Observera. - Kumla kommun

Kumla bibliotekLåg skatt - bra serviceAv kommunalrddet Nils NyströmÖppettiderHUVUDBIBLIOTEKFolkets hus, Skolvägen 12, KUMLA (tel709 80 vx. efter växelns stängning direkltel709 86Måndag-fredag kl 11-20, lördagar kl11-[4, söndagar kl 16-18.FlLIALERHillabrottetTallängens skola (tel 724 13)Måndag och onsdag 17-20, torsdag[O-tS, 17-20.KvarntorpFolkets husTisdag l7-19, torsdag 13.30--[5.30SannahedCentrumhuset (tel 786 30)Måndag l7-20, tisdag 10--12, fredag10-[2.AbytorpPosthuset (tel 73241).Måndag 18-20, tisdag 18-20, fredag10-12.Barnbiblioteket i Kumlaby(Obs! Endast barn- och ungdomsbockerJKjellingatan 20 (tel 709 80 vx)Måndag 12-15, 16-19, onsdag 12-15,16-19, torsdag 10--[2.SAGOSTUNDERSagostunderna börjar vecka 7 och slutarvecka [6 på höstterminen.SagOSlUnderna hålles på följande dagaroch tider:Kumla, huvudbiblioteketonsdagar k[ 10.30Hällabrottet. Tallängens skolatorsdagar kl 9.30Huvudbibliotek och filialerhålles stängda:Julafton, Juldagen, Annandag jul, Nyårsafton, Nyårsdagen, Trettondagen.Trettondagsafton öppet till kl 17.2BarnbiblioteksfiJjalen i KumJabytorsdagar kl 9.30Kvarntorptorsdagar kl 13.00Sannahcdtisdagar kl 9.30Abytorpfredagar kl 9.30Barnstugan Ekebyvarannan torsdag kl [6.00 med börjantorsdagen den 15/2Folketorp, Bläbandslokalenvarannan torsdag kl 16.00 med börjantorsdagen den 21/2.Sagostunderna är avsedda för, barn 4-6år och varar c:a 20 min.Sagostunder pi finskaSagostunder på finska hålles varannanvecka på biblioteket i Kvarntorp, varannanvecka på Kumlaby barnbibliotekmed början i Kvarntorp den 1512 k[10.00 och på Kumlaby barnbibliotek den2012 kl 15.00.Sagostunderna är avsedda för barn4-6 år.Satutuokiol suomeksiSatutuokiot pidetään joka toinen viikkokirjastossa Kvarntorpissa ja joka toinenviikko Kumlaby barnbibliotek, aikaenKvarntorpissa 1512 klo 10.00ja Kumlabybarnbibliotek 2012 klo 15.00.Satutuokiot on tarkoitettu lapsille 4-6vuotiaiile.Sagostunder pi arabiskaSagostunder på arabiska hålls varje lördagkl 10.30 på huvudbib[ioteketUnder flera år har ledarartikeln i åretssista nummer av Kumlan ägnats åt enbeskrivning av Kumla kommuns budgetunder kommande år. Det skullekunna vara på sin plats att även i årfölja denna tradition. Kommunen harnämligen alldeles nyligen fastställt årsbudgetenför 1979 och flerårsbudgetenför åren 1979-1983. Trots detta föredrarjag, att i detta nummer ägna ledarenåt att försöka förklara vilkaproblem kommunledningen alltid haraU ta ställning till när kommande årsbudget skall göras.Kumla kommun har numera länetslägsta kommunalskatt, ja, t o m blandde lägre i landet. I den femårsbudget,som nyligen antagits, har vi ej kalkyleratmed skattehöjning under denärmaste åren, vilket betyder att viäven i fortsättningen kan hålla lågutdebitering.Att hålla låg skatt får dock inte varaett självändamål för en kommun.Kommunledningen måste alltid arbetamed kommuninvånarnas bästa förögonen. Därför kan man inte tolereraatt den kommunala servicen blir lidandepå att skatten hålls låg. Det finnsen rad kommunala verksamhetersom måste utbyggas, t ex barnomsorgoch åldringsvård, även om detta kanmedföra skattehöjning. För Kumlakommuns del har dessutom den undersenare år markanta befolkningsökningenmedfört stegvis ökade kostnaderi fråga om bostadsbyggande, vägbyggandem m. Trots de kostnadskrävandeinsatser, som vi varit tvungnaatt göra, har alltså skatten kunnathållas tämligen låg.Det finns ett alldeles speciellt skältill att kommunledningen sett det somangeläget att hålla skatten nere. Kumlakommun är nämligen en s k låginkomstkommun.Detta innebär, att enrelativt stor andel av kommunens invånareär lågavlönade. Kumla kommunnår endast upp till 87 % av dens k medelskattekraften i riket. Om debeskattningsbara inkomsterna för helariket skulle delas lika mellan alla invånare,skulle var och en ha en beskattningsbarårsinkomst om 24900kronor. Om man skulle göra sammafördelning bland Kumla kommunssamtliga invånare skulle vars och ensinkomst endast bli 21800 kronor.Eftersom kommunalskatten är proportionell- inte progressiv somstatsskatten - drabbar den ofta låginkomsttagarehårdare än höginkomsttagare.Därför anser vi osstvungna att lägga speciell vikt vid attinte ålägga kommunens invånare tyngreekonomiska bördor än nödvändigt.Kumla kommun har snart 18 (X)() invånare.Ju fler invånare kommunenfår, desto mer kostnadskrävande blirden kommunala verksamheten. Experternatalar om s k tröskeleffekter,vilket innebär att kommunen vid ettvisst läge får så många invånare attdet befintliga serviceutbudet inte kantillgodose alla. För Kumla kommunsdel betyder detta bl a att vi nu har så3

temperaturen med ca 50" e, vilket geren ökad oljeförbrukning med 2,5 %.R6kgastemperaturRökgastemperaturen visar hur välvärmen från rökgasen upptas av pannanmen ger även en indikation påom pannan är sotig. Rökgastemperaturenbör ligga mellan 180-220" e.Observera risken för kondens i rökkanaJenvid för låg rökgastemperatur.RiktvärdenDe värden som kan användas somriktvärden vid bedömning aven anläggningsyns i vidstående tabell.MätinstrumentRökgasanalysen kan utföras med enelektronisk måtutrustning som kanutföra alla mätningar i samma enhet.Detta år en dyr utrustning somlämpar sig i första hand för den somkontinuerligt arbetar med rökgasanalys.Ett lämpligare alternativ för denesta är att använda sig av specialinstrumentsatsersom finns för de olikamåtningarna.Olika verkningsgrader och förlusterI samband med panntrimmning talasom två olika verkningsgrader. Det ärviktigt att skilja på de olika verkningsgraderna,eftersom de anger vården avhelt olika slag.Förbrånningsverkningsgraden angerhur effektivt oljan förbränns.Arsmedelverkningsgraden eller totaIverkningsgradenanger verkningsgradenmed rökgasförluster, strålningsförlusteroch stilleståndsförlusterinräknade.Förbränningsverkningsgradenbörligga på 85-92 % för en intrimmadanläggning vilket kan ge en årsmedelverkningsgradpå 60-70 %. För attkunna beräkna årsmedelverknings-•"cFöRBRÄNNINGS.LUFTVERKNINGSGR,o.O CO öVERSKon2•,s 1S o.." "~J--~~--~':'-1--1-",• ,,ro -• ,•Ekonomitrimningär man känner till en anläggningsförbränningsverkningsgrad kan anläggningentrimmas. Att trimma innebäratt man försöker öka förbränningsgradengenom au justera brännarensluftreglage och rökgasspjället.Efter varje justering utföres en ny rökgasanalysför att konstatera uppnåddförbränningsverkningsgrad. Justeringenupprepas till bästa värde uppnåns.""'-graden måste man känna till vilka förlusterman har ianläggingen.Rökgasförlusterna är skillnadenmellan 100 % och förbränningsverkningsgraden.Strålningsförlusten uppkommer genomatt pannan avger en del av sinvärme till luften i pannrummet. Pannanbör inte ha högre yttemperaturän 35° C.Stilleståndsförluster uppkommer genomatt kall luft slrömmar genompannan och brännaren och kylerpannvattnet då brännaren inte ärigång.Beräkning av förbränningsverkning~gradenEfter att ha utfört de fyra mätningarnavid rökgasanalysen kan man med hjälpav ett nomogram beräkna anläggningensförbränningsverkningsgrad,vilken i en småhuspanna bör varaminst 88 %.Om man förbättrar förbränningsverkningsgradenmed 5 %-enheter och mankan bibehålla förbättringen under I årblir den årliga oljebesparingen ca6%.MätinstrumentVem utför rökgasanalys och panntrimning?Alla auktoriserade oljeleverantörsbolagoch oljeinstallationsföretagkan utföra rökgasanalys och panntrimning.Kommunens energisparkommittetänker anordna en information angåendeekonomitrimning av pannanläggningarmed föreläsare från EPD(ekonomisk panndrift). De fastighetsägaresom deltager i denna informationkommer sedan att kunna få lånaen instrumentsats för rökgasanalys.EkonomisotningFör att få en god bränsleekonomi ärdet ofta nödvändigt att sota oftare ånvid de i brandstadgan obligatorisktföreskrivna sotningstillfäJlena. Ensådan ekonomisotning -är ofta enkelatt utföra själv. I större anläggningarär det dock lämpligt aU anlita skorstensfejaren.I den kommunala brandordningenföreskrivs att sotning i småhusska utföras 3 ggr/år och sotningi nerbostadshus ska utföras var 10:evecka. Vid den obligatoriska sotningensom utförs av skorstensfejareningår endast rengöring av eldstadjämte tillhörande rökkanaler. Att avlägsnafasta beläggningar ingår inte.Skorstenfejaren kan dock lämna anvisningarom lämpliga metoder för attavlägsna dessa beläggningar. OALLMÄNHETENS TIDER PÅ KONSTFRYSTAISBANAN IIDROTTSPARKENTisdag, fredag kl 15.00-16.45, mellan 15.00-16.00 utan klubbatorsdag kl 15.40--16.45lördag, söndag kl 09.00-13.30, mellan kl 12.00-13.30 utan klubbaReservation för eventuella ändringar av ovanstående tiderFRITIDSKONTORET7

