakommuner i landet är därmed VAtaxani Kumla en av de absolut lägsta.Renhållningstaxan är oförändrad.medan laxorna för sotning. byggnads-Kommunens ekonomiKumla kommun är även under år 1991den kommun i Örebro län som har denlägsta skattesatsen. Budgeten för år1991 får betraktas som relativt starkoch kommunens ekonomiskaställningär förhål1andevis god.En del frågetecken har "rätats ut"men än återståroklarhetersom vi iställetfår uppleva effekterna och konsekvensernaav. innan vi riktigt kan bedömadet ekonomiska utfallet. Denstora skatteomläggningen. som träderikraft [rån och med den l januari 1991.inger osäkerhet inom en rad områden.De ekonomiska effekterna av att överföravissa verksamheter inom äldreomsorgenfrån landstinget till kommunernafrån och med år 1992 inger ocksåviss oro inför framtiden. Hur dettakommer att påverka kommunens totalaekonomi är i dagsläget svårt att tillfullo överblicka.Budgel förår 1991 omsluter cirka 469miljoner kronor fördriftverksamheter.Investeringar, det vill säga byggandem m, kommer att uppgå till cirka 50miljoner kronor.Kommunens tillgångar uppgår tilldrygt 480 miljoner kronor vilket inne-"

är cirka 26 000 kronor per invånare.Kommunens låneskuld är 131 miljonerkronor. vilket motsvarar cirka 7 100kronor per invånare.Soliditeten - det vill säga den del avkommunens tillgångar, som är finansieradmed egna medel- uppgår i 1991års budget till 55 procent. Kommunenhar som målsättning al1 hålla oförändradsoliditet på lång sikt. Det betyderatt nya investeringar skall finansierastill hälften med lån och till hälften medegna medel.Resursernas fördelningUnder budgetåret 1991 finns det 469miljoner kronor att använda till serviceför kommunens invånare. Pengarna ibudgeten är fördelade på olika verksamhetsgrenarenligt följ ande diagram.socialverksamhetI38,6 %utbildning17,4%tekniskserviceSatsningar i 1991 års budgetSpeciella satsningar sker bland annatinom följande verksamheter.• Utbyggnad av barnomsorgen så attalla, som önskar plats. skall få det ienlighet med riksdagens intentioner.• Utökning av äldreomsorgen genomsatsning påden öppna hemtjänsten,anordnande av gruppboende påKvarngården, personalutbildning,personalförstärkning, friskvårdmm.• Höjning av bostadstillägg för pensionärer.KBT. genom ökning av deövre hyresgränserna med 200 kronorper månad.• Höjning av bostadsbidraget förbarnfamiljer.• Avveckling av ogräsbekämpningmed kemiska medel fortsätter underår 1991. Därmed är den beslutadetreåriga avvecklingsplanen genomförd.• Ny brandstation börjar byggas under1991 och beräknas vara klar år1992.• Fortsatt utbyggnad av gång- ochcykelvägar främst i Åbytorpsområdel.• Investeringar i VA-verk och VAledningarfortsätter enligt denfemårsplan som påbörjades under1990 med sammanlagt cirka 34 milövngtDen största kostnadsposten underrubriken utbildning är grundskoleverksamheten.I densociala verksamheten ingår blandannat kostnader för barnomsorg, äldreomsorgoch bostadsbidrag till pensionärer.Den tekniska servicen omfattar väghållning.val1en och avlopp. sophämtning.skötsel av fastigheter m m.I fritid och kultur ingår skötsel avparkeroch idrottsanläggningar,fritidsgårdar,biblioteksverksamhet etc.Kommunledning innefattar kostnaderför kommunfullmäktige, kommunstyrelse.cenlral administration. kommunensindustrifastighetersamtarbetsmarknadspolitiskaåtgärder.T posten övrigt ingår bland annatkostnader för miljö och hälsoskyddsamt räntekostnader för lån.jonerkronor under åren 1990-1994.• 1samband med investeringar i VAverksamhetensker upprustning avberörda gator.• Ombyggnad av Fylsta skola påbörjasunder 1991.• Utbyggnad av nya bostadsområdenpåbörjas i Smedstorp och NorraMos. Båda områdena ligger i norradelen av Kumla.Flcrårsbudgct 1992-1993I samband med planeringen av 1991 årsbudget har även de två därpå kommandeåren planerats. Enligt denna planeringkommerkommunalskatten att varapå 1991 års nivå under planperioden.Detta förutsätter dock alt statliga besparingsåtgärderhålls påen någorlundarimlig nivå.Investeringsnivån är förhållandevishög både år 1992 och år 1993. Av destörsta investeringarna kan nämnas• fortsatt upprustning av vatten-, avlopps-och gatunäten• byggande av del av den så kalladeöstra förbifarten (1992)• forlsatt förnyelse av centrumbilden• utbyggnad av gång- och cykelvägar• fortsatt utbyggn

