Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen
Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen
Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5 En samlad svensk minoritetspolitik<br />
Prop. 1998/99:143<br />
<strong>Regeringen</strong>s bedömning: En grund bör läggas för en samlad svensk<br />
minoritetspolitik med inriktning på skydd för de nationella<br />
<strong>minoriteter</strong>na och de historiska minoritetsspråken. Det innebär att<br />
<strong>Sverige</strong>s nationella <strong>minoriteter</strong> bör erkännas och kunskap spridas om<br />
deras språk och kultur och om deras bidrag till landets historia. Det<br />
innebär också att minoritetsspråken bör erkännas och ges det stöd<br />
som behövs för att de skall hållas levande.<br />
Kommitténs förslag: Stämmer överens med regeringens bedömning.<br />
Remissinstansernas synpunkter: Remissinstanserna är eniga om att<br />
<strong>Sverige</strong> officiellt bör erkänna de nationella <strong>minoriteter</strong>na och deras<br />
språk.<br />
Skälen för regeringens bedömning: Ett pluralistiskt och genuint<br />
demokratiskt samhälle bör ge utrymme för <strong>minoriteter</strong> som har en<br />
annan kultur, religion eller ett annat modersmål. Förekomsten av<br />
nationella <strong>minoriteter</strong> och minoritetsspråk i <strong>Sverige</strong> har berikat vårt<br />
land. De nationella <strong>minoriteter</strong>na har framför allt bidragit till att<br />
utveckla <strong>Sverige</strong> kulturellt men även i andra hänseenden. Staten har ett<br />
ansvar för att ge de nationella <strong>minoriteter</strong>na det stöd och skydd som<br />
behövs för att de skall kunna bevara sin särart och hålla sina språk<br />
levande. En samlad minoritetspolitik bör därför formas för de<br />
<strong>minoriteter</strong> vars kulturella och språkliga arv är sammanflätade med<br />
svensk historia.<br />
Långt innan det i Norden bildades nationalstater bodde det samer och<br />
andra folkslag i området. Dessa grupper kom så småningom att utgöra<br />
<strong>minoriteter</strong> i de stater som de inlemmades i. Till att börja med kunde de<br />
i stort sett fortsätta leva som de gjort tidigare men med tiden blev de<br />
alltmer indragna i det omgivande samhället. Kontakten med det övriga<br />
samhället medförde en rad positiva effekter i form av möjligheter till<br />
utbildning och tillgång till annan samhällsservice men har samtidigt<br />
också medfört att <strong>minoriteter</strong>na fått göra avkall på sin kultur, religion<br />
och det egna språket.<br />
Under historiens gång ökade antalet <strong>minoriteter</strong> i <strong>Sverige</strong>. Folk från<br />
olika delar av Europa invandrade till landet. Detta har lett till att <strong>Sverige</strong><br />
i likhet med andra länder i Europa har ett historiskt arv som består av<br />
flera olika kulturer, religioner och språk. Några av dessa invandrade<br />
minoritetsgrupper lever fortfarande i <strong>Sverige</strong> och i vissa fall har de<br />
liksom samerna bevarat sin kultur, religion och sitt modersmål. Sedan<br />
lång tid tillbaka har det i <strong>Sverige</strong> därför talats samiska, finska, meänkieli,<br />
romani chib och jiddisch på olika håll i landet. I syfte att göra det<br />
möjligt för detta arv att fortleva bör en grund läggas för en samlad<br />
svensk minoritetspolitik. Den grundläggande inriktningen bör vara att ge<br />
skydd för de nationella <strong>minoriteter</strong>na och de historiska minoritetsspråken.<br />
<strong>Sverige</strong> har en lång tradition när det gäller att värna om mänskliga<br />
rättigheter och åtgärder mot diskriminering. Det är därför naturligt att<br />
28