Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

handelsplats vilket gjorde området till en flerspråkig region. Från
medeltiden har finska dominerat bland allmogen i Tornedalen. När
Sverige efter kriget mot Ryssland åren 1808–1809 fick avträda sin östra
rikshalva till Ryssland skedde detta genom att en gräns drogs genom
Tornedalen så att den västra delen av Tornedalen förblev svenskt område.
Trots detta har tornedalingar på båda sidor om gränsen, som utgörs av
Könkämä, Muonio och Torne älvar, bevarat både sitt språk och sitt
kulturarv fram till i dag. Tornedalingarna skiljer sig från den svenska
majoritetsbefolkningen i första hand genom sitt språk. Tornedalingarnas
språk, som tidigare ofta benämnts tornedalsfinska, kallas numera
meänkieli (vårt språk). Det som gett meänkieli dess särprägel är bl.a. att
man inlemmat en rad svenska ord i ordförrådet. Tornedalingarna har även
en egen matkultur, hantverk och byggnadsstil. Också den laestadianska
väckelserörelsen som växte fram på 1800-talet har haft, och har än i dag,
stor betydelse i Tornedalen.
Liksom samerna kan även medelålders och äldre tornedalingar berätta
om att de lidit av att de som barn inte fick tala sitt språk i skolan.
Numera är situationen annorlunda och under de senaste åren har det
funnits en ökad aktivitet för att bevara det egna språket.
I dag bor det ca 50 000 tornedalingar i framför allt Haparanda,
Övertorneå och Pajala kommuner samt i delar av Kiruna och Gällivare
kommuner. Därtill bor ungefär 16 000 relativt nyinflyttade standardfinsktalande
personer i området. I mitten av 1900-talet skedde en kraftig
utflyttning från Tornedalen inte bara till Malmfälten utan också till södra
Norrbotten och övriga delar av landet. Denna flyttvåg, som nu mattats,
har bl.a. lett till att Pajala kommun har halverat sin befolkning sedan
1950-talet.
Under de senaste åren har intresset för den egna särarten och
identiteten vuxit bland tornedalingar. Ett uttryck för detta är bildandet av
Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) år
1981. Förbundet skall tillvarata tornedalingarnas språkliga och kulturella
intressen bl.a. genom att utarbeta undervisningsmaterial samt en ordbok
på meänkieli för att utveckla den skrivna språkformen. År 1987 bildades
Meän akateemi/Academia Tornedaliensis som har till uppgift att förvalta
kulturarvet på Nordkalotten. Stiftelsen skall initiera och genomföra
aktiviteter såsom folkbildning, utbildning, dokumentation, forskningsoch
utvecklingsarbete inom områden som kultur, näringsliv, miljö, språk
och samhälle.
Vid Kangos Kultur- och ekologiskola i Pajala kommun har man tagit
vara på intresset för meänkieli. Sedan år 1993 finns meänkieli som ett
obligatoriskt undervisningsämne från årskurs 1 till 9. Samma år etablerades
också en tornedalsk teater och under de senaste åren har alltmer
litteratur på meänkieli börjat ges ut. Sedan år 1987 pågår ett organiserat
samarbete mellan kommunerna i svenska och finska Tornedalen med
stöd från Nordiska ministerrådet för att främja turism och kommersiell
verksamhet samt bidra till att bevara det tornedalska kulturarvet.
Prop. 1998/99:143
24