Våra vintervägarJnformation från gatllkontoretPensionärFörändringar i väghållningenFrån och med innevarande säsong tarKumla kommun över väghållningsansvaretpå följande vägar:• Förbinctelsevägen mellan Kumlaoch Hällabrot1ct från rondellen vidSödra Kungsvägen till Örsta• Yxhultsvägen från Örsta till Trilobiten• Örstavägen från riksväg 51 till Yxhultsvägen.Troligen kommer det inte att märkasnågon skillnad på väghållningen utommedett undantag. Halkbekämpningenkommer i fortsättningen att ske medsand istället för salt.Halkbekämpning med sand kommeratt tillämpas överallt, där Kumlakommun haransvar för väghållningen.Vinterväghållning på gångbanorDen lokala ordningsstadgan föreskriver,att fastighetsägare skall skötavinterväghå1Jningen på gångbanor utmedrespektive fastighet. Tekniskanämnden medger dock all fastighetsägare,vars fastigheter ligger utmedmindre trafikerade gator, slipper allhålla gångbanor skottade. Gatukontoretkommer vid sådana gator all plogaupp snö på gångbanorna.Fastighetsägaren har däremot skyldighetatt hålla del av körbanan utmedtomtgränsen sandad, så all gående säkertkan ta sig fram.I detta sammanhang kan även nämnas,att väg till fastighetens sopställ skallhållas skottad och sandad, för att un-14derlätla hämtningspersonalens arbe­'eḞastighetsägare utmed nedanståendegatusträckningar är befriade från attskotta gångbanor.Badhllsgatan. delen Höganäsgatan - HammargatanBondgårdsgatanBrändåsvägen, delen Skotlvallavägen - KöpmangatanDalagatan. delen Ö Drottninggatan - VallgatanDjllpadalsgatanEriksbergsvägen. delen Fredsgalan - RosenhillsgatanFabriksgatan. delen V Drottninggatan - NorrmalmsgatanFredsgatan. delen Eriksbergsvägen - JärnvägsgatanFridhemsgalanFllrugatanFylstagatan, delen Sörbyvägen - V DrottninggatanGamla vägen, delen V Drottninggatan -GartzvägenGamla ÖrebrovägenGränsgatanHammargatanHasseJstigenHägergatanHäggstigenHöganäsgatan, norra sidanldronsgatan. delen Källgatan - Gartzvägenlärsjögatan. delen Viagatan - YmergatanLeksandsgatanLinnegatan. delen lärnvägsgatan - Fabriksga-"" Ljungmovägen. delen V Bangatan - Kvarnga-,,"MyntgatanNygatan, delen Sörbyvägen - ÅkergatanOppegårdsvägenRingvägen. delen Sörbyvägen - V DrottninggatanRosenhillsgatan, delen Eriksbergsvägen - VDrottninggatanRönnstigen (>Il,I- i villa eller lägenhet ­som har svårt att klaraproblem som dyker uppför Dej fungerarväntjänsten!Varje vardag kI10.0G-12.00kan Du ringa jourhavande pensionär, telefon 019-605 20.Expeditionen på Solbacka har en lista på personer som gärna byter glödlamporoch säkringar, grejar ett stopp i avloppet, byter persiennsnören, justerartermostater och dörrar, gärna gör sällskap vid inköp, uträttar post- ochbankärenden, går på besök och mycket annat.Snöskottning kan vara ett problem. Ring! Vi ombesörjer det genom Kumlaungdomsbyrå. Har Du redan hemhjälp så går det på samma avgift Sammagäller för gräsklippning på sommaren. Mindre uppdrag genom väntjänsten ärsom regel avgiftsfria.Klararvi inte problemen genom våra frivilliga, såförmedlar vi kontakt med någonhantverkare i Kumla. Priset görs då upp med hantverkaren.Vi finns piJ telefon 019-605 201SAMRÅDSGRUPPEN NÄTVERKETstartad av pensionärs- och handikapporganisationerna i KumlaS;t Torgils väg. norra sidanSkogsbackenSkolvägen. delen Stenevägen - SörbyvägenSkottvalla vägen, delen KarJslundsvligenTrumpetaregatanSpelmansgatanSportgatanStjärngatanTorsgatanTrumpetaregatanTrumslagargatanWallenstråles vägVandrargatanViiebackenVillagatan. delen Västaniiden - VialundskolanVästra galan, delen Vandrargalan - GarlzvägenÄngabaekenÄnggatan. delen mot kyrkogårdenÖstra gatanHällabrottet. samtliga gator med undantag avAffärsgatan och Carlens väg nr 5, 7 och 12.D15

