Rapport för 2006 - Upplev Norrköping - Norrköpings kommun

TEM ® 2006
Ekonomiska och sysselsättningsmässiga
effekter av turismen i Norrköpings kommun
inklusive åren 1998-2005
© RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3
Källor 3
Genomförande 4
Utveckling turismen i Sverige 2006 5
Utveckling turismen i Östergötlands län 10
Utveckling turismen i Norrköpings kommun 2006 11
RESULTAT TURISMEN I NORRKÖPINGS KOMMUN 2006
Omsättning totalt och per kategori 12
Omsättning fördelad på branscher 14
Sysselsättning 15
Skatteintäkter 15
Övernattningar/besök 16
Kapacitetsutnyttjande 17
Regional handelsstatistik 18
© RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för
köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt.
Överträdelse beivras.
© RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM
Alla beräkningar är gjorda för att följa ”Turismens begreppsnyckel”, utgiven av Turistdelegationen.
Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993.
Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts
att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats
till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen.
Grunddefinitionen är följande:
Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för
övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.
Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med
att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande:
Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal,
asylsökande (invandrarförläggningar).
”Turismens begreppsnyckel” fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas.
Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter.
Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande
Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län.
Indelningen, kombinerad med basdefinitionen ”utanför ordinarie bostadsort”, innebär att vi har beräknat
effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort.
Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste
utresande turism och regional shopping läggas till.
Utresande turism/regional shopping
Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor
del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och
sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer.
För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska
Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik.
Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det
finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från
SCB:s regionala omsättningsstatistik.
KÄLLOR
För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den
konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från:
SCB inkvarteringsstatistik
Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och
vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många
gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser.
Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar.
© RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik
Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken
redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla
branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren.
Rese- och TuristDataBasen, TDB ®
TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat
varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om
sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen.
Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de
flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska
kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar,
vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm.
Övrigt
Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar.
Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik).
GENOMFÖRANDE
För området har vi ställt i ordning en ”Anläggningssammanställning”. Där finns alla basfakta samlade för
alla kategorier. Källorna är följande:
Övernattningar/besök
De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och
campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra
boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg.
Utlägg/utläggsmönster
Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal
är inklusive moms.
Sysselsättning/Skatteintäkter
För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i
respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna
bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt
utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB.
TuristEkonomiska Modellen, TEM ®
Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och
dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988
och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB.
© RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006
De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av
omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste
hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden.
De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men
också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de
enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns
dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett
över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten.
• Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige
• Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn
• Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme
redan i maj och detta varade nästan hela sommaren
• Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn
• Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol
de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september
• Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes
med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och
extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på
många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord
vilket påverkade inledningen på vintersäsongen.
Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala
variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande:
• 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder
• 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades
• Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur
• 11 sep 2001 Terrordåden i USA
• 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12: -/liter.
Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i
Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa
fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet
mer eller mindre.
För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya
rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i
fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade
fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion.
Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera
år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen
öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste
åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner.
Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi.
Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser.
© RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE
Övernattningsresor i Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1
Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige
hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade
antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong.
Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet.
Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna
stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har
övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen
som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter.
Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra
enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster
på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem
och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år.
160
Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR
140
120
100
80
60
40
20
0
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dagresa över 10 mil i Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7
Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor,
resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling
för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket.
35
Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor)
30
25
20
15
10
5
0
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
© RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE
Övernattningsresor i Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3
Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare
boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende
är variationerna mindre.
Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels
beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av
2006, men hela hösten 2006 har det ökat.
24
20
Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR
16
12
8
4
0
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dagresa i Sverige över 10 mil
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3
Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006
startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter
via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas.
16
Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor)
12
8
4
0
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
TRENDER
De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner
minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-
2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande:
• Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd
• Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester)
• Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra
• Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet.
© RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal.
2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06
Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 %
Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 %
Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 %
Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 %
Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904 - 7,4 %
Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 %
Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808 - 4,9 %
Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098 - 29,3 %
Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933 - 10,4 %
Totalt övernattningar (TDB)
av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384 - 3,8 %
Övernattningar hos släkt/vänner
av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474 - 10,1 %
Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares
Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen.
Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar
bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort
antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta
inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %.
Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg
för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många
boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre
utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %.
KONSUMTION
Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6
Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det
mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på
minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006
visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige
har delvis kompenserat svenskarnas minskade
resande.
120
100
80
60
40
20
0
Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
© RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER
Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och
vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och
Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan,
Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien.
1 200 000
NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
Norge
Tyskland
Danmark
Storbrit
USA
Finland
Holland
Italien
Frankrike
Japan
-
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har
många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar
och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan.
Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan.
Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna
samt Japan, se även nedan.
15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring
NÄTTER från 2005
1 Norge 1 040 495 + 3,7 %
2 Tyskland 962 526 + 2,9 %
3 Danmark 712 983 + 2,7 %
4 Storbritannien 602 512 - 1,3 %
5 USA 412 122 - 2,1 %
6 Finland 349 669 0,0 %
7 Nederländerna 252 755 + 13,1 %
8 Italien 213 635 - 3,3 %
9 Frankrike 186 768 - 0,9 %
10 Ryssland 168 014 + 26,8 %
11 Spanien 159 173 + 10,8 %
12 Japan 111 773 - 2,8 %
13 Schweiz 108 976 - 0,6 %
14 Polen 106 253 + 50,7 %
15 Kina 99 943 + 42,6 %
Källa: SCB/Nutek.
© RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I ÖSTERGÖTLAND 2006
Under 2005 hade inresande turister (både affärs- och fritidsresande) i och till Östergötland en konsumtion
på nästan 2,4 miljarder kronor och sysselsatte 2 100 personer. Detta innebar också stora skatteintäkter till
kommunerna och landstinget.
Kommersiella övernattningar i hotell och camping, har ökat med 15 % på två år. Övernattningar i stugbyar
och vandrarhem har en sämre utveckling, men svarar för en mycket liten andel av alla kommersiella
övernattningar.
Andra stora förändringar 2006 är att antalet övernattningar hos släkt och vänner minskade mycket.
Hotellgästerna spenderade mindre per dygn under 2006 än 2005, men ändå högre än i många andra län.
Under 2005 hade hotellgästerna en dygnskonsumtion i Östergötland som låg bland de högsta i Sverige.
Resurs nya redovisning av sysselsättning är anpassad till de förhållanden som gäller för sysselsättningen i
handeln för Östergötland. Detta innebär en mer rättvisande bild av den verkliga sysselsättningen, där
främst restaurang och logi tidigare varit undervärderat.
Foto: Kent Person
© RESURS AB 10