Kumla kommun energiplanerarAv byggnadschef Rolf KrullAllmäntI presentationen till en av i Centralabyggnadskommittens regi genomfördöversiktlig energiplanering för Kumlakommun, daterad den 31 maj 1978,och som nu överlämnas till kommunfullmäktigekonstateras, att energifrågornaär en integrerad del av denkommunala planeringen. Den fysiskaplaneringen, trafikplaneringensamt bebyggelseplaneringen påverkari hög grad det framtida energibehoveti kommunen sägs i inledningen till denöverlämnade energiplanen.Energifrågorna har hittills i förhållandetill sin betydelse givits en ganskablygsam roll i den kommunala planeringen.På senare år har det framståttsom allt angelägnare, att en mer planmässighushållning med energi kommertill stånd. l juli 1977 antogs enlag, som ålägger kommunerna ettplaneringsansvar inom energiområdet.Tanken är, att denna planering skallintegreras med kommunens övrigaplanering.Med utgångspunkt från en under år1970 presenterad fjärrvärmeutredningför Kumla centralort och med hänsyntill nu aktuella utbyggnader inombefintliga och nya områden har detansetts lämpligt att genomföra enenergiplanering för Kumla.Den nu färdigställda energiplanenomfattar hela kommunen, således intebara tätorten Kumla utan även tätorternaSannahed, Abytorp, Ekeby,Hällabrottet och Kvarntorp och dessutomglesbygden.8Kumla energiplanKumla energiplan innehåller följandehuvudavsnitt:• Energiplaneringens bakgrund ochuppläggning• Energiplaneringen som del i kommunensövriga planering• Planeringsförutsäuningar ochunderlag för planeringen• Nuvarande förhållanden• Energihushållning• Framtida energibehov - prognoser• Energikällor inom Kumla kommun• Alternativ för den framtida värmeförsörjningen- värmeplan• Alternativ för den framtida elförsörjningen• Översiktlig energibalans• Sammanfattning och handlingsprogramTrots att energiplanen är översiktlig,är det redovisade materialet mycketomfattande. Avsikten har varit attsamla den basinformation som är nödvändigför den fortsatta energiplaneringenpå ett lättillgängligt sätt. Härnedan skall kortfattat lämnas någrasynpunkter på innehållet i de olikahuvudavsnitten.Energiplaneringens bakgrund och uppläggningEn begränsad fjärrvärmeutbyggnadmed provisorisk panncentral har genomförtsi Kumla under 1970-talet ochvarit koncentrerad till det s k Kumla-byområdet. Vissa andra pannanläggningarär i dåligt skick och behöversnarast möjligt repareras eller bytasut. Det ansågs emellertid önskvärt, atten översiktlig övergripande energiplanupprättades, innan vidare investeringargöres på fjärrvärmesidan.Som ovan nämnts har Centrala byggnadskommittenvarit ansvarig för upprättandetav energiplanen, där såvälkommunens politiska ledning somoppositionen är representerade. Kommunensförvaltningschefer har ocksådeltagit i arbetet. Som konsult ochsakkunnig har Centrala byggnadskommittenanlitat AB Vattenbyggnadsbyrån.Samordning med annan kommunalplaneringEnergifrågorna berör på ett eller annatsätt praktiskt taget alla samhällsområden.Energiplaneringen kan därförinte ses isolerad från övrig kommunalplanering, och det är viktigt attenergiaspekterna beaktas i all planenng.Kommunförbundet har arbetat framen modell för den kommunala planeringen,som bygger på att vissa gemensammaplaneringsförutsättningarantas och får ligga till grund för kommunensplanering inom olika områden.Planeringen resulterar efter kommunledningensbehandling i antagnaplaner.I sin verksamhet kommer kommuneni beröring med energifrågor blandannat i följande sammanhang:• S.om planerare i den fysiska plane­TIngen• Som förbrukare av energi i egnafastigheter och anläggningar• Som byggherre i det egna byggand,t• Som energiproducent och energidistributörför el- och fjärrvärme• Som kontrollant för ny-, till- ochombyggnader inom kommunen• Som huvud.man på transportsidan• Som informatör med avseende påenergifrågor.Planeringsförutsättningar och underlagför planeringenFör att få en samlad bild av nulägeti kommunen och den kommande utvecklingenhar man studerat tillgängligtunderlag beträffande befolknings-och bebyggelseutveckling samtindustriers och övriga arbetsplatsersutveckling.Meteorologiska data av intresse ienergisammanhang har också studerats,såsom uppgifter beträffande temperatur,vind och solinstrålning mm.Befolkningsutvecklingen i kommunenkan vara svår att förutsäga meden planeringshorisont år 2000. I olika""'j --+--+-~+-"""J--+--+--1)

underlag har olika inflyttningsnettonangivits, och det tidigare bostadsbyggnadsprogrammetangav ett inflyttningsnettopå 75 invånare per år. Ettinflyttningsnetto på 100-150 invånareper år har i utredningen bedömts somrealistiskt.Den planerade bebyggelseutvecklingenhar också redovisats i utredningen,som framgår av nedanståendediagram över antalet lägenheter iKumla kommun.•AtlTAL ~6fN!~ I (UMIA KiJMMUN"",~ --/+----1---!Nuvarande förhållandenAnvändningen av energi brukar i officiellstatistik fördelas på sektorernaindustri, samfärdsel och övrigt. Fördelningenmellan sektorerna är förlandet som helhet ungefär 40 %, 20 %respektive 40 %. Fördelningen år 1976framgår av Figuren här bredvid.l energiplanen för Kumla behandlasi första hand industri- och övrigsektorn,medan samfärdselsektorn endastberörts helt flyktigt.10""I utredningen har energiformernaindelats i ledningsbunden energi ochicke ledningsbunden energi. Den ledningsbundnaenergin inom Kumla utgöresFör närvarande huvudsakligen avelenergi och i endast obetydlig omfattningav Fjärrvärme. Den icke ledningsbundnaenergin representeras avFrämst eldningsoljor. Det nuvarandesammanlagda energibehovet i kommunenuppskattas till cirka 400 GWhper år (1 GWh = 1 milj kWh).Kumla har när det gäller energifrågorför närvarande ett relativt begränsatsamarbete med andra kommunereller företag.Några allvarliga miljöstörningarinom kommunen förorsakade av nuvarandeenergiförhållanden är intekända. Uppvärmningen dominerasemellertid av ett stort antal lokalapannanläggningar, varför viss luftföroreningsärskilt i tätbebyggda områdenhelt naturligt föreligger.Hushållning med energiI lagen om kommunal energiplaneringsägs bland annat, att kommunen skall"främja hushållningen med energi".I energiplanen framhålls därFör, attdetta är en av de åtgärder, genomvilka energikonsumtionen skall dämpastill den nivå som anges i 1975års energibeslm, vilket innebär attökningstakten i energikonsumtionenskall dämpas till 2 % per år fram till1985 och däreFter vara konstant.Ökade miljökrav och begynnandeknapphet på energitillgångar innebäralltså, att ett effektivt energiut nyttjandefår en allt större betydelse. Energihushållningenblir en angelägen uppgiFt,oavsett vilka energiformer som iframtiden blir förhärskande.Kommunen skall alltså beakta energihushållningsaspekteni den egnaverksamheten. Detta gäller såväl i nybyggandesom i befintliga fastigheteroch anläggningar samt i kommunensövriga utåtriktade verksamhet.I Kumla har liksom i mångaandra kommuner en energisparkommittebildats. Denna kommitte hartill uppgift att bl a utarbeta förslag tillenergisparande åtgärder i kommunensegna Fastigheter och anläggningar, ochen sådan verksamhet har redan kommitigång.Kommunen kan genom en utåtriktadstyrande verksamhet samt genom informationoch rådgivning påverkaenergihushållningen även i icke kommunalbebyggelse.Uppvärmning inklusive elvärmningElförbrukning exklusive elvärmningMan anmärker i energiplanen, attosäkerheten i prognosen är stor förden senare delen av prognosperioden.Energikällor inom Kumla kommunEn översiktlig inventering och sammanställninghar gjorts över teoretisktFramtida energibehov -Ar 1976ca 200ca 200ca 400prognoserTill grund för energiprognoserna liggerbl a bostadsbyggnadsprogrammetför åren 1977-1981 samt en långsiktigbeFolkningsprognos. Rimlig hänsynhar också tagits till den inverkan pådet framtida energibehovet, som er·hålles genom energibesparande åtgärder,utveckling av nya system, tillgång,prisbildning, samhällsåtgärder iform av beskattning, restriktioner etc.Energibehovet för uppvärmning harstuderats för olika områden. Vid beräkningav de framtida värmebehovenhar antagits, att de specifika för·brukningarna kommer att understigadagens med cirka 20 %när det gällerbefintlig bebyggelse och med cirka30 % när del gäller tillkommandebebyggelse.Eventuell standardhöjning kompen·seras alltså av energibesparing. Förbefintlig bebyggelse har användningenav elektrisk energi för hushållsändamålantagits öka med cirka l %per år.För de stora industrierna har antagitsen oförändrad el förbrukning, medanför den övriga industrin räknals meden årlig ökning med cirka 5 %.Totalt har erhållits följande utvecklingav energibehovet uttryckt i GWhper år:..........•.........•....•.....Total energiförbrukning .Ar 2000ca 240ca 280ca 520tillgängliga lokala energiresurserinom Kumla kommun.Man har härvid noterat, att tillgäng.lighel, miljöaspekter och lönsamhetär avgörande För, om en energiresurskan ulnyttjas eller ej. Man har ocksåi energiplanen konstaterat, att vissa11