UPPSLAGET-ett par sidor tör konsumentenBra sug, oacceptabeltbullerTest av sexlon dammsugareSexton dammsugare finns med i detlest. som publiceras i senaste numretav Rad & Rön. Testet är gjort avKonsumentverket och Statens provningsanstaltoch visar. all näSIan allatestade dammsugare suger bra. Men debullrar sil irriterande högt art detknappastskulleti/ldwspden arbetsplats.Bosch 5522 OF Optima 55 bullrarmest. Ljudeffekten är 83 decibel. Ljudetär dessutom skärande. Minst bullrigär Philips T 310 och T 500. på 75respektive 74 decibel.Eleklrolux Dolphin Z 820 och VoltaU 2110 är överlägsna de andra dammsugarnanär det gäller att suga rent vidgolvlister. De har även bäst dammuppsugningsförmåga.Men deärtunga.De väger mer än åUa kilo. precis somHover. Hugin och Miele. Att lyfta såtungt ut och in i städskåpet uppför ochnedför trappor är påfrestande. Minstväger Panasonic MC·E 62 och Moulinex\000 SL. drygt sex kilo.Dammupptagningsförmågan mättesav St~Hens provningsanstalt medanhållbarhetsprovet genomfördes avKonsumentverket. I detta prov drogsmaskinerna runt i en bana under en tidmotsvarande tio års användning. Påflera av maskinerna lossnade ellerskadades antingen bakhjul eller (ramhjuloch axel. Alla delar kunde dockbytas ut eller sältas fast igen.16Elram BS 21 och Philips T 310 kostarminst - cirka 700 respektive 800 kronor.Dyrast är Elektrolux Dolphin Z 820­cirka I 700 kronor och Volta U 2110samt Miele för cirka I 670 kronor.Tre d)'Ta slädmaskinertestades också. Kirby, Rainbow ochHome J et ärstora tunga maskiner. somförutom att dammsuga kan rengöra påannat sätt: tvätta mattor, suga uppvatten,slipa och polera m m. KirbyochRainbow kostar 8 100 respektive10 000 kronor.Alla tre maskinerna bullrar mycket.Home Jet extremt mycket -89 decibel- Kirby 83 decibel eller 87 decibel beroendepå hur den är monterad. Kirbymonterad som skaftdammsugare harmycket bra dammupptagningsförmåga.men det stora munstycket kommer intein under vanliga möbler.Vill du veta mer om testet - hör meäkonsllmemväg/edllingen te/efoll 0/9­881 06.Gå inte över ån ...Kolla först vad som finns i Kumlainnan Du fördyrar inköpet medreskostnader till Örebro.,:86 tvättmedel -endast 35 skonar miljönEn marknadsöversikt i Råd & Rönsseptembernummer 1990 behandlar 86olika tvättmedel. Av dessa kan endast35 förses med Naturskyddsföreningensmärkning "Bra miJjövar.För att en tillverkare ska få användamärkningen "Bra miljöval" måstetvättmedlet vara fritt från NTA, EDTA.optiska vitmedel. färgämnen och tensidennonylfenoletoxylat. Det fårinnehålla högst 20 procent fosfater ochinga perborater förutom i vinvättmedel,och då högst 10 procent.Översikten visar att kostnaden pertvält varierar mycket mellan olikatvättmedel. Lägst 62 öre per tvätt upptill 4 kronor per tvätt. Det framgårockså vilka medcl som innehåller fosfateroch blekmedel samI om det finnsoptiska vitmedel. enzymer och parfymeri dem.Vi använder stora mängder tvättmedeli de svenska hushållen - cirka50000 ton per år. Marknadsöversiktenär ett hjälpmedel förden. som vill väljabilliga och miljömässigt bra tvättmedel.När Du hällar tänk pi• att spara energi genom att fyllatvättmaskinen så väl som möjligt.• att vara noga när du doserar tvättmedlet.• att dosera efter mjukt vatten - vårkommun har ett vatten som är fattigtpå kalcium med en hårdhetsgradpå 6 dH.NaturskyddsföreningensHandlamiljövänligtVardagsbok f(jr en bättre miljöfinns att köpa hos konsumentvägledaren.Ett bra köp till billig penning!En lönsam fråga frånl