UTVECKLING TURISMEN I NORRKÖPINGS KOMMUN 2006
Rese- och turistindustrin i Norrköpings kommun omsätter mer än en miljard kronor eller 1 089
miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 885 personer (årssysselsatta) under år 2006.
Den totala turismomsättningen har ökat med drygt 31 miljoner kronor eller 3 % 2006 jämfört med 2005.
Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring,
har ökat med drygt 55 miljoner kronor eller 8,3 % 2006 jämfört med 2005. (Minskningen 2005
berodde på minskade utlägg för hotellövernattningarna p g a lägre angivna logipriser och ett färre antal
beräknade dagbesök med markant lägre utlägg). Den omsättningsmässigt största ökningen 2006 har skett i
kategorin hotell vilken har ökat med 41,5 miljoner kronor p g a ökade utlägg och ett ökat antal övernattningar.
Det totala antalet kommersiella övernattningar har ökat med ca 30 000 gästnätter (ökningar i
kategorierna hotell, camping, gästhamn och övrig övernattning) eller 5,7 % medan omsättningen har ökat
med 51 miljoner kronor eller 10,8 % 2006 jämfört med 2005. Utläggen har ökat i
övernattningskategorierna hotell, stuga/rum, camping, vandrarhem och gästhamn. Omsättningen för
dagbesöken har ökat med 4,4 miljoner kronor 2006 jämfört med 2005 p g a ökade utlägg
Den icke kommersiella delen av turismomsättningen har minskat med 24 miljoner kronor eller 6,1 % 2006
jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar hos släkt/vänner och något färre
genomfartsresenärer.
Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 41 % av den totala turismomsättningen och
86 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Hotellen är också den vanligaste
kommersiella boendeformen med 59 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet hotellgästnätter
har ökat med ca 15 000 eller 4,7 % 2006 jämfört med 2005. Minskningen 2002 berodde till stor
del på att ett flertal anläggningar ”klassades” som vandrarhem fr o m 2002 i SCB: s inkvarteringsstatistik
vilket också återspeglades i kraftiga ökningar för vandrarhemskategorin. Dessutom har ett hotell, som
tidigare ingått i beräkningarna, tagits bort då det i realiteten är beläget i en annan kommun.
Dagbesöken har en betydande omsättningsandel med 18 % av den totala turismomsättningen 2006. Den
stora ”magneten” är givetvis Kolmårdens Djurpark som även skapar ett betydande antal övernattningar.
Ungefär 51 % av samtliga beräknade dagbesök 2006 kan härledas till Kolmårdens Djurpark. Fr o m år 2000
redovisas betydligt fler besökare på Kolmårdens Tropicarium än tidigare undersökningsår vilket beror på
felaktiga uppgifter åren 1998-99. I resultaten fr o m 2004 ingår samtliga dagbesök med ett högre utlägg
för aktivitet än dagbesök generellt i en tilläggsberäkning till skillnad från 2003 då enbart Kolmårdens
Djurpark och greenfee ingick. Av det totala antalet redovisade besök 2006 uppskattas 57 % som ej
kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 70 % i beräkningarna. Efter åren 2003-04 med högre
utlägg för dagbesök och högre andel av utlägget på shopping i Östergötland jämfört med hela landet har
dessa faktorer sjunkit markant 2005-06.
Den vanligaste enskilda övernattningskategorin är, trots minskningen, släkt/vänner vilka svarar för hälften
av samtliga övernattningar 2006. Tillsammans med fritidshusen svarar de icke kommersiella boendeformerna
för 56 % av samtliga övernattningar och 23 % i motsvarande del av turismomsättningen 2006.
Genomfartsresenärerna med merparten av utlägget på bensin svarar för en femtedel av den totala turismomsättningen
2006. Enligt regional handelsstatistik från SCB, se sidan 18, uppvisar Norrköpings kommun
en bensinomsättning markant över rikssnittet. I föreliggande beräkningar (TEM) ingår den del som
genereras av redovisat antal övernattningar, dagbesök och genomfartsresenärer. Den regionala
handelsstatistiken visar också på en betydande handel. Den s k regionala shoppingen, d v s
handel/inköpsresor från andra kommuner i regionen ingår inte i föreliggande beräkningar mer än den del
som skapas av beräknad turism.
Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m
2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av
skatteintäkterna och mindre de direkta skatteintäkterna.
© RESURS AB 11