energislag dessutom kräver ytterligare Möjligheterna till utvinning av alun·forskning för att kunna utnyttjas i nå· skiffern, som är mycket energirik,gon större skala. Den översiktliga in- håller på att studeras. men hänsynventeringen gav följande resultat: måste bl a tagas till miljöaspekterna.EnergJSlagFlisSpånBarkGrönflisTorvSoporAlunskifferI) undercirka40årEn stor del av den flis, spån ochbark, som idag produceras i Kumlamed omnejd, används redan. varföröverskottet anses obetydligt.Den mängd grönnis. som erhålles vidgallring och slutavverkning, noterasvisserligen som ganska liten inomkommunen, men med ett större om·råde omfattande även Hallsberg ochÖrebro kommuner bör det vara möjligtatt driva några större produktionsanläggningarför värme med flis sombränsle. I detta sammanhang har manangivit, att även sysselsättningseffekternabör beaktas.Av de båda stora torvmossar på sammanlagtcirka 700 ha, som finns inomKumla kommun, är Öjamossen skyddadi den fysiska riksplanen och Eke·bymossen redan utnyujad av bl aHasselfors bruks AB. Inom en störreregion finnes emellertid betydandemossarealer.Energiinnehållet i den del av Kumlakommuns egna sopor, som skulle kunnanyttiggöras genom förbränning,motsvarar cirka 10% av kommunenstotala energibehov för uppvärmning.Samarbete med kringliggande kommunerskulle emellertid kunna ge enstörre mängd.'2Arlig ullging"g mängdI Kumla10000 m l3200 m J2500 m J11000 m J420000 m '')7000 ton1400 000 m 'Motsvarande energlmingd4.2 GWh per år1,4 GWh per år0,7 GWh per år4.8 GWh per år260,0 GWh per årIJ,OGWhperårJ 400.0 GWh per årPå längre sikt förutsatts också eudirekt utnyttjande av solenergi ocheventuellt vindenergi och geotermiskenergi. Tekniken för tillvaratagandeav solenergi är under utveckling liksomtekniken för utnyttjandet av vindenergi.I energiplanen diskuterasockså utnyttjande av biomassa, dvsodling av energiskogar, som kan bli enviktig del av energiförsörjningen. Avverkadetorvmossar skulle kunna användasför sådana odlingar.Man förutsätter också, att vid utnyttjandeav lokala energikällor börmöjligheten till samarbete med kringliggandekommuner beaktas.Framtida vårmeffirsörjning ­l"ärmeplanAv Kumla kommuns totala nuvarandeenergibehov, cirka 400 GWh per år,utgör energibehovet för uppvärmningcirka hälften eller cirka 207 GWhper år.Genom samordning av olika energiformerkan en rationellare värmeförsörjninguppnås, och som en led idenna strävan har man upprättat ensärskild värmeplan, där kommunensolika områden beträffande uppvärmningsaiternativhar studerats i syfte attfastställa den för respektive områdegynnsammaste uppvärmningsformen.De uppvarmningsformer, som äraktuella inom kommunen, ar fjärrvärme,elvärme och individuellt oljeeldadepannor.De olika uppvärmningsformerna krä·ver tillförsel av olika energiformer,och en samordning av energiformernahar därför skett genom upprättandeav värmeplanen. Vid val av olika uppvärmningsformerhar förutom ekonomiäven följande aspekter beaktats:miljö. flexibilitet samt i viss månberedskapssynpunkter,Ieveranssäker·het, markhushållning, sysselsättningoch genomförandetid.Med förslaget till värmeplan som utgångspunkterhålles följande fördelningmellan olika uppvärmningsformer.,,,=~\ ln,tiVWMdbvVMIIlCp;t..llmr"IIJ0.Jr JtilXJ (~ ~O GIV,!$)Framtida elffirsörjningBehovet av utbyggnad av eldistributionssystemhar i värmeplanen studeratsöversiktligt. Anskaffandet avelenergi kommer i framtiden liksomhittills att ske genom köp utifrån. Ibegränsad omfattning kan elproduk·tionen inom kommunen tänkas bli aktuelli ett dieselkraftvärmeverk, om enfjärrvärmeutbyggnad i större skalaskulle komma till stånd. Möjlighetentill industriell mottryckskraft samtmöjligheter till elproduktion på längresikt med hjälp av förnyelsebara energitillgångaranser man inte bör uteslutas.Översiktlig energibalans för år 2000(energi angiven i GWh/år)-r-~ C\'1()1'eYi'Wrra~~6Nh,.llt''l7HmHandlingsprogramDen utförda energiplaneringen harvisat. au bl a följande åtgärder inomenergiområdet bör vidtagas eller övervagas:• Beslut betriiffande upp~'iimmiflgssystemAntagande av värmeplan och ut·byggnadsplan för fjärrvärme'3