Förhistoriskt museum i KvarntorpA v kommundireklör Thage ArvidssonFör nigra irsedan pAbörjades elt arbete i syfte aU undersöka rorutsiiltningarna ror eltförhistoriskt museum i Kvarnlorp.En rörsta (råga man ställer sig är naturligtvis: Förhistoriskt? Vad är det? - En andrafråga kan vara: Vanorjust i Kvarntorp? Förmodligen är det lättasl aU besvara den andra(rigan forst.•• •., ---''' . -.,. ~, ...~ - I ., •- ,. '.'!.,BYGG _/" .. , ~ . , , / . , . , ~I Kvarntorp finns idag - 40 meter undermarknivå - en gruva. som är lättåtkomlig och som kan bli en intressantoch spännande miljö för ett museum.Gruvan används redan idag för andraändamål än bara gruvbrytning.Kvarntorp ligger befolkningsmässigti Sveriges mitl. Inom en radie om20 milbor fyra miljoner människor. Kommunikationernatill regionen ocb tillKvarntorp är mycket goda. Dessa faktorerhar legat till grund för arbetet attutveckla ett geologiskt museum iKvarntorp.Den första frågan har givetvis anknytningtill områdets geologi och altdet i Kvarntorp utvanns olja från skifferlagrenunder tiden 1939 till 1965.För att göra denna skiffer åtkomligbröts väldiga markområden upp. Därmedfrilades årmiljoner av intressantgeologi. Åtskilliga världsunika fossilfyndhar gjorts i spåren av den industriellaverksamheten.Medförhistoriskt avsesalltså att skapaen museum, som visar utvecklingennågra årmiljarder bakåt itiden och framtill "nutid". En nutid som vi placerarcirka 400-500 000 år tillbaka i tiden tillden period. då de första människornabefolkade vår jord.En pådrivande kraft bakom tankarnapå ett sådant museum. har bland andra18varit Jan Johansson, vars fossilsamlingarär väl kända. Jan Johansson harockså levererat den första - eller en avde första -skisserna till ett sådant museum.Det skedde faktiskt redan år1986.Gruvan är en viktig förutsättning fördetta museum. Allt efter arbetets gångharytterligare id~eroch områden tagitsmed som tillhörande detta förhistoriskamuseum. Det så kallade Oljebergeti Kvamtorp med kvarvarande oljecisterneri anslutning till Yxhults industriområdeharföreslagits ingå imuseetsintresseområde.En viktig förutsättning för det inledandeundersökningsarbetet kring enförhistoriskt museum är att det skavara spännande. Det ska utnyttja modernvisningsteknik. ska kunna förändrasoch utvecklas, ska väcka uppmärksamhet.men ändå ha en seriösjatill och med en djupt vetenskapliggrund för hela museitanken.Av dessa propåer präglades ett arbetsbegreppför museet uttryckt i orden:Ell vetenskapligt spektakel.Ordet vetenskap står för den seriösadelen. för äktheten och de vetenskapligabeskrivningarna av förhistoriskaförlopp.Ordet spektakel däremot står förspänning, överraskande moment. somSkiss över entre med hissanordning ned till förhistoriskllgeologiskt museum.väcker intresse. entusiasmerar ochlockar besökaren att vilja lära mer, altkomma igen. Föratt nästa gång få upplevanya. förändrade erbjudanden i enspännande museum.Man kan undra hur en undersökningför att utreda möjligheterna för ettförhistoriskt museum egentligen gårtill? Ett första steg har varit att sökasvaret på frågorna: Är iden till ettmuseum riktig och bärkraftigt motbakgrund av exempelvis kravet på vetenskaplighet?Håller Kvarntorpsgeologi verkligen måttet för denna id~?En annan fråga av mer teknisk naturär: Vilka regler gäller för besökare i engruva? En gruva där det. till skillnadfrån många andra gruvor med turister,fortfarande råder full aktivitet. Vilkatekniska lösningar och förutsällningarerfordras?Ytterligare frågeställningar alt snuddavid är: Vad skall ett museum, somspänner över en så lång tid, innehålla?Vilka kunskaper finns, för att presenteraett sådant museum, dels vetenskapligtoch dels spännande. intressantoch lockande?Fortfarande-december 1990-befinnervi oss mill i detta arbete. Vi har intefått svar på alla våra frågor. Som exempelkan nämnas hur utredningsuppdraglämnats ut, för att erhållaövergripande bedömningar.Intendenten vid