RESULTAT TURISMEN I NORRKÖPINGS KOMMUN 2006
OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI
Kategori (tusen kronor)
Kommersiella 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Hotell 390 250 434 467 427 115 498 571 439 107 380 085 434 088 407 042 448 491
Affärs 161 813 180 149 180 438 202 890 180 777 151 500 158 586 144 996 155 624
Konferens 97 449 102 085 94 651 118 779 103 507 90 990 89 205 73 906 78 114
Grupp 14 442 21 264 23 112 39 465 33 017 20 819 15 073 19 173 22 811
Fritid 116 546 130 969 128 915 137 437 121 807 116 776 171 223 168 967 191 941
Stugby 1 300 1 440 1 501 1 400 1 165 5 378 0 0 0
Stuga/rum 625 1 369 1 013 1 217 2 107 2 653 2 634 3 488 3 318
Camping 14 285 17 146 16 049 22 686 26 428 35 281 28 228 29 347 38 436
Fri camping 3 042 4 650 1 163 5 208 4 720 8 901 5 118 3 560 2 955
Vandrarhem 3 701 4 488 5 179 3 657 18 522 19 424 15 280 14 853 15 371
Grupplogi 4 868 5 437 6 408 6 698 6 386 6 259 7 904 7 297 7 297
Gästhamn 1 007 1 006 1 001 1 203 1 525 1 124 1 139 1 626 1 909
Övrig övernattning 5 952 7 776 2 636 3 458 1 872 1 668 1 954 2 373 2 740
Dagbesök 148 363 171 443 184 382 174 630 200 545 204 010 238 122 195 652 200 079
Övriga
573 393 649 222 646 447 718 728 702 377 664 783 734 467 665 238 720 596
Fritidshus 10 307 8 551 5 726 8 551 8 246 11 735 12 705 11 338 12 560
Släkt/vänner 116 897 116 294 115 490 119 144 154 849 155 362 195 254 164 221 139 848
Genomfartsresenärer 140 000 149 640 157 122 159 322 175 551 184 477 197 614 217 342 216 472
267 204 274 485 278 338 287 017 338 646 351 574 405 573 392 901 368 880
TOTALT 840 597 923 707 924 786 1005 744 1041 026 1016 357 1140 041 1058 141 1089 478
Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de
påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses
de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer.
Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006
34%
Kommersiell
Ej kommersiell
66%
© RESURS AB 12

1200000
1100000
1000000
900000
800000
700000
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
Omsättning 1998-2006 (tusen kronor)
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Kommersiell
Ej kommersiell
TOTALT
Genomf
20%
Fördelning av omsättning/kategori 2006
Hotell
41%
Hotell
Släkt/vänner
13%
Stuga/rum
Camping
Fri camping
Vandrarhem
Grupplogi
Gästhamn
Övr övern
Dagbesök
Fritidshus
1%
Stuga/rum
0%
Fritidshus
Släkt/vänner
Dagbesök
18%
Övr övern
0%
Gästhamn
0%
Grupplogi
1%
Vandrarhem
2%
Camping
4%
Fri camping
0%
Genomf
© RESURS AB 13

