Kultur, skola och forskning - Framtidens kultur

More documents

Recommendations

Info

26 och som social och kulturell resurs Karin menar att man måste ha med båda perspektiven. Det handlar om att både skydda och stötta. Skydda, lagstiftning och reglering. Skydda, inte minst vuxenansvar. Stötta, kritisk mediekompetens (media literacy). Stötta, informationskompetens (information literacy). Stötta, digital kompetens (digital literacy). Målen för media literacy är enligt Karin att stärka barns och ungdomars tillgång till medier, utveckla deras kritiska förmågor samt att ge dem uttrycksmöjligheter via olika medier. ”Medierna präglar ungas sätt att se på världen” Kritiska förmågor handlar om: • kunskap om hur medierna skapar verklighet och betydelser • förmåga att kritiskt granska medieinnehåll • förståelse för hur medierna fungerar (ekonomi, organisation och villkor) • medvetenhet om lagstiftning och regleringar, till exempel yttrandefrihet och upphovsrätt. När det gäller uttrycksmöjligheter handlar det om: • användning av medierna på kreativa sätt • interaktion via medier • skapande av medieinnehåll. Vilken väg ska man gå Medieundervisning kan enligt Karin bedrivas på två olika sätt: 1. Aristokratisk medieundervisning • mediekritik på schemat • uppfostran till ”god smak” • undervisning om medier som anses viktiga i vuxenvärlden. 2. Populistisk medieundervisning • bekräftande • utifrån barns och ungdomars medievardag • utifrån mediernas betydelse. En kompromiss kan vara undervisning utifrån barns och ungdomars medieerfarenhet, kompetenser och intressen, vilken relaterar till skolans uppdrag (läroplanen), skolans och samhällets normer med mera. Detta kräver att lärarna har kunskaper om medier och att skolan förstår att man kan integrera mediekunskap i alla ämnen. Karin uppmanar därför lärarkåren att dra nytta av den information som finns att tillgå, där ett tips kan vara www.nordicom.gu.se.
Media literacy i praktiken Frida Ekman berättar om sitt arbete med media literacy inom gymnasieskolan. Frågan är hur man integrerar det i samhällskunskap, historia osv. Alla har nytta av det här i alla ämnen och alla årskurser, det är hon övertygad om! Frida presenterar inledningsvis sin vision som pedagog: Eleven: initiativtagande, kritiskt tänkande, empatisk, motiverad, kreativ, engagerad. Kollegiet: samarbete, öppenhet, diskussionsvillighet. Lärandet: lära för livet, förmågor och egenskaper som är användbara, kunskapslust, samverkan, utgår från individen och massan. Miljön: öppna klassrum, gemensamma utrymmen, välkomnande lärarrum. Atmosfären: öppna relationer mellan ledning, lärare, skolhälsovård och elev, respektfullt klimat, spontanitet, tillåtet med misstag. Detta är hennes utgångspunkt i arbetet som lärare, och det hon hela tiden vill jobba för. Stöd i läroplanen finns! Frida Ekman har inga problem att finna stöd för media literacy i läroplanen, där det framgår att: • Skolan har som uppgift att överföra värden till eleverna, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. • Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. • Skolan ska förmedla den svenska kulturella mångfalden. • Skolan ska förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Mer explicit kan man läsa i läroplanen att: • Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och inse konsekvenserna av olika alternativ. • Eleverna ska använda kunskaper som redskap för att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. • Eleverna ska utveckla en analytisk förmåga och närma sig ett mer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. I praktiken innebär detta, menar Frida, att media literacy kan användas som både en integrerad del av undervisningen samt som en segregerad del i form av mediekunskap. Det viktiga är att man använder det som ett redskap i det dagliga arbetet i samtliga ämnen och tiden utgår från eleven – var 27
Page 1: Kultur, skola och forskning
Page 4 and 5: 2 Fotografierna på omslaget och p
Page 6 and 7: Innehåll 4 Ett inledande samtal 5
Page 8 and 9: 6 detta har väckt hennes nyfikenhe
Page 10 and 11: Neurodidaktik, lärande på hjärna
Page 12 and 13: 10 Den 13 september 1848 fick järn
Page 14 and 15: Rytm för att lära RGRM-metoden Ro
Page 16 and 17: 14 att RGRM är bra rehabilitering
Page 18 and 19: 16 spektiv och skapa ny kunskap, so
Page 20 and 21: 18 rörda skolor samt kulturpedagog
Page 22 and 23: 20 Ledarskap. Skolledarna måste ge
Page 24 and 25: Berikande miljöer är bra för hj
Page 26 and 27: etc. Får man en propp i den medial
Page 30 and 31: 28 befinner sig eleven, vilka fråg
Page 32 and 33: Ljudet av en klapp Projekt Eureka i
Page 34 and 35: 3. Under horisontlinjen, 3/5 från
Page 36 and 37: 34 modell båtbygge, sjömaning och
Page 38 and 39: Det händer saker med barnen - men
Page 40 and 41: Over the brainbow Rolf Ekman, profe
Page 42 and 43: a. Det är dock viktigt att ta ansv
Page 44: Men jag ska säga er, jag heter Ver

Kultur, skola och forskning - Framtidens kultur

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?