Kristianstads länsmuseum Sven Erik Magnusson avlämnadei juni 1988 en inledande rapportöver ett geologiskt museum iKvarntorp.Filosofie doklor Vivianne Berg­Madsen överlämnade i mars 1989 rapporten:GAlA, ett geologiskt museumi Kvarntorp. Närke. Rapporten beställdesi samråd med Orebro länsmuseum_ som också är en av de drivandekrafterna bakom detta projekt.Rapporten är en inledande studie medförslag till plats i gruvan, ytbehov, Ulkasttill programide. jämförelse medandra museer i Europa etc.Ordet GAlA lanserades av VivianneBerg-Madsen och utgör nu arbetsnamnför hela museiprojektet. Ordet kommerfrån grekiskan och är en dialektal variantav ordet GE, som betyder jord,och GAlA. som betyder moder jord.19

•Arkitekten och specialisten på underjordiskabergrum, Milan Kovac, harengagerats för studier med inriktningpå tekniska frågor och principer förarkitektonisk utformning av ett museumi Kvarntorpsgruvan. En inledandePM i detta arbete överlämnades januari1990. Ytterligare rapporter bardärefter lämnats. Dessasenarearbetenredovisar i huvudsak tekniska förslagtill lösningar av bergrumsdisposition.speciell visningsteknik samt alternativaförslag till arkitektonisk utformningav gruvan och de före detta oljecisternernaovan jord.Tekniska studier pågår också ombergets kemiska påverkan på utståUningsföremål.luftfuktighet. temperaturermed Oera viktiga undersökningar.ästa steg är att undersöka förutsättningarnaur ett ekonomiskt perspektiv.Vad kostar det? Hur ska ett museum/ /Skiss över växlhusanlliggning ovan jord i anslutning till museet.20Hur kan man komma på iden att för·lägga ett geologiskt museum liII NärkesläUen?Argumenten är många och omfallande.Ett axplock kan se ut så här.• Örebro län har sammansatta ochartrika berggrunder. intressant 10­pografi. rik förekomst av fossileroch har därmed en unik posilion iSverige och nOITa Europa.• Kvarntorp är ur ekonomisk synpunktett av Sveriges intressantasteområden med mäktiga lager avsandsten. lagrad kalksten ochalunskiffer.I Kvarntorp har brutits 1,3 miljonerkbm sandsten: utvunnits storamängder skifferolja. som mest85 000 kbm per år: brutits uran föruppvärmning av Farsta genomÅgestareaktorn; brutits kalksten förolika ändamål. från ornament ochstenbuggeri till utvinning av cementoch jordförbättringsmedel.• I det tjocka lagret av grön skifferfinns många fossiler. som inte finnspå någon annan plats. Kvarntorp ären av de finaste trilobitlokalerna ivärlden. Här finns också världensäldsta åtkomliga lera. Det äldstatecknel på liv. ett gastrula-aggregat- 600 miljoner år, är funnel iKvarntorp. Världens äldsta fisk, enkarpoid. har hittats i Kvarntorp.• Kvarntorp ligger inom "Mälardalskratern".världens näst största meavdetta slag finansieras? Finns det ett"kundunderlag" i länet, i landet, iSkandinavienetc. Hurmycket kan manta betalt för ett besök i ett museum avdetta slag? Finns det intressenter somär villiga att satsa pengar i ett "riskprojekt"som detta?När svaren på dessa, senast ställdafrågorna, börjar komma in, får vi kanskeanledningau fortsätta arbetet meden mer detaJjerad byggteknisk projektering.En projektering innefallandeallt ifrån hisschakt till tekniska inredningarav museidelar, tekniska installationer,iordningställande av de gamlaoljecisternerna till olika typer museiattraktionerffi m.Vem vet? Om några år påbörjas kanskeett stort museiprojekt i Kvarntorp.Det vore onekligen intressant. Detskulle fästa uppmärksamheten påKvamtorp. på Kumla och på länet. Detblir en turistattraktion av stor klass.En urtidsdröm ... blir verklighetAv kulturchefMats RuneringLäste Du Ingemar Anderssons artikel i Nerikes Allehanda den 31 mars 1990? Artikelnom S"eriges mest fantastiska museum i KYamtorp. Trodde Du aU det var etlaprilskämt?Införandedatum låg i tiden nära den dag, då ä"en massmedia försöker lura oss godtrognasvenskar. Så vi kan rorstå om Du ställer frågan:teoritnedslag. bildad för 1.8 miljarderår sedan ett nedslag motsvarandeen miljon 50-megatonsbomber.Den geologiska bakgrunden verkarinlressant. Men finns det andra rorutsäUningarrorettså stort museiprojekl?Förutsättningarnaär goda även i andraavseenden än de reot geologiska.