• Reservation av markutrymmenReservation av markutrymmen förproduktion, lagring och distributionav energI• Inventering av fastigheterOversikllig inventering av fastigheterför bedömning av energibehov.Kompletteras senare med noggrannareinventering och förslag tillenergisparåtgärder.• Kompletterande energiutredningarUtredning beträffande transporterinom kommunen med synpunkterpå energihushållningsåtgärder.Utvidgad utredning om lokalaenergikällor.Energistudie för kommunens industrieroch andra anläggningar.Speciella undersökningar, som syftartill energibesparingar• Okad information och rådgivningÅtgärder för ökad information ochrådgivning till allmänhet, kommunalaförvaltningar och näringsliv.• Uppliiggning av den fortsatta energiplaneringenOrganisation av energiplaneringen.Direktiv för energisparkommitten.14Regelbunden revidering av energiplan.Den fortsatta planeringenAvsikten med den utförda planeringenhar varit att ge en översikt över ochsystematisering av aktuella energifrågorinom Kumla kommun. Energiplanenskall utgöra ett underlag för denfortsatta fördjupade behandlingen avenergifrågorna inom kommunen.Energiplanen som sådan förutsäUsdärför att fortsättningsvis få utgöraen del av kommunens normala planeringsunderlagoch revideras mednågot eller några års mellanrum.Centrala byggnadskommitten harlåtit sammanställa en rapport, som ärett sammandrag av den här ovan omnämndakommunala energiplaneringen.Den som är intresserad av ytterligareupplysningar i anslutning tillden kommunala energiplaneringen iKumla, kan vända sig direkt till kumlakommuns kansli, till energisparkommitteneller till Tekniska verken,tel växel 019n09 80, för erhållande avsammandraget.OKumlaby rektorsområdeAv rektor Sven ElissonVad ett rektorsområde ärFör drygt tre år sedan indelades skolornai Kumla i tre rektorsområden,Fylsta, Kumlaby och Vialund. Debåda första omfattar f n låg- och mel·lanstadieskolor medan Vial und enbarthar högstadium.Ett rektorsområde är det område in·om vilket det finns en rektor somunder skolstyrelsen och skolchefenhar den omedelbara ledningen avverksamheten. Ungefär så är ordetrektorsområde beskrivet i skolförordningen.Ett rektorsområde kan beståaven eller nera skolor. Kumlabyrektorsområde, som jag närmare skallbeskriva, omfattar sex skolor. Dessaär Malmen, Kyrkskolan, lågstadieskolani Kumlaby, Tallängen, Kvarntorpoch Sannahed. Den sjunde, lågochmellanstadieskolan i Kumlaby,tillkommer vid vårterminens början1979.Kumlaby rektorsområde - sex arbetsplatserMånga människor är på olika sätt engageradepå rektorområdets sex arbetsplatser.Det rör sig om mer än 800elever, närmare 70 lärare, lO-talet anställdai kök och matsalar, vaktmästarevid varje skola och lokalvårdare.Dessutom finns där personer som arbetaröver hela området, skolsköterska,skolpsykolog, kurator, kontorist,studierektor och rektor. Detblir sammantaget mer än 900 personersom har sitt dagliga arbete, med ellerutan lön, på skolorna i Kumlaby rektorsområde.De sex skolorna - arbetsplatsernahar olika karaktär, som formats avyttre faktorer såsom skolornas ålder,storlek, upptagningsområdets närhetoch inre, t ex väl sammansvetsad personal,vilja att pröva nya metoder,föräldrarnas engagemang och mycketannat.Låt mig ge en kort och därmed högstofullständig beskrivning av skolorna.De båda största, Malmen och dit räknarjag här även den av Kumla församlingförhyrda Kyrkskolan, samtTallängens skola i Hällabrottet präglasf n av trångboddhet. Alla tänkbarautrymmen har fått tas i anspråk förundervisningen.Del är klart att överbefolkning i enskola leder till påfrestningar på demänniskor som vistas där. Men samtidigtväxer ofta fram en stark viljaatt göra det bästa av situationen ochmd en positiv inställning och fantasihar personalen och eleverna bidragittill att lösa problemen. På Malmensskola t ex, som lite oförtjänt fåttnamn om sig att vara en orolig skola,samlas lärarna regelbundet på sinfritid för att gemensamt diskuteraideer att förbättra skolans vardag.Både Malmen och Tallängen harockså det gemensamt att de inom sinaväggar rymmer en fritidsgård, lokalersom skolan delvis använder underdagtid och som sedan är träffpunkt förmånga elever på eftermiddagar och15

Undervisningen pil: lågstadiet präglas i stor UlStrick:ning av aH ele'erna pro,ar och under·söker. I många klasser tillampas den s k LTG-metoden "id lasinlarningen LTG betyderlasinIaming pil: talets grund och utgår från barnens eget intresse och n~fikenhet bing ordoch begrepp de känner. "Mor ir rar" och "Far ror" hör snan till undervisningshistorien.även om påståendena som sådana fortfarande äger sin tillämpning.För goda matvanor. till vilket sk:olan skall bidra, kri,'s måhidsro och en ombonad miljö.I FL-skolans matsal kommer ele\erna ull dukal bord. T,ä barn ur varje matlag dukaroch sätter fram maten pil: borden innan kamraterna kommer. Inga köcr, inget spring.De jourha"ande eleverna fAr också duka av och stada upp dter matlaget. Detta systemfor skolluncherna skall i\'en tillimpas i den stora skolan i Kumlaby.kvällar. I Tallängen finns också Hällabrottetsbiblioteksfilial.Kvarmorps skola kännetecknasbl a av att ha relativt ner skolskjutseleverän andra skolor. Detta förhållandeinverkar dock inte menligtpå den starka gemenskapskänsla somfinns där. D«:.nna tar sig exempelvisuttrycket aU Kvarntorps skola har enegen, fristående Hem och skolaförenmg.Endast ett fåtal av de elever som gårut årskurs 6 i Kvarntorp fortsätter påhögstadiet inom Kumla kommun.Merparten får åka till Pålsboda och gåi Folkasboskolan där.Stark gemenskap känner man också iSannaheds skola, rektorsområdetsenda B-skola. Dess livaktiga sektionav Hem och skolaföreningen i Kum-la har starkt engagerat sig för an snarastfå det länge önskade gymnastik·huset till stånd. Dessutom bar man isamarbete med barn och lärare merhandgripligen tagit itu med att målaoch i övrigt snygga upp skolan invändigt.Sannahedsföräldrarnas engagemangoch initiativ är beröm och hedervärt.Att Sannaheds skola är en B-skolainnebär att klasserna består varderaav två årskurser, 1-2, 3-4, 5-6, dvsatt elever ur två årskurser undervisasi samma lokal samtidigt. Denna skolformär inte. som kanske några villtro, förlegad. Tvärtom kommer sam·undervisning av barn ur olika årskullaratt bli vanligare. Barn utvecklas juolika snabbt. Det kan vara flera årsspännvidd när det gäller intellektuellmognad oland barn av samma årskull.Varför skall då alla sjuåringar gå iförsta klassen. alla åttaåringar i andraklassen etc? Det finns även andra viktigaskäl för liknande klassammansättningarsom en B-skola har.De n)'a skolornaVid förra vårterminens start tog vi ibruk för· och lågstadieskolan i Kumlaby.Den har ännu inte fått ett namnutan vi kallar den tills vidare FLskolan.Kanske kan Kumlans läsarehjälpa oss med ett bra namnförslag?I denna skola finns dels en fullständigbarnstuga med fyra avdelningar, delsockså tre lågstadieklasser. Det ärfråga om en klass av vardera årskursl och 2 samt en lågstadieklass avgrundsärskolan. För den senare ärlandstinget huvudman. Skolan liggerinne i bostadsområdet och barnen hardärför nära till sin skola. De flestabarnen på lågstadiet där har vistats ibarnstugan under förskoletiden. Dess·utom har många av lågstadiebarnensin fritidshem i samma hus. Barnenkänner sålunda personalen och lokalernaväl och det skapar större trygghetför dem än att behöva flytta mellanolika hus, kanske i en annanstadsdel, innan mamma eller pappahämtar dem hem vid arbetsdagensslut.I januari månad flyttar vi in i låg.och mellanstadieskolan, LM-skolan, iKumlaby. Den utgör första etappen ien skola som även skall rymma hög·stadium, fritidsgård, sporthall och biblioteksfilial.Denna skola kommer attbli ett centrum för Kumlabyborna ochmed verksamhet för alla åldrar.1617

