Fredag - Kumla kommun

Täta åskådarkd kantar karnevalslågets väg.
"indianiäger" omkring på bil runt hela
Närke dagarna före festivalen för aH
locka fler besökare. Även SJ var med
på noterna och satte in extratåg till
rabatterat pris för resande till Kumla.
Lillesta
Barnens eget nöjesfält fick namnet Lillesta.
På sandstranden vid Kumlasjön
byggdes en scen upp. Karuseller och
fiskdammar var några av de attraktioner
som erbjöds. På scenen uppträdde
barn från Kumla skolor. Både solister
och hela skolklasser framträdde med
sånger. sketcher och teater. Av andra
aktiviteter kan nämnas ett mini-zoo
med allehanda smådjur samt barnanpassade
lotteristånd med billiga lotter.
Vid Kumlasjön kunde man också ta en
tur med det av Åke Hoffström konstrueradelilleputtåget.
Denna uppskattade
attraktion var ett stående inslag
från 1949 och många år framåt.
Artisterna
Mycket av framgången med Barnens
dag kan säkert tillskrivas de många
fina artister man lyckades engagera vid
festligheterna. Artistuppbådet var
stort. allt ifrån gossorkestrarfrån Norr·
köping och lokala förmågor till stora
namn som Zarah Leander. Douglas
Håge och Hep Stars för aU nämna eu
fåtal av alla som medverkat. Bland·
ningen av säkra kort och uppstickare
inom nöjesvärlden lockade folk av alla
kategorier. När man dessutom under
nästan 15 år kunde se den folkkäre
Lennart Hyland som konferencier var
succen given. Ett av de ständigt återkommande
arrangemangen var ABFteaterns
framträdande. Redan startAret
1943 framförde man Lasse Maja under
Tage Goldheims ledning. Denne var
verksam som teaterledare fram till 1950
då Gösta Eriksson tog över leda~kapel.
Bland mycket annat kan också näm·
nas en spektakulär motorcykeJfärd
som Bob-Gerry-truppenutförde på lina
spänd mellan Kumlasjön och vattentornet.
Feslkortcgcn
På pingstdagen ägde alltid det ~to~a
karnevalståget rum. Man samlades vtd
någon större plats - från början vid
Hagaskolan eller Fylsta och senare vid
idrottSplatsen eller Bandi - varifrån
tåget rullade genom Kumla ner till
Kumlasjön. Innehållet var av varierandeslag.
men följde oftast ett tema. Fr/m
fomtid lil1 miIid. Ett svep genom fem
\'iirldsdelar och Kromosomtllget var
namn på några avde karnevalståg som
rullade fram på Kumlas gator. Den
rullande varieten från 1957 uppträdde
på olika platser utefter kortegevägen.
Tyvärr blev iden inte den succe man
hade tänkt sig.
Rekvisitan till feslIågen hyrdcs i allmänhet
in från kostymateljeeroch rekvisitaförråd.
Men \'id några tillfällen
deltog kumlaboma inte bara vid framförandet
utan också vid framställandet
av festtåget. 1952 anordnades en tävling
mellan stadsdelarna om den förnämligaste
kortcgen. Kumlaborna nappade
på iden och förberedde sig i månader
för att färdigställa sina delar av
tåget.
Det festtåg som kanske bäst har etsat
sig fast i kumlabornas minne är blomslertllgel
från 1959. 150000 pappersblommor
tillverkades i lägenheter och
stugor runt om i bygden. Tåget blev ett
av de vackraste i Kumla barnens dags
historia. Tillverkningen av pappersblommor
var för övrigt ett återkommande
inslag vid varje års fcstkortcge.
Inte bara festtåg och nöjcsr;.ill
Kumla barnensdag var inte bara nöjesfalL
festtåg och artister. Kringarrangemangen
var många - riduppvisningar.
gymnastikuppvisningar och fotbollsmatcher.
Ett år arrangerade Kumla
schackklubb ett schackparti med levande
pjäser. Undernågru år hade man
oe~~å ~könhetstävlingardär olika "misser
som Miss Gullviva och Miss Svealand
korades.
Den viktigaste personen i sammanhanget
var naturligtvis Barnens dagprinsessan.
Hon utsågs genom att skolorna
röstade fram varsin representant
som sedan gick vidare till en slutgiltig
omröstning. Hennes uppgift var att
symbolisera själva festligheten. men
också att under vcckan före pingsthclgen
samla in medel från ortens företagare
till sa-kolonin.
Alternatil' barnens dag
Barnens dag-festligheterna byggde i
stort på ideella insatser. Många timmar
lades ned utan en krona i ersättning.
Under 1970-talet utvecklades andra
värderingar. TÖrebro Lcx. bildades en
alternativ barnens dag. som öppet kritiserade
arrangemang liknande det i
Kumla. De yngre. som ville gära en
ideell insats. sökte sig gärna till dessa
alternati\ -arrangemang framför att arbeta
med något som sågs som förstelnat
och kommersiellt. Vad man kanske
inte alltid insåg var att festen inte bara
var till för de besökande utan skulle
framför allt ge ett ekonomiskt tillskott
till barnkoloniverksamheten.
Sista KUIIITa barncns dag-tågct
1977 - efter en 34-årig tillvaro - drog
det sista Barnens dag-tåget genom
Kumla. Själva nöjesfältet överlevde
några år in på SO-talet. men förutsättningarna
för att bedriva verksamheten
ble\ för dåliga. Kostnaderna och framför
allt artistgagerna steg i höjden.
Ö\erskottet ble\ mindre och mindre
och tidvis hade man till och med underskott
i kassan. Barnens dag-festlighe·
terna har upphört sedan lllångaår. men
föreningen lever vidare - nu som tidigare
med syftet att driva och underhålla
barnkolonin i Åsa. Denna verksamhet
kommer att bc!>krivas i ett kommande
nummer av Kumlan. O
8
9