• Kvarntorp bar lätt åtkomliga lagerför studier av djurens första tid påjorden.• I Kvarntorp finns ändamålsenligaoch billiga lokaler i Sverigesstörstagruva - 275 000 kvm m~d 250bergrum och 4 mil gångar. AgarenYxhult AB och gruvförvaltarenSvensk berglagring är positiva tillmuseitanken ochställererforderligtantal bergrum till förfogande.• Ett geologiskt museum kan få disponeradelar av Jan Johanssonsgeologiska samling - näst störst iSverige - och hans samling trilobiter- störst i Sverige.• Museet går att komplettera med enmängd aktiviteter med knytning tillgeologin. Rymdbolaget. SMHI,Seismologiska institutionen... Anknytningsmöjlighelernaär mångaoch intressanta.• Kvarnlorp ligger i Sveriges befolkningsmässigamitt. Inom en radieom 20 mil bor4 miljonermänniskor.• Museet kan få låna mycket material21

Modell med förslag till möjlig visningsteknik i museet i KvarnlOrp.från Sveriges geologiska undersökningar,SGU.• Kvarntorp är ett av Sveriges mestlyckade återställningsprojekl. Miljösatsningarnahargivit och kommeratt ge nalur- och kulturupplevelseroch fritidsaktiviteter i en berikandeblandning.• Kvarntorps samhälle - nybyggarsamhälletfrån andra världskrigetvittnarom förvandling från jordbruksbygdtill samhälle till följd avoljeutvinningen och passar väl in imiljön kring museet.• Redan nu finns tillgång till parkeringsplatser,telefon, restaurangmed mat och kaffe. l bygden finnscampingplats och övernattningsmöjligheter.Allt detta får genomett allraktivt museum möjlighetertill utbyggnad.• Museet riktar sig till stor del tillfamiljer. Förde ej geologiskt intresseradefinns kompletterande aktivileterpå nära håll: lrilobitletningtillsammans med guide, besök på22Kvarntorpshögen, golfspel, halkbanekörning,brädsegling, fiske m m.• Hiss installeras och andra delar avgruvan kan utnyttjas för t exsportaktiviteter.• Det är ont om naturhistoriska museeri Sverige. Kvarntorpsmuseetfår därför en given roll i musei­Sverige.Geologiska skäl, goda förutsättningar,okej - men vilka ska besöka museet?Ett litet antal mossiga hembygdsentusiaster,eller?I Tyskland finns stort intresse för geologi-ävenför Sveriges geologi. Däromvittnar tyska bilar parkerade i Kvarntorpsområdetoch människor utrustademed hacka och hammare i näven.Skulle då svenskarna, som bor i ettgeologiskt intressant land, vara mindreintresserade än de, som bor i geologisktointressanta länder.Tyrrellmuseet i Kanada är ett renodlatfossilmuseum med inriktning på di-nosaurirer. När museet startade på 80­talet räknade man med 400 000 besökareper år. Man fick 600000 besökareförsta året från ett område med drygten miljon människor inom samma radiedär Kvarntorp har fyra miljoner.Kvarntorpsmuseet torde bli länetsfrämsta turistattraktion och ett naturligtbesöksmål för samtliga skolor inom7-8 mils avstånd, liksom för åtskilligaandra barngrupper. För att inte tala omalla hembygdsintresserade ...Nu börjar det bli intressant - men riskerarvi inte att det trots allt blir ytterligareett tråkigt museum?Ingen risk! Det blir en bred exponeringav geologi. Det blir modern museiteknikför all med ljus, ljud, vallen, nivåoehtemperaturskillnader skapa ettpedagogiskt och attraktivt museum.Museet kommer att utformas så, attungdomar och givetvis också vuxnaupplever det intressant och gärna kommertillbaka. Det blir okonventionellalösningar med utnyttjande av de unikamöjlighetermiljön ibergrummen erbjuder.Biitlre och bättre ... Vad har hänthittills'! Vad kommer att hända dennärmaste tiden?Vad har hänt ... Jan Johansson. somhar en stor och unik geologisk samlingframförde önskemålen om ett geologisktmuseum. Kommunens förrebrandchef. Stig Wickström, föreslogatt ett sådant museum skulle förläggastill sandstensgruvan i Kvarntorp. Omdet som sen rullade igång. om vilkasom varit och är engagerade, berättarThage Arvidsson i artikeln Förhistorisktmuseum.När det blir, , • om det blir. , • vad fårjag se? Vad får jag uppleva?Framförallt kommer museet att varaGeologen Jan Johansson tillsammans med kuliurehef Mats Runering framför Jan Johanssonsåterskapelse av ett dinosaurskelett.23