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER
(i tusen kronor) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Logi 221 486 243 135 239 087 270 438 260 684 237 835 246 591 235 913 260 967
Livsmedel 65 873 71 358 67 325 73 413 88 818 98 858 95 870 86 416 84 958
Restaurang 147 393 155 834 156 298 176 418 162 353 179 777 190 170 196 647 205 985
Transport inkl bensin 204 763 238 206 232 225 241 237 248 997 262 475 295 106 290 549 282 131
Shopping 134 837 134 927 147 056 156 695 188 478 144 686 228 822 169 479 160 018
Aktiviteter 66 244 80 248 82 795 87 542 91 695 92 726 83 483 79 139 95 419
Här visas fördelningen av “Turistkronan” för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar
normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den
senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Den
höga
omsättningsandelen för transport (bensinkonsumtion) i Norrköpings kommun beror på viktiga genomfartsleder
som E 4 och E 22. Bensinomsättningen överstiger markant rikssnittet enligt regional handelsstatistik
från SCB, se sidan 18. Den lägre omsättningen för shopping 2003 beror till stor del på mindre shopping för
kategorierna dagbesök och släkt/vänner i Östergötland jämfört med hela landet enligt TDB. Fr o m år 2003
har nämnda kategoriers utläggsfördelning beräknats enligt regional (Östergötland) statistik från TDB. Även
utläggsnivån för dagbesöken fr o m 2003 är enligt regional statistik från TDB vilken är högre än i landet
generellt 2003 och 2004 men lägre 2005 och 2006. Såväl utlägg som andelen shopping för dagbesök ökade
kraftigt 2004 men minskade 2005 medan utläggen ökade något 2006 enligt TDB/Östergötland.
Turistkronan 2006
Aktiviteter
9%
Logi
24%
Shopping
14%
Livsmedel
8%
Logi
Livsmedel
Restaurang
Transport
Shopping
Aktiviteter
Transport
26%
Restaurang
19%
© RESURS AB 14

SYSSELSÄTTNING
Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en
person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock
arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal
årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt
högre.
Ny redovisning av sysselsättning
Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i
form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland
lokalt anpassade tal för Norrköpings kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002.
1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006
Livsmedel 34,9 36,4 32,9 34,9 41,1 42,2 45,6 43,1 37,6 35,9
Restaurang 157,6 160,7 154,8 166,4 149,2 240,9 297,2 266,7 266,8 271,7
Transport 71,2 79,7 74,4 74,0 74,4 93,4 95,4 104,6 99,7 94,0
Shopping 74,5 71,8 75,0 77,8 91,2 88,9 66,2 102,0 73,1 67,1
Aktivitet 97,4 113,8 112,6 113,7 116,1 145,5 142,7 125,2 114,9 134,6
Logi 257,7 274,8 255,3 279,1 266,3 319,6 270,4 270,2 249,4 271,0
Administration 8,0 8,0 8,5 8,5 12,3 12,3 12,3 12,3 12,3 12,3
TOTALT 701 745 714 754 751
Årssysselsatta, ny metod 943 930 924 854 887
Beräknat årsanställda 840 895 855 905 900
Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka
volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till.
SKATTEINTÄKTER
Skatteintäkterna delas in i två delar:
DIREKTA
TOTALA
avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas
av besökarens utlägg.
avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala
skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten.
Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget.
(i tusen kronor) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
DIREKTA
Kommun 30 592 33 869 33 909 36 877 38 171 37 266 41 801 38 799 39 948
Landsting 14 384 15 553 15 571 16 934 17 528 17 113 19 196 17 817 18 344
TOTALA
Kommun 50 348 56 388 58 439 65 137 67 494 81 432 82 150 77 752 83 818
Landsting 23 673 25 894 26 835 29 911 30 993 37 395 37 725 35 705 38 489
En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget.
Kommunens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form
av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag.
Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed
ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta
ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats.
© RESURS AB 15

