7/1 - Kumla kommun

Bara vanligt vatten
Kraven på en säker leverans av dricksvatten
kommer aU öka. Livsmedelsverket
- tillsynsmyndighet för vattenförsörjningen
- kommer inom kort att
ge ut nya normer, som ställer större
krav på vauenverkets anläggning och
på ledningsnätet. Många ledningar är
idag igensatta av järn· och manganföreningar.
Dessa förorsakar besvär för
abonnenterna vid avstängningar och
spolningar.
Vatten- och reningsverk
Kommunens vattenverk och reningsverk
byggdes under 1970-talct. EIoch
automatikutrustningarna i verken
är hårt slitna och börjar även bli omoderna.
Kraven på arbetsmiljön liksom
allmänna miljökrav har ökat sedan
verken byggdes. Detta innebär au det
krävs omfattande insatser för en omoch
tillbyggnad av verken.
Stora pengar behövs
Vatten- och avloppssidan kräver stora
investeringar. Kommunen har skyldighet
dels att ta hand om avlopp och dels
att leverera renvatten. För att klara
detta har en plan upprättats för hur erforderliga
investeringar lämpligen ska
genomföras.
De största objekten i planen är
• om-, lill- och utbyggnad av vaUen-
LÄSA SKRIVA RÄKNA
Tycker du det är svårt? Kom då till GRUNDVUX
grundutbildning för vuxna
svenskar och invandrare. Utbildningen är gratis.
• Du läser I en titen grupp.• Du lä5ef på dagen eller kvällen.• Du får en viss ersättning
för varje lektion du är i skolan.
GRUNDVUX, KUMLA tel 883 03
verket och reningsverket, cirka 20
miljoner kronor.
• ny vattenledning Hällabrottet­
Kvarntorp, cirka 3,5 miljoner kronor,
• utbyte av befintliga vallen· och av·
loppsledningar samt utbyte av dagvattenledningar,
cirka 3 miljoner
kronor per år i fem år.
Stora pengar omplaceras
Medel avsedda för VA -ändamål har i
kommunens bokföring felaktigt överförts
till andra verksamheter. Det är
pengar som har använts för t ex investeringar
i barnstugor. Detta gör att ett
belopp om cirka 34 miljoner kronor
nu ska återbetalas till VA- kollektivet,
det vill säga de hus i kommunen som
är anslutna till kommunens VA -nät.
Enligt kommunens uppfattning används
dessa pengar bäst genom att de
används för att byta ut gamla ledningar
m fl åtgärder för tryggare vatten·
och avloppsfunktioner. Genom att an·
vända dessa pengar till upprustning
kan avgiften för vatten och avlopp hål·
las låg. Vi kommer troligen att få lä·
nets lägsta VA - taxa under en längre
tid framöver. På detta sält kommer
pengarna alla inom VA -kollektivet till
godo.
Dänned vill vi satsa på en framtid
med hög VA-standard och låga VAavgifter.
Kommunens budget 1990
Av ekonomichefRonny SalomonSSOfl
Den 20 november 1989 rastslillde rullmliktlge dcn kommunala budgeten ror år 1990 och
nerårsbudget 1990-1992.
...,
•
Skatter
Enligt budgetberedningens förslag
kommer Kumla kommun att från och
med Im höja skatten för första gång.
en sedan 1981. Höjningen blir CXI öre.
vilket innebär att vi som Kumlabor får
betala skatt [iii kommunen med 16:50
kronor per beskattningsbar hundra·
lapp. Till landstinget - som höjer sin
skatt med 50 öre - får vi betala 14:35
kronor. TIll församlingarna blir skatten
1:30 kronor. Till delta kommer en
utdebitering från Strängnäs stift med
0:04 kronor.
Detta innebär alt dcn totala kommunalskatten
för oss Kumlabor blir 32: 19
kronor per beskattningsbar hundralapp
under år 1990.
Skattehöjning - en nödvändighet?
Den största orsaken till 1990 års skattehöjning
.:ir, att det måste ske en förändring
i den ekonomiska hanteringen
av VA-verksamheten. Efter utredning
har det konstaterats att kom mu-
nen under perioden 1979-1988 tagit ut
sammanlagt 24 miljoner för mycket i
VA-avgifter. Till detta kommer ränta
under samma period beräknad till cirka
10 miljoner kronor. Ett totalbelopp
om 34 miljoner kronor.
Dessa pengar har under tioårsperioden
använts för utbyggnad av den
skattefinansierade verksamheten. De
måste återföras till VA -verksamheten.
Detta föreslås ske genom att
kommunen gör investeringar i VAverk
och VA -ledningar under den
kommande femårsperioden. Se stadsbyggnadsförvaltningens
infonnation
pd sid 5.
Finansieringen av VA-investeringarna
måste ske med skattemedel, vilket
betyder aU den skattefinansierade
verksamheten betalas med ökade
kostnader om eirka 5,8 miljoner kronor
per år. Detta motsvarar ungefär
50 öre av Skattehöjningen.
Eftersom VA -investeringarna inte
ska belasta VA-verksamheten kan
VA-taxan från och med den l januari
1990 sänkas med 1:50 kronor per kubikmeter.
Den övriga delen av skattehöjningen,
det vill säga ytterligare 40 öre, beror
delvis på ett försämrat ekonomiskt läge
genom bland annat olika åtgärder
från statens sida. exempelvis neddragning
av statsbidrag och överförande av
nya uppgifter till kommunerna, samt
all ytterligare satsningar behövs för att
bygga ut framför allt barnomsorg och
.:ildrcomsorg.
6 7