späckat av kunskap, pedagogiskt ochfantasifullt presenterad.Du får uppleva Sveriges största tidsvandring,där kontrasterna mörker ­ljus, köld - värme, tystnad -ljud stimulerarfantasin.Du vandrar genom tropisk grönska,möter dinosaurier. Du ser djuren rörasig, hör tuggljud. grenar som knäcks.Luften är fuktig. Det luktar dinosaur.Du lär om trilobiter och ortoceratiter,går genom en svanödlesjö, beser ettterrarium som även innehåller levandekrokodiler. För säkerhets skull rör Dudig här genom en glasgång. Du studerarhurett korallrev byggs upp. Stannartill vid en bassäng med havsgråsuggoren nu levande relikt av trilobiter. Ochdär- de sista fem minuterna av jordensutvecklingsskede - skymtar människansepok. Olika människotyper i etttrettiotal olika miljöer - stenåldern,bronsåldern. järnåldern etc.Bland museets kompletterande verksamheterväljer Du kanske enjordbäv.ningssimulator. Du bestämmeravståndfrån jordbävningscentrum, styrka påRichterskalan och Du får en mycketn~turtrogenuppfattningom enjordbävnmg.Eller väljer Du SMHI-s väderinformation.Hur bär man sig åt för att förutsägaväderförändringar? Hur användssatellitbilder? Hur påverkasvädret av den så kallade växthuseffekten?Hurär vädret om 50 år, om 100 år?Eller Rymdbolagets senaste rön? Dugår in i en rymdfarkost och styr ut irymden. Du ser stjärnhimlen och lärDig känna igen de olika stjärnbilderna.Kartverket finns också på plats. Hurgjorde man kartor före flygbilder ochdatorstöd? Hur navigerar man en båt?Museet kan byggas ut i det oändliga,kan bli hur spännande och intressantsom helst. Kan bli en turistattraktionoch kunskapskälla utan like. Kan göraKumla känt. Visst ska det bli verklighet!?DModell med förslag till anläggningar ovan jord i anslutning lill geologiskt museum.Kulturpristagare 1990Arne Wahlströmhar under många år utfört ett hängivetarbete för Kumla teaterförening - ettarbete som vi hoppas kommer atlfortsätta.När Kumla teaterförening bildadesden 15 april 1975 var Arne Wahlströmmed på en blygsam suppleantplats.Redan ett halvt år senare var Arneföreningens kassör och verkställandeledamot. År 1979 valdes Arne till föreningensordförande, en post som hanfortfarande sköter.Kumla teaterförening har utvecklatstill en av de bäst fungerande teat!,:rföreningarnai länet. Länsteatern i Orebrohar haft ett fint stöd och samarbetemed Kumla teaterförening. Iövrigt harföreningen samarbetat med skolombud.arbetsplatsombud etc.Teaterföreningen har medvetetsatsatpå barn- och familjeföreställningar ­en satsning utan motstycke ilänet. AvenvuxenförestäHningarna har haft godabesökssiffror. Under en period kundeföreningen till och med dubblera fÖreställningarnaför att alla intresseradeskulle ha möjlighet att se dem. I föreningensvarierade och attraktiva utbudhar det mesta funnits med, allt ifrånlättsamma föreställningar till mer experimentellteater. Teaterresor ochuppsökande teater i form av blandannat teatercafeer har framgångsriktarrangerats av föreningen.I detta arbete har Arne Wahlströmvarit pådrivare och inspiratör. Han harvarit en lyhörd lyssnare, snar attanamma och stödja goda ideer. Arnehar arbetat för att bredda verksamhetenoch inspirerat till nya arbetssätt.Hans levande teaterintresse har smit·tat av sig. Detta har stor betydelse förett vidgat engagemang. Det liggermycket intensivt arbete bakom kulisserna,innan en föreställning kan för·verkligas.Arne Wahlström harundersitt arbetei Kumla teaterförening hela tiden omgettsav engagerade medarbetare, somtillsammans med Arne arbetat ideelltoch uppoffrande. Hela tiden har ArneWahlström och teaterföreningen strävateher att främja teaterkonsten ochge invånarna i Kumla förutsättningaratt se god teater.24 25