LM-skolan, som nu blir klar, inrymmeråtla klasser samt två klasser avlandstingets träningsskola. Som förstaskola i Kumla har den delvis en s köppen·planlösning, vilket innebär attde studieutrymmen som kompletterarklassrummen utgörs aven öppan hall.I denna hall, som löper runt en inne·gård, kan man genom möblering medbokhyllor och flyttbara skärmväggaravskilja utrymmen för undervisning imindre grupper.I LM-skolan finns salar för textil·och träslöjd och meningen är att dessaskall utnyttjas även för vuxenverksam·hel.Lokalerna för fritidsgården ligger iLM-skolan. Dessa lokaler kommer tilldess hela skolan är färdig atl användassom skolmatsalar. Skolmaten kommersom brukligt är, att levereras fråncentralköket i Malmens skola. Förstnär hela Kumlabyskolan står färdig fårvi resurser att klara disk av tallrikaroch bestick. Under det provisoriskaskedet får barnen äta på engångsservis.Det skulle ha blivit orim-ISBANAN, IDROTTSPARKEN, KUMLAÖPlXthållandet under ,iden 22112 1918-111 1979.2211223/12JulaftonJuldagenAnnandagen27112-29112](V12Nyl1rsaftonNyl1rsdagen211-5/16/1-111Reservation för eventuella ändringar av tiderna.Ovanstående tider kommer att anslås vid Idrousparken.Klipp ur annonsen18Id 09.00-16.45, kl 12.00-14.00 klubbfriukl 09.00-16.00, kl 12.00-14.00 klubbfriuSting,kl 1O.00-U.OO, kl 11.30-13.00 klubbfriukl 10.00-13.00, kl 11.J()....I3.oo klubbfrinkl 09.00-16.45, kl 12.00-14.00 klubbfriukl 09.00-16.00. kl 12.00-14.00 klubbfriuStingtkl 10.00-15.00. kl 13.00-15.00 klubbfriukl 09.00-16.45. kl 12.00-14.00 klubbfriukl 10.00-15.00, kl 13.00-15.00 klubbfriuIigt dyrt med installation av nödvändigutrustning för ändamålet.Till LM·skolan nyttar också samti·digt med klasserna aven rektorsex·peditionen samt skolpsykolog och kurator.Man kan fråga när resten av Kumlabyskolanskall stå färdig. Enligt kommunensplaner skall byggstart ske1980, men inget kan bestämt sägas omnär statsbidrag beviljas. Vi arbetardock för att komma igång 1980 ochmed en byggtid på 18 månader kanden stå klar under läsåret 1981/82.Även Tallängens skola måste avlastas.Därför finns i kommunplaneringenen för- och lågstadieskola iRomarebäcken med. Där kommer treskolklasser att få lokaler.Det pågår alltså och planeras ett omfattandeoch nödvändigt skoIbyggandeinom Kumlaby rektorsområde.Kanske någon undrar med gumman iVärmland som inför ett skolbygge ikommunen utbrast:"Oj, oj vad skoler di bygger, att ongeraallri tar slut."OFRITIDSKONTORET,IStaten och landstinget i KumlaAv kanslichefen Tage TapperI rikssammanhang finns det en litenkommitte som kallas OAS; av ledamöternaskämtsamt kallad Oasen.Förkortningen är uttydd Offentliga arbetsgivaressamarbetskommitte.Det är en kommitte sammansatt avrepresentanter för Staten, Landstingsförbundetoch Kommunförbundet.Här i KUMLAN har tidigare redovisatsKumla kommuns anställda uppdeladepå olika förvaltningar (nr 1/1976),men vi har aldrig berättat om vadstaten och landstinget har för verk·samheter inom Kumla kommun. Heltutan intresse är det inte.Vi börjar med Slalen. Au Kumlabyggdes där det nu ligger beror nogmest på Statens lårm'iigar (SJ), somblev färdiga med stationshus och sittförsta spår redan 1862. Senare harman byggt dubbelspår, elektrifierat,byggt nytt stationshus (1900) och byggt"Kumlas undergång" (1923).Redan före järnvägen hade Kumlagivetvis förbindelse med Posten, somhärrör ända från 1600-talel. Kumla lågunder Orebroposten och utdelning avpost skedde på söndagarna i kyrkanefter högmässan. Sedermera blev detposdokal nere i stationssamhället idel hus på Hagendalsvägen där Nyveliusfärghandel nu är belägen. Detvar först 1949, som nuvarande postlokalertogs i bruk, efter att postenett antal år varit inhyst i järnvägsstationen.Televerket tillhör också de statligainstitutioner, som Kumla rätt tidigtkom i kontakt med. Till att börjamed bildade man en telefonföreningför abonnenterna i Kumla och blandde drivande krafterna återfinner maningenjör John Persson, bosatt på VillaAlmnäs i hörnet av Hagendalsvägenoch Odengatan. Urmakare GustafOlssonvar också en av initiativtagarna.Numera har Televerket en egen bygg·nad i Kumla vid Råbergagatan.Forsvaret kom till Kumla redan 1812,då Nerikes regemente slog sig ned påSannahed. Regementet - som då byttnamn till Livregementets grenadjärer- nyttade 1912 till Örebro, menman har fortfarande vissa förråd kvari Sannahed.För folkbokföringen har sedan 1600­talet pastorsexpeditionen haft väsentligbetydelse. Den bekostas visserligen avkyrkokommunala skattemedel menhar t ex tjänstebrevsrätt och är fonfarandeden viktigaste länken i denstatliga "folkbokJÖringskedjan".Sedan lS00-talet har det funnits sjukkassor.Det var små sammanslutningarbildade på enskilt initiativ till självhjälprör medlemmarna. De nestaövergick redan på 1930-talet till denErkända sjukkassan och sedermera tillden Allmänna sjukkassan, numer Forså"kringskassan.Den har numera intebara hand om sjukförsäkringen - somden övertagit från de många gamlasjukkassorna, utan även folkpensioner(som övertagits från de kommunalapensionsnämnderna), tjänstepensioner(A TP, som är relativt nytt, sedan"

örjan av 1960-talet) och bidragsförskott(tidigare den kommunala barnavårdsnämnden).Bland statliga myndigheterbör också arbetsförmedlingennamnas. Den kunde från början varaenskild, kommunal eller landstingskommunal.Numera är all arbetsförmedlingexklusivt förbehållen dennastatliga institution, som ar lokal myndighettill den regionala lansarbetsnamndenoch den riksomfattade Arbetsmarknadsstyrelsen(AMS).Förr i tiden ålåg väghål1ningsskyldighetende bönder, som hade i mantalsatt jord. De hade var och en sittstycke av landsvägen att grusa. snöplogaoch underhålla på annat sau.Länsman höll vagsyn i regel en gångper år. Så kom vägdistrikten till. somvar ett slags kommunal institution,och de avlöstes 1940 av den statliga\'iigfOr\'Qlmingen. I Kumla vet vi attman har garage och förråd i Sannahed.så länge det nu varar. Centraliseringendrivs ju hårt numera.Fram till 1965 fanns det en landsfiskali Kumla. Han var både polischef.allmän åklagare och exekutivmyndighet. I dag har vi endast ennattetid stangd polisstation kvar. Alltdet övriga har centraliserats till Hallsberg.Under några år hade kronofogdenett litet lokalkontor i Kumla. menäven det är nu indraget.Statens största institution i Kumla ärFiingelset. Det kom till i början av1960-talet och är föremål för mångadelade meningar. Här skall endastkonstateras att det är modernt och attdel ar en stor arbetsgivare som germånga Kumlabor sin försörjning.Folkhumorn påstår visserligen att detar ett mycket litet fängelse; Det rymmerbara femton i taget ...Men Kumla har också många statligaföretag. Äldst är kanske SI'enska skif-20ferol}e AB, som kom hit redan omkring1940. Då slog man sig ned i Kvarntorp,i dåvarande Ekeby kommun,som efter 1952 blev Ekeby och Gällerstakommun, men från 1971 tillhördet Kumla kommun. Vid mitten av1960-talet avvecklades det mesta avverksamheten och anläggningarna ochmarken såldes bl a till Supra ochYtong. Det enda Skifferoljeaktiebolagetäger i dag ar den s k Kvarntorpshögenav rykande skifferaska(som bolaget nu gör försök aU släcka).Eu statligt företag, som relativt sentetablerade sig i Kumla, är Systembolaget(1949). Kumla var på sin tidverkligen "torrlagt". Har fanns dessförinnaninget Systembolag. inget försäljningsställeför pilsner och ingenservering som hade vad som kort ochgott brukar kallas "rättigheter". AuKumla hotell - enligt uppgift - serveradeflaskor som kylts i kallt vanenså au etiketten blötts av, var en sakför sig. Man kände ju sina gaster.En statligt företag. som funnits iKumla i många år. men som först senareblivit statligt är Apoteket. Det ägsju numera av det statliga Apoteksbolaget.men Apoteket var ju tidigareett privat företag. som drevs av apotekaren,specialutbildad och med ettsärskilt privilegium.Kumla mekaniska verkstad startadesursprungligen 1947 av ingenjören SvenRagnar Andersson. men har eflerägarbyten så småningom kommit attövertagas av Statsföretag. De tillverkarbl a plåtrundningsmaskiner ochhar en modern anläggning på industriområdeti Via.SAKAB - förkortning som uttyddSvenska avfallskonverteringsaktiebolaget- övertog för några år sedanett företag - Terra bona (latin somfritt översatt betyder Den goda jor-En av de äldre landstingsiostitutionerna I Kuml3 är barnhe.~m.et.. uförtiden behöv~rknappast nigot barn växa upp på barnhem, s4som ...ar fall,el forr ~ tIden. Bamhe~men ari dag genomgångsstationer - ofta under en utrednmgsud - till ~.ess man fInner. eulämpligl fosterhem. Kumla barnhem har ell ulomordenthgt vackert lage och ulformmog.den) i Kvarntorp, eller som det oftastsägs, i Nofrtorp inom Kumla kommun.Man planerar där en avsevärtutvidgad anläggning för ungefar etthundramillioner kronor. Företagetsutvidgning har förorsakat vissa stridigheteroch är nu under behandling,bl a i Koncessionsnämnden för miljöskydd.Sist skall här namnas LKAB som genomett hälftenigt dotterföretag ASA(Alunskifferutvinning AB) har ansöktom undersökningskoncession för alunskifferbl a i Östernarke, där en litendel av Kumla kommun ingår.Vad har Landstinget för institutioneri Kumla? Ja, sedan många år har detfunnits distriktsskörerskor. Vidare harman haft fo1krandl'drd - tidigare belägeni ett hus bredvid Hagaskolandar det nu är fritidshem. Staten haderörut provinsialliikare, bl a även i Hällabrottet.Längre tillbaka fanns ocksåen kommunalt anställd barnmorska isocknen. De flesta av dessa har nusamlats i Hå1socentra!en, som drivs avÖrebro läns landsting. Nära Hälso·centralen ligger Sjukhemmet, uppförtpå 1960-talet och nu föremål för enbetydande utbyggnad. Allt det här ingåri en plan som landstinget har, attdecentralisera så mycket som möjligtav sin verksamhet ut till de mindrecentralorterna runt om i länet.I Kumla finns också ett barnhem.Det är inte av samma slag som detbarnhem. som fanns vid Hagaro förmånga år sedan. Numera anses att21

