Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

sitt språk och sin kultur." Därtill finns ytterligare en grundlagsbestämmelse
som berör det samiska språket samt ett antal lagar och
förordningar till skydd för samiska och svenska. Viktigast av dessa
bestämmelser är för svenskans del språklagen från år 1922 och för
samiskans del lagen om användning av samiska hos myndigheter som
trädde i kraft år 1992.
Enligt språklagens regler gäller följande för svenskans del. Vid
kontakt med statliga myndigheter har en medborgare alltid rätt att
använda sitt eget språk. Om ämbetsdistriktet för de statliga myndigheten
är två-språkigt, dvs. i de kommuner där minst 8 procent av befolkningen
eller minst 3 000 personer talar finska eller svenska, har den enskilde
rätt att få svar på det egna språket. Någon sådan rätt finns inte om
ämbetsdistriktet är enspråkigt, dvs. där mindre än 8 procent av befolkningen
talar finska eller svenska. Vid kontakt med kommunala myndigheter
har den enskilde rätt att använda sitt eget språk i tvåspråkiga
kommuner. Är kommunen enspråkig måste emellertid den enskilde
använda kommunens språk. När det gäller utbildning är alla kommuner
skyldiga att anordna grundskoleundervisning på svenska respektive
finska om det finns minst 13 lågstadieelever som har endera språket
som modersmål. För daghem finns regler om att en kommun skall sörja
för att dagvård erbjuds på barnets modersmål. När det gäller hälsovård
finns bestämmelser om att patientens modersmål i möjligaste mån skall
beaktas.
Den samiska språklagen innebär i korthet följande. Samer har rätt att
inom hembygdsområdet (Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner)
använda samiska i ärende som gäller dem, eller i ärenden där de skall
höras. Rätten omfattar såväl kommunala myndigheter som områdets alla
statliga distriktsmyndigheter och domstolar som har ämbetsdistrikt som
täcker någon del av samernas hembygdsområde. Lagen innehåller också
bestämmelser om att lagar och förordningar, statsrådsbeslut m.m. som
särskilt berör samerna skall publiceras också på samiska. Lagar som rör
utbildning på grundskole- och gymnasienivå ger elever som är bosatta
inom samernas hembygdsområde rätt att få undervisning i eller på
samiska. I lagen om dagbarnvård stadgas att kommunerna skall sörja för
att dagbarnvård står till buds på barnets modersmål om detta är samiska.
För romerna i Finland finns ingen särskild lagstiftning. Däremot finns
sedan år 1956 en statlig delegation för zigenarärenden som består av 18
medlemmar varav tio är romer. Delegationens uppgift är att främja den
romska befolkningens möjlighet att på likvärdiga villkor delta i
samhällslivet samt främja den romska befolkningens ekonomiska,
sociala och kulturella levnadsförhållanden. Utöver denna delegation
finns det fyra regionala delegationer med uppgift att främja den romska
befolkningens levnadsförhållanden på det regionala planet.
När det gäller stödet och skyddet för språket romani tillsatte Finland
år 1993 en ledningsgrupp för zigenarutbildning inom Utbildningsministeriet
som skall handlägga alla frågor av principiell natur som rör
utbild-ning av romer, från förskoleutbildning till vuxenutbildning.
Hälften av ledamöterna i ledningsgruppen är romer. Ett av syftena med
undervisning i romani och romsk kultur och historia är att göra
20
Prop. 1998/99:143