29.11.2014 Views

Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

historisk geografisk anknytning kan det omfattas av vissa av konventionens<br />

bestämmelser såsom ett territoriellt obundet språk.<br />

Prop. 1998/99:143<br />

<strong>Nationella</strong> <strong>minoriteter</strong><br />

De nationella <strong>minoriteter</strong> i <strong>Sverige</strong> som uppfyller de redovisade<br />

kriterierna för en nationell minoritet är samer, sverigefinnar, tornedalingar,<br />

romer och judar. De tillhör etniska, religiösa eller språkbaserade<br />

minoritetsgrupper med uttalad samhörighet som till antalet i<br />

förhållande till resten av befolkningen har en icke dominerande<br />

ställning. Samtliga har funnits i <strong>Sverige</strong> under en längre tid och flertalet<br />

identifierar sig med den grupp de tillhör. Många arbetar dessutom aktivt<br />

i sina egna organisationer för att bevara gruppens särart.<br />

Minoritetsspråk<br />

Av minoritetsspråkskonventionen framgår att ett minoritetsspråk skall<br />

vara annorlunda än det officiella språket. Av denna anledning kan<br />

dialekter och folkmål som talas i olika delar av landet inte sägas ha så<br />

särskiljande drag att de utgör minoritetsspråk. I minoritetsspråkskonventionen<br />

anges också uttryckligen att dialekter inte omfattas av konventionens<br />

bestämmelser.<br />

När det gäller teckenspråket kan konstateras att det i och för sig är<br />

annorlunda än det officiella språket samt att det har använts i <strong>Sverige</strong><br />

sedan år 1875. Det är också en viktig del av dövas kultur. Trots det är det<br />

uppenbart att teckenspråket inte kan anses falla inom ramen för syftet<br />

med minoritetsspråkskonventionen. Den bygger på språkens anknytning<br />

till urbefolkningar och andra nationella <strong>minoriteter</strong> som etniska grupper.<br />

De skäl som finns för att stödja teckenspråket ligger därför vid sidan av<br />

konventionens syfte. Det kan i sammanhanget noteras att Europaparlamentet<br />

i en resolution den 18 november 1998 tagit upp frågan om<br />

särskilda åtgärder för stöd och erkännande av teckenspråket. Det kan<br />

tilläggas att inget land hittills har omfattat teckenspråket vid sin<br />

ratifikation av minoritetsspråkskonventionen.<br />

Även språk som börjat användas i <strong>Sverige</strong> först in på 1900-talet faller<br />

utanför konventionens tillämpningsområde.<br />

Mot bakgrund av regeringens ställningstagande när det gäller vilka<br />

som är nationella <strong>minoriteter</strong> i <strong>Sverige</strong> har det funnits anledning att<br />

närmare överväga om dessa <strong>minoriteter</strong>s språk eventuellt tillsammans<br />

med andra språk är att betrakta som minoritetsspråk. <strong>Regeringen</strong> har<br />

gjort bedömningen att det finns fem språk i <strong>Sverige</strong> som uppfyller<br />

minoritetsspråkskonventionens kriterier. De har samtliga talats av hävd<br />

och skiljer sig tydligt från det svenska språket. Dessutom utgör talarna<br />

av dessa språk ett sådant antal att det finns goda möjligheter att bevara<br />

språken. De utpekade språken är samiska (alla varieteter av samiska<br />

såsom, nordsamiska lulesamiska och sydsamiska), finska, meänkieli,<br />

romani chib (alla varieteter av romani chib) och jiddisch. Samiska,<br />

32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!