---Nyheter om sophanteringenAv byggnadschef Rolf Krull.-••Sedan 1960-lalet har landstinget hafl ett sjukhem för Ii\ngtidssjuka i Kumla. l våras päbörjadesen tillbyggnad, som skall fördubbla antalet platser. Hur mänga Kumlabor vet atten frikostig donation av ett par systrar i Br:lnsta egentligen är gflJnden till att Kumlakommun en gång kunde överlämna marken som gåva till landstinget när sjukhemmetbyggdes?barnhemmen bara skall vara genomgångshemför barn, som sedan skallkunna placeras ut i enskilda hem elleråtervända till föräldrahemmet. Förri tiden kunde barnhem ägas av enskildapersoner, av föreningar, stiftel·ser eller kommuner. Landstingen ärnumera huvudmän rör barnhemmenenligt en särskild plan.Landstinget driver också en skyddadverkstad. Den drevs [rån början avKumla stad och Kumla landskommun,men har sedermera övertagits avlandstinget. Tidigare drevs den i dengamla tvätten vid Drottninggatan,men man har numera uppfört en egenbyggnad på industriområdet bortomSörbyvägeniDrottninggatan.22För ett femton tal år sedan inleddelandstinget en försöksverksamhet meden skyddad verkstad för utvecklingsstörda.De fick bo i villor vid Aspgatan,vilka ägdes av landstinget. Verksamhetensynes ha slagit väl ut ochalla tycks vara nöjda med resultatet.J Kumla finns också en särskola ilandstingets regi. Den skiljer sig tHl detyttre inte från vilkan annan skola somhelst, och integreringen med övrigaskolväsendet går relativt smidigt.En annan utbildningsverksamhet,som landstinget bedriver i Kumla ärfolkhögskolefilialen, Det är egentligenen "underavdelning" till Kävesta folkhögskolai SkölIersta, vilken startadesredan 1873, alltså för mera än ett-Kommunfullmäktige i Kumla beslötden 30 oktober i år att utöka sinservice till invånarna i Kumla genomatt "kostnadsfritt" låta hämta grovsoporsamtidigt med den ordinariehämtningen av hushållssopor.För att undvika missförstånd beträf·fande denna utökade verksamhet ochinformera om vad den innebär för bådekommunens hämtningspersonaloch den enskilde fastighetsägaren villtekniska verken lämna följande definitionav vad som är grovsopor.Vad är grovsopor?Grovsapor är det hushållsavfall, sominte kan eller får läggas i den ordinariesopsäcken, t ex• Kasserade möbler och emballagemateriai• Kasserade barnvagnar, cyklar, spar·kar och skidor etchundra år sedan. Skolan har på detsättet fångat upp åtskilligt flera äldreelever, som har kunnat bo kvarhemma, än vad man kunnat enbart iden internatskola som finns i Kävesta.Att beröra landstingets närvaro iKumla utan att nämna Lå'n.sbussarna,vore ofullständigt. Örebro läns regio·naltrafik är ett företag som är bildatgemensamt av Örebro läns landstingoch länets kommuner. Bolaget har införtdet s k femtiokortet, som gällerpå länets alla busslinjer, även privatägda.Länsbussbolaget har också egnalinjer, som berör Kumla, nämligen• Kasserade husgeråd och hushålls·maskiner, såsom dammsugare, kylskåp,grytor och hinkar, plastkärletc• Trämaterial i små enheter frånhobbysnickeri o d• Trädgårdsavfall från normal träd·gårdsskötsel, t ex kvistar från häckputsning• Gräs och lövObservera. En förutsättning för attpersonalen skall ta med avfallet vidden ordinarie hämtningen är, attkvistar o d skall vara noggrant buntatoch att gräs och löv är paketerat isäckar eller liknande. Tänk även påvikten och att personalen inte kan skadasig av vassa föremål e d.För verksamheten gäller, att fastighetsägarenansvarar för att grovsapor·na är uppställda och/eller ihopbuntafrämsti Ekebydelen av kommunen.Som en kuriositet kan nämnas attlinjen mellan Hallsberg och Påls·boda på en kort sträcka på någrahundra meter går igenom Kumla kom·mun nere vid Tynninge i kommunenssödra del.Som man ser betyder stat och landstingåtskilligt i Kumla kommun, inteminst som arbetsgivare åt en lång radKumlabor. Det är dock inte lOO-pro·centigt säkert att den här gjorda redovisningenär fullständig, men vi hari varje fall gjort ett försök att få medalJt aktuellt.O23

de-förpackade på sådant sätt, attolägenheter ej vållas för närboendeoch att lastning lätt kan ske i sopbilen.För att inget skall medtagas av misstag,bör fastighetsägaren i egetintresse göra en klar märkning avgrovsoporna. Skriv därför "GROV­SOPOR" på förpackningen eller på enenkelt tillverkad adresslapp.• Det som ingår i renhållningsverketsåtagande är således grovsoporfrån hushållen och ej sådant somhärrör från utövad rörelse.• Vanliga sopor och köksavfall skallovillkorligen läggas i ordinariesopsäck och får under inga omständigheterdöljas bland grovsoporna.• Anpassa trädgårdsavfallet så, att detvid varje hämtningstillfälle får envolym, som helst ej överstiger tvåsopsäckar per hushåll.• Kom ihåg att allt emballagematerialmåste vikas ihop och buntas.Till grovsopor räknas inte• Byggavfall, rivningsrester o d• Trädgårdsavfall från omläggningeller renovering av trädgård, trädfällningeller nedskärning av häck.• Jord, sten och grus.• Bildelar och biltillbehör, bil- ochtraktordäck o d.• Värmepannor, varmvattenberedare,radiatorer, rör, stuprör och takrännor,taktegel och stängselod.Observera. Affärs-, industri-, byggnadseller jordbruksavfall ingår ej.Avfall av sådan art, som inte räknastill grovsopor, hämtas som tidigare genomhänvändelse till Närkefrakt, tel019n20 70.Kommunen kommer dock att i vissbegränsad omfattning starta containerhämtning,där affärs- och industriav-fallshämtning kommer att bedrivas.Tekniska verken kommer efter handatt ta direktkontakt med de abonnenter,som beröras av denna verksamhet.Så här hämtar viGrovsopor hämtas varje vecka i sambandmed den ordinarie sophämtmngen.Undantag: De veckor helgdagsaftoneller helgdag infaller undermåndag-fredag.Senast kl 05.30 den ordinarie sophämtningsdagenmåste grovsopornastå vid tomtgräns (grind) mot sopbilensordinarie körväg och högst 5meter från sopbilens ordinarie uppställningsplats.Observera. För bilfria områden, t exutmed Hägergatan och Wallenstrålesväg, gäller: Uppsamling i containerseller på särskild anvisad plats.I flerfamiljshus skall särskilt "grovsoprum"arrangeras. Ett sådant utrymmeför grovsopor skall vara beläget högstIO meter från väg, som normalt ärframkomlig för sophämtningsfordon.Utrymmet skall vara beläget högst 6trappsteg från marknivå, om dragbanasaknas. Om dragbana finns, skall utrymmevara beläget högst 10 trappstegfrån marknivå.Tänk alltså på att• packa och bunta avfallet, så atthämtningspersonalen lätt kan lyftaoch bära det till sopbilen,• längden på avfallet inte får överstigaI (en) meter,• vikten på avfallet inte får överstiga30 kilo,• gamla möbler, cyklar och liknandefår dock tagas med till sin normalastorlek och vikt,• om inte ovanstående respekteras,kommer Dina grovsopor inte attmedtagas av hämtningspersonalen.Verksamheten kommer att startas såsnart som möjligt, och Tekniska verkenkommer genom annons i ortspressenatt lämna meddelande, när grovsopornakan läggas ut för hämtning.Generella reglerNär det gäller sophämtning i sin helhet,är det viktigt att Du iakttar följanderegler:• Gångvägen från fastighetsgränsenfram till behållarens uppställningsplatsskall vara minst 1,2 meterbred. Buskar och nedhängandegrenar o d får inte hindra hämtmngen.• Gångvägen - gäller även vid latrin-och slamhämtning ~ skall varaskottad och vid behov sandad.• Sopbehållaren skall stå på plant ochfast underlag ~ gärna betongplatta_ och soputrymmet får inte varabelamrat med verktyg eller andrahindrande föremål.• Soporna skall paketeras väl - glasoch vassa föremål extra väl - föralt förhindra skärskador.• Våta sopor skall rinna av innan depaketeras och läggas i sopsäcken.• Sopsäcken får inte fyllas i högregrad än att personalen kan tillslutaden vid hämtningstillfället.• Miljöfarligt avfall får inte läggas isopsäcken eller i latrinkärl, ej hellerspolas ner i avloppet.Hallsberg och Kumla kommunerhar som bekant gemensam soptipp belägeni Hallsberg. Tippen är öppen allavardagar mellan kl 07.30-15.30 ochlördagar mellan kl 08.00-11.30. Sopmängdunder 2 m l får tippas utan avgift.Sopiass över 2 m) kostar 12 kronorper lass. Från fredag kväll tillsöndag kväll hålles Hallsbergstippenf n på försök öppen för enskild tippningav trädgårdsavfall o d. Om försöketslår väl ut och allmänheten respekterargivna anvisningar. kan förhållandettänkas bli permanem.Vi hoppas på Din medverkan. Du bidrarhärigenom till en bättre miljö ochbäl/re arbetsförhållanden för hå'mtningspersonalen.Så till sist 1 Varför sända iväg sådanasaker från trädgården, som kan gejorden ett välbehövligt näringstilIskott?Skaffa gärna en enkel och flyttbarnätbehållare eller liknande föruppsamling av gräs och löv! Genomtillsats av något nedbrytande medel fårman efter cirka ett års lagring enutomordentligt fin kompostjord. Rättskött ger komposten inga obehag avlukt. Se bara till att komposten får ensådan beskaffenhet, att grannarna intekänner sig störda.Ring gärna till tekniska verken ellertill hälsovårdskontoret, om Du harlorls på sid 262425

