SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova

SMART LEDNING
Den smarta eltekniken går ut på att spara energi och att göra det möjligt att producera
energi utan miljöbelastning. Den tekniska ”ryggraden” som sträcker sig från kraftverken
till våra hem bär upp den ambitionen. Den bekostas med skatter, avgifter och priser.
Det sista steget i kedjan av energisparande åtgärder måste hushåll och näringsliv - mer
eller mindre 2 - själva ta ansvar för. Ett grundläggande villkor för att det ska kunna ske är
kunskap. Politiker, företag och branschföreningar har därför en folkbildande uppgift.
För att uppnå ett energieffektivt samhälle behövs goda ”energimedborgare”. En önskvärd
jämförelse är hur starkt återvinningssystemen i allmänhet har etablerats hos konsumenter
i Sverige.
Goda energimedborgare kan utrusta sina hem och företag med hjälpmedel så att de når
långt i ambitionen om energieffektivitet. Fastigheter kan förses med apparater som
kommunicerar med varandra och med eldistributören vilket ger möjlighet för leverantören
att varje minut meddela vad elpriset är. För konsumenten gäller det då att ta ställning
och bestämma sig för hur mycket man är beredd att betala för att köra tvättmaskinen,
ta ett bastubad eller ladda elbilen. Tekniska hjälpmedel gör det möjligt att i förväg
sätta sina preferenser och överlåta resten till automatiken – till exempel att starta torktumlaren
när det är som billigast.
Den här metoden kallas för Demand Response, eller efterfrågestyrning. När priset får
större utrymme, blir dynamiskt och informeras i realtid innebär det att vi kan åstadkomma
två viktiga fördelar. Den ena är att energiförbrukningen minskar och den
andra är att perioder då det är ”trångt” på elnätet kan jämnas ut och att toppbelastningar
kan flyttas i tiden. Ungefär som med trängselavgifter i trafiken som dels minskar
bilkörningen och dels jämnar ut trafikflödet för att undvika stockningar. Precis som
varierade trängselavgifter kan leda till att alla vägar inte behöver vara sexfiliga (det
kanske räcker med fyra körfält) kan vi spara pengar på att dimensionera elnäten lägre,
och inte för ”det värsta fallet”. För att det ska bli verklighet krävs att stora mängder
information loggas, lagras och överförs – vilket innebär en stor expansion av informationsteknologi
i elsystemet.
För att göra de Smarta Elnäten kompletta behövs ytterligare ett antal tekniska funktioner
som kräver vidareutveckling. Ett viktigt exempel är energilagring. De variabla kraftkällorna
som vind och sol behöver back-up-möjligheter när vädret inte tillåter dem att
leverera. Vattenkraft är ett gott exempel på sådan lagringskapacitet och får därför ett
nytt värde i framtiden. Men det kan också vara stora batterier, eller andra slag av teknik
som gör det möjligt att skapa buffertar. Här behövs mer utveckling och forskning så
att lösningarna blir tillräckligt kostnadseffektiva. Elkvalitet är en annan utmaning för
elnätet att hantera. Det handlar om att vi ökar mängden apparater som är känsliga för
”ojämn” el samtidigt som antalet objekt skapar ojämnhet ökar. Elnätet behöver hantera
detta genom olika former av teknik.
2 Även här kan olika stöd och stimulansåtgärder bli aktuella.
10