SMHI - saker man insett - Hagagymnasiet - Norrköpings kommun

NICHOLAS GRÖNROOS S1A
SMHI - ”SAKER MAN HAR INSETT”
HAGAGYMNASIET - VÅREN 2013
Många människor tittar på
väderrapporterna på TV
och i dagstidningarna och
ser enkelt hur vädret
kommer att bli. Regnigt,
soligt, blåsigt eller snöigt är
några alternativ. Det många
dock inte vet är allt slit och
programmering av data som
görs av de anställda.
Klockan är runt åtta på
morgonen när en lång och
ståtlig man vid namn Henrik
Lindh kommer och välkomnar
mig i receptionen, till SMHI:s
37-åriga huvudkontor i
Norrköping. Vi fixar samtidigt
en namnbricka och kodläsare
till mig precis som de cirka 400
andra anställda har här. Vi
fortsätter att gå genom den
längsta korridoren jag någonsin
skådat, där ett flertals anställda
hälsar på varandra med glada
leenden, vilken sedan skulle leda
oss till den avdelning där
Henrik Lindh jobbar - Samhälle
och observationsenheten (So).
Fyra olika arbetsgrupper
Inom Samhäll och observationsenheten, vilket är en av sju
underordnande grupper till Samhälle och säkerhet, är det
fyra olika arbetsgrupper indelat. Den första gruppen är
SoUnderhållsteknik (SoU), där de bland annat felanalyserar
och servar om något behöver åtgärdas, exempelvis att
nödlägesskyltar saknas på vissa automatiska mätstationer.
De anlägger också nya stationer och avvecklar gamla.
Den andra gruppen är SoFältmätteknik (SoF) vilket består av
hydrologer. De har till uppgift att observera delar såsom
vattenstånd och vattenföring vid stationer. Det mäts hur
mycket vatten det är i exempelvis älvar och rapporterar om
det risk för översvämningar. Det inspekteras i hela landet,
från norr till söder och öst till väst. Vid de svenska kusterna
mäter de också havsvattenståndet. Denna grupp samarbetar
med den följande gruppen SoData (SoD), som ansvarar för
insamlingen av den fakta man fått in. Sedan bearbetas det,
granskas och görs en kvalitetskontroll vilket resulterar att
det förs in och lagras i databaserna. Till slut bildas det vi kan
se i olika medier, prognoser. Detta gäller all data av den
meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska biten, vilka
är ”SMHI:s vetenskapliga ben”.
Den $ärde och sista gruppen är SoNät (SoN), som har
arbetsuppgifterna att förvalta och digitalisera all
stationsförteckning, eller med andra ord databas, till SMHI.
Denna grupp tar även lite hand om de automatiska
väderstationerna. 100 stationer är lika mycket som ett ”nät”.
Foto: Google bilder
Foto: Nicholas Grönroos

Solstationer, bojar och automatiska
väderstationer
Att SMHI ska framställa all fakta och att det ska bli så
bra som möjligt, krävs då samtidigt bra och teknologisk
utrustning. På taket på SMHI:s entréhus står ett av
sådana hjälpmedel, och de kallas för solstationer. Dessa
mäter bland annat, i enkel version, hur många soltimmar
vi får och hur många vi fick. Runt om i Sverige finns det
ca 15 stycken och antalet beror på att man vill få en
bättre bild över hela Sverige. En fascinerande och
påhittig sak som Jan-Erik Karlsson, underhållsingenjör
på SMHI, visade på taket var vita och ”runda halvklot
med ett öga i mitten”. Han berättade att dessa är till för
att mäta en viss solstrålning och de hade blivit
rekonstruerade från enkla IKEA-salladsskålar.
En annan utrustning som tillhör forskning inom
oceanografi är havsbojar. De hittar man vanligtvis i
vatten, men på SMHI var några i en speciell verkstad.
Det fanns tre typer av bojar i olika storlekar och med
olika egenskaper. De största bojarna var dyrast och det
beror på att ju fler viktiga material det får plats gör att
priset blir dyrt, berättar Henrik Lindh. Nu börjas även
solceller installeras på de för att bli miljövänligare.
Den tredje viktiga hjälpmedlet som SMHI har på plats,
och runt om i Sverige är automatiska väderstationer.
- De ger data varje timme om bland annat moln, vind,
nederbörd, temperatur och fukt. Det finns ungefär 140
stycken totalt i Sverige, säger Tomas Andersson i
verkstaden.
Påverkan i samhället
Delar av solstation
Havsbojar
Automatisk
väderstation
Foto: Nicholas Grönroos
SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut) är den största faktorn till att vi får fakta om vädret, prognoser
och andra miljöbesked här i Sverige. Över 100 miljoner kronor
spenderas varje år till bland annat forskning och nya intressanta
projekt inom meteorologi, hydrologi, och oceanografi. Detta gör de för
att framförallt utvecklas som en statlig myndighet och organisation,
men också för hela samhället; privatpersoner, företag m.m. Att SMHI
är en trygghet i vardagen, tänker inte många människor på. Varningar
om exempelvis svår ishalka gör att vi som individer tar åt oss det vilket
underlättar vår vardag.
Hållbar utveckling
Henrik Lindh
Ålder: 63 år (i sommar)
Familj: Fru och två ungdomar
Jobbat på SMHI sedan 1970,
förutom ett avbrott på två år
och jobbade på Stockholms
universitet.
Medlem i fackförbundet ST
Inom SMHI:s verksamhet är hållbar utveckling som står i fokus. Nyligen
fick enheterna Samhäll & Säkerhet och Avdelning affärsverksamhet ta emot Grönt Kontor, vilket
är ett diplom, som går ut på att man ska fylla 20 miljökriterier på en arbetsplats. Mer om det kan
man hitta på Norrköpings kommun (http://www.norrkoping.se/bo-miljo/valfard/gronaverk/grontkontor/).
Det källsorteras också på SMHI såsom glas, plast och metallskrot.En tredje del är att
man har s.k videomöten där chefer har ett möte, men genom att man kommunicerar via dator
med någon annan förman från en stad. Det beror på att man vill minska resekostnaderna samt
tänka på miljön.