Nytillskott till brandförsvaretAv brandchefen Börje GustafssonMiljöskyddsfordonVid de flesta brandkårer finns i daginte några fasta enheter i form avfordon, efterfordon eller fordonskombinationersom kan insättas vid meromfattande nödlägen av miljöskyddskaraktär.Den utrustning som brand·kårerna förfogar över i dag är en formav standardutrustning som har tillkommitför att klara den akuta insatsenvid skadeplatsen.Av en utredning gjord av länsstyrelseni Örebro län 1974 benämnd"Transporter av hälso- och miljö.farliga varor i Örebro län" framkomatt mängden av farligt gods som transporteradesgenom länet är betydande.Härtill skall också läggas all den förvaringav farligt gods som sker inomlänet.Alla de här nämnda faktorerna görau eU miljöskyddsfordon med storslagkraft var nödvändigt att anskaffa.En arbetsgrupp tillsattes med representanterfrån brandförsvaren i Öre.bro, Karlskoga och Hallsberg, vilkethar givit till resultat att ett miljö.skyddsfordon för hela länet anskaffats.frågor att ställa eller om Du vill lämnasynpunkter på renhållningen.Tekniska verkentel vx 70980, ankn 393 eller 394Hälsovårdskontorettel vx 70980, ankn 133 eller 134. D26Typ av fordonFordonet är en Scania LB 81, typdragbil med påhängsvagn. Påhängsvagnenär specialbyggd med ett specielltutarbetat system för materiel·placering. Fordonet har två av varandraoberoende elsystem dels 3 x 220volts spänning och dels 24 volts spännJOg.Dragfordonet är utrustat med enkraftig lyftkran, maximal lyftförmåga3400 kg.Den totala kostnaden för fordonet ärca 800 000 kronor därav olika slag avmaterial till en kostnad av 300 000kronor.UtrustningSom exempel på utrustning kan nämnasstörre kärl för uppsamling avutrunnen vätska, olika slag av pumpar,oljelänsor, absorptionsmedel,skyddsdräkter, tanktätare mm.Fordonet kan med hjälp av sin radioutrustningnå samtliga brandkårer ochpolisdistrikt inom länet. Fordonet äräven självförsörjande med elkraft.VerksamhetsomrAdeFordonet skall fungera såsom en regionalresurs. Samtliga kommuner iÖrebro län är delägare i fordonet ochdetta innebär att verksamhetsområdetsammanfaller med länet. Kostnadsmässigtfördelas beloppet proportio.nellt mot invånarantalet i respektivekommuner.Örebro läns kommuner har tillsammans anskaffat vad som i daglig! tal kallas en miljöbuss.Brandkårerna har numera uppgifter utöver brandsläckning - där den viktigasteuppgiften är att rädda liv - nämligen alt ingripa vid miljökatastrofer, l ex giftutsläpp.Of! det blev för dyrt för varje kommun alt anskaffa all behövlig utrustning är detta engod lösning.UtryckningsorganisationDå någon av ägarkommunerna ansersig vara i behov av fordonet rekvi·reras detta genom länsaIarmeringscentraleni Örebro län (LAC) som där·efter slår larm vid huvudstationen iÖrebro där bilen är placerad som dåblir bemannad med två specialutbil·dade brandmän som kör bilen till denaktuella skadeplatsen. Det är sedanden för nödläget ansvariga kommunensbrandkår som har att användabilens utrustning.Insatstiden för fordonet dvs den tiddet tar för fordonet att komma tillen skadeplats och verka där, beräknasför den längst bort belägna delen avlänet vara ca 45-60 minuter.Krav för brandpersonalenI och med nya brandlagstiftningensikraftträdande l juli 1974 ställdes heltnya krav på de kommunala brandförsvaren.Detta medförde självfallet attbrandkårerna måste börja med att utbildasin personal även i annan räddningstjänstän brandsläckning, somt ex ingripande vid farligt-godsolyckor.Utbildningsbehovet har helt naturligtökat då brandförsvaret har fått ett såhär omfattande nytillskott.27

Kumla kommuns kulturpris 1978KUMLA TEATERFÖRENINGKumla kommuns kulturpris. som instiftades1971, och som nu utdelasfÖf åttonde gången, har genom en-I miljöskyddsbilen ingår ca 200 olikaslag av materiel. All denna materialmåste brandpersonalen kunnahandskas med då fordonet finns på enskadeplats. Delta medför att åtskilligautbildningstimmar måste läggas nervid utbildning av ett så här insatsmåssigtsett omfattande fordon.Under tiden 3--6 oktober har miljöskyddsfordonetvarit stationeradvid brandförsvaret i Kumla dels fÖT attpersonalen mera ingående skulle lärasig hur bilen var utrustad, hur materie·len är placerad samt ingående övatmed de olika materielen.Av ovanstående framgår att kommunernasbrandkårer inom Örebro länstår väl rustade fÖT att ingripa vidfarligt-gods-olyckor.O28hälligt beslut i kommunstyrelsen tilldelatsmusikläraren Göran Melandermed följande motivering:"Göran Melander har under en radår gjort betydande insatser i Kumlamusikliv. Såsom ledare för såväl skolorkesternsom Kumla musiksällskaphar han skapat två goda orkestrar ochstimulerat musikintresset i Kumla, hanhar även genom egna arrangemangoch kompositioner bidragit till en värdefullrepertoar och en egen profilför de orkestrar han lett. Genom egetoegennyttigt arbete har han möjlig·gjort för vissa medlemmar i orkestrar·na att deltaga imusikverksamheten.Kommunen vill med detta val av pristagarevisa sin uppskattning aven kul·turpersonlighet som har givit mycket iKumla musikliv och som ännu harmycket att ge:-Priset kommer att delas ut vid kom·munfullmäktiges sista sammanträdeför året den 18 december 1978. ODU SOM SAMLARPÅ- roliga saker- intressanta saker- mystiska saker- ovanliga saker- fanta.'ltiska saker- gamla saker- många saker osvTag gärna kotrtakr med ku!tllrnämnden(rel 70980 vx) för all diskuteraen eventuell uwiillning av dem.Följande tre teaterförestallningar ges under vårenpå Kumla teaterTorsdagen den 25 januari kl 19.30En hyres"sls med Orebroensemblen.En pjäs av Gunnar Ohrlander. Den här gången behandlar han våra bostäder,bostadsbolagen, hyrorna och hyresgäströrelsen. Ett teaterstycke, som vill bådeväcka debatt. roa och underhålla.Söndagen den 18 februari kl 17.00Den fönandlade kanenOm en vacker angorakatt, som förvandlats till en skön kvinna. Ett opereuprogramav och om Jacques Orrenbach.Söndagen den 1 april kl 17.00Tarluffe med Orebroensemblen.Molieres kanda teaterst}'cke om hycklaren Tanuffe, som med from uppsynoch bedrägligt beteende försöker skapa sig en förmögenhet.Kumla teaterförening bildades 1975 på kulturnämndens initiativ. Föreningensuppgift är bl a alt främja och utveckla teaterverksamheten i kommunen.För delta arbete krävs en aktiv, livaktig förening med personella och ekonomiskaresurser. Det är därför av vikt. att vi får många medlemmar.Ett medlemskap kostar fem kr (organisationer och företag SO kr)Med della får Du• möjlighet att aktivt påverka teaterutbudet och stödja föreningens verksamhet.• möjlighet att lösa abonnemang• Riksteaterns tidning "Teater", som utkommer med fyra nr per år.Abonnemang till vårens föreställningar kan lösas i Kumla bokhandel redanunder december månad:7-8 december kan tidigare innehavare förnya sitt abonnemang.Fr o m den 9 december kan nya abonnemang tecknas.Abonnemangen ,som gäller för tre föreställningar kostar 50 kr för vuxna och25 kr för skolungdom.Fr o m fredagen den 19 januari försäljes lösa biljetter till En hyresvsis.Även dessa säljs i Kumla bokhandel. Priset är 25 kr för vuxna och 10 krför skolungdom.Känn Dig välkommen till vårens teatersäsong, som vi hoppas skall roa,engagera, väcka debatt, informera och ge mera.