.........PARK.FRITIDKUMLAISHALLENär öppen rör allmän tlmmg enligt nedan:Måndagar kl 15.30-16.45 ulan klubbaTisdagarId 15.30-16.45 utan klubbakl 20.30-22.00 med klubbaOnsdagar 1;115..30--16.45 utan klubbaTorsdagar kl 15.30-16.45 med klubbaFredagar kl 15.30-16.45 med klubbaLördagar kl 09.00-10.00 med klubbakl 17.00-19.00 Ulan klubbaSöndagar kl 10.00-11.00 ulan klubbaVid lov och studiedagar (gäller ej jullov) är is·hallen öppen kl 09.30-16.30. Åkning med kJubbaär då tillåten ItlI2.00-14.00. Övrig lid är Idubbfri.Under jullovet 22/12-711gäller följande lider:Lördag 22/12Söndag 23112JulaftonJuldagenAnnandag jul ochTorsdag 27/12Fredag 28/12Lördag 29/12kl 09.00-10.00 med klubbakl 11.00-19.00 utan klubbaId IO.lX)..II.OO med klubbaSlängtId 11.00-14.00 ulan klubbaSlängt pa grund avungdomSlUrnering i ishockeykl 09.30-16.30 (med klubba12.00-14.(10)kl 09.00-10.00 med klubbakl 11.00-19.00 ulan klubbakl 10.00-11.00 utan klubbakl 11.00-14.00 utan klubbaSIlIngtSöndag 30/12NyårsaftonNyärsdagen(Onsd 2/1- kl 09.30-16.30Fredag 4/1) (12.00-14.00 med klubba)Trettondag~aflon kl 09.00-10.00 med klubbaTrettondagjul kl 10.00-11.00 Ulan klubbaResf'rvulioll för el'ellluella lilldringar uv ridenSpara denna infornllltlon.FRITIDSGÅRDARNAUnder julloveI gäller reduceraI öppefhdllandefOr frilidsgårdarna. Se anslag om detta på res·pektive gård.Är det Digol du undrar ö\I:'r? Friga oss!Fritidsgårdsföreståndare Lars Göran Karlsson.tel 019-88 446. Fritidsledare Kumlaby TommySkärherg. tel 019-88 446.Fritidsledare Malmen Susanne Palm.lel019-88176.ELUUSSPÄRETMotionsspåren i Viaskogen och DJupadalspar.ken har hel:rsningen tänd från mörkrets mbrolltill klockan 22.00. Vid snöullgång Ir spårenpreparerade för skidåkning. Du som mle åkerskidor - I'ur I'/fn/lg gl! IIIfe i spl!ren.8n:get, ÄsbroSkidspår 2.5 och 5 kmSlugan is öppenlördag och söndag kl 10.00-16.00Övrig tid kan hestlillas på tel 019-601 80KVARNfORPSHÖGENVid snötillgång har slalombacken öppelTisdag-lOrsdag kI18.00-21.00Lördag-söndag kllO.00-16.ooAll övrig informalion om backen får du på tel019-72864.Använd alltid hjälmnär Du åkerskridskor!SIMHALLENBadliderMåndag. torsdag 09.00-19.30Tisdag 07.()()-()S.15 09.00-19.30Onsdag. fredag 07.00--08.15 09.00-20.30Lördag 09.00-15.30Söndag 09.00-12.30Obs! Kassan stänger 30 minUler före badtidensslut. Skolbad förekommer kl 09.00-15.00. Lillabassängen är då ofta upptagen på förmiddagar-Bokbussen våren 1991MobiIIelelon OtG-80 10 68Eneby711, 4/2Brånsta14/1.11/2Byrsta21/1,1812S:a Ekeby·2811,25/2OrmesIa1811, 25/2Vallersla811, 5/2FRISKVÅRDRala15/1,12/2Berga22/1, 19/2HJortsberga29/1,26/2Brändåsen1611,13/2Öja11/1,812Torsta10/1.7/2na. För besked ring 019-88 180. Tisdagar är lillabassängen uppvärmd till 37 grader. och lämparsig bra för bad för spädbarn. Viilkommen!Under jul· och nyirshelgcn gäller röljande:JulaflonSlänglJuldagenSlängtAnnandagjul 09.00-12.30NyArsarton 09.00-12.30NyårsdagenSlängITrellondagsafton 09.00-12.30TrellondagjulStängtNynIls11/1,14/2Ekeby by24/2,21/2Frommesta31/1, 28/2Förfritidsinformationring 88301VaJkommen fär konsultation, hälsokontroll och rådgivning.Att träffa sköterska, kost- och hälsorådgivning. Attkonditionstesta dig.KOM MED j friskvårdscentralens gruppverksamheter:VATIENGYMNASTIK, RYGGMOTION, KOST-VIKT·MINSKNING, MAMMA-BABYGYMNASTlK.FRISKVAADSCENTRALEN, Djupadalsbadet, Kumla.TIdsbeställningar, förfrågningarOnsdagar kl 09.30-10.30, 13.00-14.30Måndagar kl 09.30-11.30.Telefon 019-883 09, 883 laEkeby10/1,24/1.7/2,21/2Kvarntorp17/1,31/1,14/2,28/2• FOrmlddgstur26 27