29.11.2014 Views

Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

Nationella minoriteter i Sverige - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

En användning av andra språk än svenska i offentliga sammanhang bör i<br />

första hand handla om att vid sidan av det svenska språket också använda<br />

landsdels- eller minoritetsspråken. Det är således inte fråga om att<br />

ersätta det svenska språket med ett landsdels- eller minoritetsspråk.<br />

Prop. 1998/99:143<br />

Den geografiska begränsningen för regionala åtgärder<br />

Minoritetsspråkskonventionen är till stor del inriktad på att ge stöd och<br />

skydd för landsdels- eller minoritetsspråken i de geografiska områden<br />

där språken använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig omfattning.<br />

Denna begränsning bygger på att man ansett att det kan möta alltför<br />

stora hinder, både praktiskt och kostnadsmässigt, att tillämpa konventionens<br />

olika bestämmelser i områden där mycket få personer använder<br />

ett landsdels- eller minoritetsspråk. Ett exempel på de praktiska svårigheter<br />

som kan uppstå om man försöker tillämpa konventionen på språk<br />

som talas av mycket få personer är att de bestämmelser i konventionen<br />

som förutsätter att det finns tolkar och tjänstemän som behärskar<br />

språket inte kan tillämpas eftersom rekryteringsunderlaget till sådana<br />

tjänster då är för litet. Det kan också visa sig orimligt kostnadskrävande<br />

att vidta omfattande åtgärder till stöd för ett språk med mycket få<br />

användare.<br />

Det finns flera skäl att följa konventionens föreskrifter och begränsa<br />

tillämpningen av regler om rätt att hos domstolar och förvaltningsmyndigheter<br />

använda samiska, finska och meänkieli till områden där<br />

språken använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig<br />

utsträckning.<br />

<strong>Sverige</strong> är sedan lång tid tillbaka enspråkigt i den offentliga förvaltningen.<br />

Rikstäckande bestämmelser om rätt att använda samiska, finska<br />

och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter skulle kunna<br />

bli mycket resurskrävande, både ekonomiskt och när det gäller tillgången<br />

till språkkunnig personal. Att i dag genomföra rikstäckande<br />

åtgärder skulle därför vara i det närmaste praktiskt ogenomförbart.<br />

En annan omständighet som bör vägas in är de statliga myndigheternas,<br />

kommunernas och landstingens inställning till att stödja och<br />

skydda samiska, finska och meänkieli som språk genom regler av detta<br />

slag. Om man redan ger viss service på dessa språk eller i vart fall är<br />

positiv till att ge sådan service kan tillämpningen av reglerna förväntas<br />

fungera bättre och leda till ett stöd för språken. En sådan positiv<br />

inställning kan framför allt förväntas finnas i de områden där språken<br />

använts under mycket lång tid tillbaka och fortfarande används i stor<br />

utsträckning. I många av de berörda kommunerna förekommer redan i<br />

dag offentlig verksamhet med en medveten inriktning på samiska, finska<br />

och meänkieli samt samisk, finsk och tornedalsk kultur, inom såväl<br />

förskoleverksamheten och skolväsendet som inom äldreomsorgen och<br />

den centrala kommunala förvaltningen. Ytterligare sådan verksamhet<br />

planeras också på flera håll.<br />

Det är också i dessa regionala områden som behovet av regler om rätt<br />

att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och förvalt-<br />

40

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!