Skotta - sanda Inventering av arkiv Våra "gårdar"Vintern är återigen i antågande ochdärmed de ständigt återkommandeproblemen med framkomligheten förvåra särbaraste och mest oskyddadetrafikanter ~ gångtrafikanterna.Tänk på att denna grupp av manniskortill stor del består av åldringaroch barn, så blir bilden klarare för denansvarige fastighetsägaren vad gällerbehovet av au gångutrymmen hållesskottade och halkfria. Tvinga inte utvåra gångtrafikanter i onödan på körbanantill följd av eftersatt gångbane·skötsel.Tekniska verken erinrar därför fastighetsägarnai Kumla om sin skyldighetatt hålla gångbana utanför sin fastighetskottad och sandad. Saknasgångbana utanför fastigheten, skall förgångtrafik erforderligt utrymme på gatansnöröjas och sandas av faslighetsägaren.Skyldighet att skotta och sandagdngbanalgdngurrymme åligger fast;ghetsti"gare.Q\'en om gatan iir förseddmed kommunen tillhörig plantering.parkremsa eller liknande anordning.Inom områden, där kommunen ärväghållare och således svarar försnöröjningen på gatorna, får fastighetsägarelägga upp snö eller upphuggenis från gångbanan i vall motkörbanan. Vallen forslas bort vid behovgenom kommunens försorg. underförutsättning att den kan bortforslassamtidigt med snö och is, som uppplogatsfrån körbanan. Detta gälleräven snö och is, som fallit ned ellerskottats ned från tak. Snö och is, somTänk på att snöröjningen försvåras pågrund av felparkerade bilar. Underlätta"snösvängen" genom att undvikaparkering på gatorna, när snöröjningpågår. Flytta garna Din bil, om Dumärker att den är till hinder för ettannalkande snöröjningsfordon. Här-.,-0'-'=--~Bilister i Kumlll.--uppskottats efter det att kommunenkört bon snövallen, skall undanskaffasav fastighetsägaren.På vissa gator i Kumla får snön liggakvar på gångbanorna enligt beslut avtrafiknämnden. Fastighetsägarna utmeddessa gator har tidigare fåu meddelandehärom. Obs. Detta förhållandefritar inte berörda fastighetsägarefrån skyldigheten att sanda erforderligtgångutrymme utanför den egentligagångbanan.Folkrörelsernas arkiv i Örebro kommertroligen att under vintern och vårenatt inventera föreningsarkiven iKumla kommun. Man kommer då attta kontakt med de flesta av kommunensföreningar.Det kan dock vara svårt att få uppgifterom gamla och nedlagda föreningar,vilka personer som kan tänkassilla inne med kunskap om dem, vardess arkivalier förvaras osv.Om Du, eller någon annan i "Din"förening inte kontaktas under dennämnda tiden så kan det bero på attman inte känner till den. Kontakta iså fall Yvonne Bergman på Folkrörelsernasarkiv i Örebro, tel 019/132485eller Kumla kommuns kulturnämnd,tel 019n09 80 vx.Kommunen ger anslag till denna inventering.Villkoret för delta anslag äratt föreningarna upplyses om möjlighetenatt deponera sina arkivhandlingari kommunens arkiv. Då är deläll tillgängliga, vilket kanske inte ärfallet om de föres till Örebro. Naturligtvisär det inte fråga om att "skänka"bort några handlingar till arkivet,ulan handlingarna är föreningensegendom. Det är bara det att de förvarasi en brand- och dyrkfri lokalutan kostnad för föreningen. En radföreningar har redan tagit fasta pådenna förmån och deponerat sina arkivi kommunarkivct.Oigenom bidrar Du till en bättre ochbilligare snöröjning.Respektera uppsatta trafikmärkenGlöm inte datumparkeringenMed vänlig hälsningTEKNISKA VERKENFritidsll:jrden l\Ialmtll (13 är och äldre)Oppet: Måndag-torsdag kl 13.30-22.00. rredagkl 13.30-23.30. lördag kl l &.00-23.30. söodag kl17.00-21.00Tdc(on: 019/709 SO. Erter ,-ä;o;dns stängning019/709 85.Fritidsgirdenunder 13 jr)M,rstltken (Köpmangatan 58Oppet: Måndag-torsdag Id 17.30-21.00Fritidsgirdarna iHällabroltt1Oppet: Måndag och torsdag kl 17.3G-2I.3OK.'arntorpOppet: Mindag. tisdag och torsdag kl 17.30­21.00EbbyÖppet: Mindagar och onsdagar kl 17.30-21.00SannahedOppet: Torsdagar kl 17.30-21.00Ab,·torpOppet: Torsdagar kl17,J0-2I.ooFör upplysningar om fritidsgårdarna kontaktafritidsgårdsföreSlåndare Ingemar "Kvisten"Johansson lel 709 80 vx ankn 255 efter vx stängning7Cfl85OPPETHALLANDE UNDER JUL- OCH NY·ARSHELGERNAFritidsgirlkn i\blllletl (Il ir och äldre)JulartonJuldagenAnnandagenNyårnrtonNyårsdagenTrettondags.aJtonTrettondagenstingtstingt1&.00-23.30stäogtstiogt1&.00--23.3018.00-23.30Extra öppethållande under mellandagarna.Tiderna kommer att anslAs.Fritidsgirlkn .'\lyrstlckeo (under 13 år)Tisdag-lorsdag 17.30-21.00Fritidsglrdama iHillabf"Otlet: Torsdag 17.30-21.30K"arnlorp: Tisdag och torsdag 17.30-21.00Ekeby: Torsdag 17.30-21.00Sannahed: Onsdag 17.30-21.00Abytorp: Torsdag 17.30--21.00Julhelgen. nyråshelgen och trettondagshelgenstängt i dessa rritidsgirdar.32 33

GruppkorsbandBadlakan 1:50Handduk 0:50Pläd 1:-Extra avgift uttages för liten handduk ochtvättsvamp.KUMLAHALLENSöppethållande under tiden 23/12-78­8/1·79JulaftonJuldagenAnnandag julNyårsaftonNyårsdagenTrettondagsaftonTrettondagenÖvriga dagarstängtstängt09.00'12.3009.00--12.30stängt09.00--12.30stängtSporthallenVardagar 06.45-22.15Uirdag, Söndag 08.15-15.45Beträffande tider l sporthallen ring709 80 ankn 257, efter vx stängning 709 82.SimhallenMåndag, Torsdag09.00--19.30Tisdag 07.(l().....(l8.16 09.00--19.30Onsdag, Fredag07.(l().....(l8.1509.00--20.30Lördag09.00--15.30Söndag09.00--12.30Kassan stänges 30 min före badtidensslut.SporthallenAbonnemangsa>giflerBadminton per bana per tim 4:-Badminton hela hallen4 banor per tim 14:_Tennis per tim 10:-Handboll, basket, volleybollper tim 12:-Bordtennis per bord/tiOl 2:-skolungdom per bord/tim 1:-Hela lokalen för klubbtriiningmer än 10 timmariveckaGymnaslikhalleni\lotionshallenför föreningför enskild träningtillägg för bastuSk)'Uehallenför enskild träninghela lokalen för klubtriiningmer än 10 timmariveckaKlubbrum (all irshyra)P" lim 8:-P" lim 5:-P" tim 3:-tim 6:-•P"P" tim 2:-1:-P" tim 2:-P" lim 8:-P" tim 4:-P" tim 4:_KlädskåpStora per år 12:-Små per år 8:-Vid pubhka evenemang i sporthallen 20 %av brulloentreavgiften. Minimihyra 100:-,kostnad för därutöver varje ny påbörjadhalvtimme 25:-Omklädningsrum och duschrum(vid extern utomhumäning)per tim 4:-"BYGGET" ASBROVärmestugan hålles oppen lör­Preparerade skidspår 2,5, 5 och 10 km.dagar och söndagar kl 10.00-16.00Varje barnär en varningssignal i trafikenKB KUML,o. TRYCKERI