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK
Övernattningar 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Hotellrum (rumsnätter) 213 904 221 443 225 222 227 938 207 159 193 408 189 552 203 282 207 377
Hotellbäddar 305 947 319 302 326 274 338 302 303 677 288 120 293 655 315 276 330 238
Affärs 108 599 115 111 118 320 114 627 104 194 98 058 95 534 104 690 106 592
Konferens 65 402 65 230 62 066 67 107 59 658 58 893 53 738 53 362 53 503
Grupp 13 625 18 252 20 728 32 751 28 586 17 794 10 615 14 636 16 590
Fritid 118 321 120 709 125 160 123 817 111 239 113 375 133 768 142 588 153 553
Stugby 4 000 4 000 3 900 3 500 2 428 12 223 0 0 0
Stuga/rum 2 550 4 980 3 434 3 989 6 020 7 579 7 318 9 557 8 617
Camping, Tält/husvagn 76 652 88 524 82 927 85 545 105 948 117 998 95 243 82 660 111 963
Campingstugor 2 215 1 388 1 246 15 778 3 639 20 647 11 948 25 664 16 638
Vandrarhem 13 459 15 212 16 707 11 796 34 948 36 999 30 868 28 841 28 465
Grupplogi 11 590 11 328 11 977 11 854 10 300 10 700 11 055 10 500 10 500
Gästhamn 10 071 10 064 9 098 9 622 11 734 8 325 7 593 10 163 10 608
Fri camping 16 900 24 475 6 120 27 412 22 478 40 460 22 253 14 242 11 821
Övrig övernattning 14 880 17 280 21 090 22 312 22 024 22 238 26 054 29 663 36 528
Kommersiella 458 264 496 553 482 773 530 110 523 196 565 289 505 987 526 566 556 378
Fritidshus 76 350 61 080 38 175 61 080 54 972 80 931 79 404 68 715 71 769
Släkt/vänner 615 245 612 075 549 954 610 995 737 376 739 818 867 797 746 460 635 674
Övriga 691 595 673 155 588 129 672 075 792 348 820 749 947 201 815 175 707 443
TOTALT 1149 859 1169 708 1070 902 1202 185 1315 544 1386 038 1453 188 1341 741 1263 821
Dagbesök 576 911 611 712 658 093 622 623 652 547 595 561 583 339 552 570 542 338
Genomfartsresenärer 1000000 1032000 1047480 1062145 1097196 1118043 1129223 1143903 1139327
1000000
Övernattningar 1998-2006
900000
800000
700000
600000
500000
400000
Kommersiella
Fritidshus
Släkt/vänner
300000
200000
100000
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
© RESURS AB 16

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006
Hotell
11%
Stuga/rum
0%
Camping
4%
Genomf
39%
Fri camping
1%
Vandrarhem
1%
Grupplogi
0%
Dagbesök
18%
Gästhamn
0%
Övr övern
1%
Hotell
Stuga/rum
Camping
Fri camping
Vandrarhem
Grupplogi
Gästhamn
Övr övern
Dagbesök
Fritidshus
Släkt/vänner
Genomf
Släkt/vänner
22%
Fritidshus
3%
KAPACITETSUTNYTTJANDE
Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel
kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd
hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år
Utnyttjade/dagar/år 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Hotellrum 152,6 158,6 157,2 149,9 146,8 137,6 149,6 158,8 154,5
Hotellbäddar 119,2 123,4 123,0 121,2 127,2 121,2 130,5 136,8 135,7
Camping 28,6 32,7 35,4 34,6 40,8 41,3 30,5 30,4 36,0
Vandrarhem 47,7 47,4 65,3 80,2 63,3 58,8 44,2 38,4 40,0
Grupplogi 50,4 49,3 60,5 55,4 65,2 67,7 69,5 66,0 66,0
© RESURS AB 17

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB)
Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms.
Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil.
Bransch
Inrikes oms
exkl moms
milj kr
Antal
anställda
Antal
enheter
Oms/
invånare
Rikssnitt/ Oms +/-
invånare rikssnitt milj
kr
Bensinstationer 1 791,2 141 22 14 276 8 419 734,9
Butiker, varuhus och stormarknader 2 322,0 885 69 18 507 19 541 -129,7
Specialiserad livsm, sprit & tobak 505,9 229 96 4 032 3 667 45,8
Övriga specialbutiker med nya varor 2 666,1 1 467 372 21 250 20 464 98,6
Hotell 293,2 351 21 2 337 2 761 -53,2
Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 10,4 5 12 83 242 -19,9
Restauranger 655,8 780 199 5 227 5 311 -10,5
Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc.
Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av
sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med
näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa
branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen.
Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar
gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya
varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter
tillhörande dagligvaruhandeln.
Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet,
dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.).
Denna rapport är utförd av Clas Andersson
på uppdrag av Östsvenska Turistrådet och Destination Norrköping
12 september 2007
© RESURS AB
HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY • TEL 08-555 410 30 • FAX 08-590 717 81 • resurs@resursab.se
Malmö • TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 • FAX 040-30 66 91 • ca@resursab.se
© RESURS AB 18