Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen
Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen
Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Europarådet<br />
Europarådet bildades efter andra världskriget. Skyddet för de mänskliga<br />
rättigheterna är det viktigaste och mest kända arbetsområdet för<br />
organisationen. År 1950 antogs den europeiska konventionen om skydd<br />
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)<br />
som samtliga medlemsländer är anslutna till. Den enda<br />
bestämmelse i konventionen som nämner nationella <strong>minoriteter</strong> är<br />
artikel 14 som innehåller ett förbud mot diskriminering. Förbudet är<br />
dock begränsat till de i konventionen och dess tilläggsprotokoll<br />
garanterade fri- och rättigheterna.<br />
År 1961 framlade Europarådets parlamentariska församling en<br />
rekommendation om att Europarådet skulle göra ett tillägg till<br />
Europakonventionen som innebar att medlemsstaterna skulle ge skydd åt<br />
de nationella <strong>minoriteter</strong>na i Europa. Det skulle dröja 20 år innan frågan<br />
togs upp igen och då föreslog den parlamentariska församlingen att<br />
Europarådet skulle skapa en särskild konvention om regionala språk och<br />
minoritetsspråk. Till följd härav påbörjade Europarådets kommunalkonferens<br />
(CLRAE) ett sådant arbete. En särskild kommitté inrättades<br />
därefter under ministerkommittén år 1989 med uppdrag att utarbeta en<br />
konvention om regionala språk och minoritetsspråk med syfte att bidra<br />
till att bevara och utveckla Europas mångkulturella arv och flerspråkighet<br />
inom nationsgränserna. Frågan om <strong>minoriteter</strong>s rättigheter<br />
var mycket aktuell i Europa vid denna tidpunkt eftersom det då stod klart<br />
att det fanns en rad <strong>minoriteter</strong> som behövde olika former av stöd i Östoch<br />
Centraleuropa. Konventionen blev klar för undertecknande år 1992<br />
och är en av de viktigaste internationella överenskommelser som<br />
behandlar frågor som är av intresse för nationella <strong>minoriteter</strong>.<br />
Vid Europarådets toppmöte i Wien år 1993 var <strong>minoriteter</strong>s<br />
rättigheter åter en viktig fråga på dagordningen. Till följd av mötet<br />
påbörjade ministerkommittén arbetet med en ramkonvention till skydd<br />
för nationella <strong>minoriteter</strong> och ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen<br />
avseende sådana kulturella rättigheter som är av särskild<br />
betydelse för skyddet av nationella <strong>minoriteter</strong>. Medlemsstaterna kunde<br />
dock inte enas om ett tilläggsprotokoll. Arbetet resulterade i ramkonventionen<br />
som blev färdig för undertecknande år 1995.<br />
Minoritetsspråkskonventionen och ramkonventionen är de första<br />
juridiskt bindande multilaterala instrumenten med inriktning på<br />
nationella <strong>minoriteter</strong>. Flera av minoritetsspråkskonventionens artiklar<br />
har också sin motsvarighet i ramkonventionens bestämmelser.<br />
Prop. 1998/99:143<br />
Nationernas Förbund och Förenta nationerna<br />
Intresset för att skydda nationella <strong>minoriteter</strong> uppmärksammades också<br />
av andra internationella organisationer vid slutet av första världskriget.<br />
Nationernas Förbund var en av de första organisationerna som kom att<br />
verka för att främja och bevara freden samt att skydda olika <strong>minoriteter</strong>.<br />
Arbetet bedrevs genom traktat till förmån för bestämda minoritetsgrupper.<br />
12
Change language