SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova

SMART LEDNING
På de avreglerade marknaderna för handel med elektricitet har däremot inte elhandelsbolagen
monopol. Precis som i Sverige väljer konsumenten själv vilket bolag hon/han
vill köpa från. Det är ganska vanligt att nätoperatören äger en viss del av den energiproduktion
som man säljer och resterande behov köps från andra producenter. I bägge
fallen sker noggrann mätning vid varje produktionsenhet. Därmed vet man hur mycket
förnybar el och hur mycket ”vanlig” el som produceras och tillförs systemet. Efter mätningen
samlas all elenergi som är till försäljning i stamnäten. Via elbörser - som i nordens
fall heter Nord Pool - kan sedan elhandelsbolagen köpa el och sälja den vidare till
sina kunder.
Distributionsnäten får sin elenergi från regionnätet via större transformatorstationer.
Där transformeras spänningen ner från ca 100 - 230 kilovolt till ca 10 kilovolt. Det
lokala elnätet transporterar sedan elen till olika områden, där spänningen växlas ner
ytterligare till i det europeiska systemet typiska 400/230 volt och leds vidare till hushållen
via ett lågspänningsnät. Regionnäten är i sin tur anslutna till Stamnät (Backbonenet)
som håller hela elförsörjningen i gång. De stora elproducenterna som Vattenfall,
Eon och Fortum levererar direkt in på stamnätet. Det gäller främst kärnkraftverk, stora
vattenkraftverk, stora vindkraftparker och den el som importeras från andra länder.
Stamnätet har en spänning på mellan 220 kV och 400 kV. Svenska Kraftnäts roll (och
liknande myndigheter på andra marknader) är att övervaka så att det alltid finns balans i
elnäten trots att tillgång och efterfrågan hela tiden varierar. När efterfrågan på el blir
större uppmanar Svenska Kraftnät de olika producenterna att öka kapaciteten vilket
också kan innebära ökad import. Reservproduktion är generellt sett kostsam (vilket är
en förklaring till att elpriset blir högt) eftersom elpriset sätts på marginalen vid skärningspunkten
mellan tillgång och efterfrågan – d v s den sist inmatade kWh bestämmer
löpande elpriset.
Energiutbyte med utlandet (GWh) Import Export
Danmark 2 309 - 2 988
Finland 2 959 -1 773
Norge 7 114 -1 979
Polen 254 -1 393
Tyskland 1 128 -946
Totalt utlandsutbyte 13 765 -9 080
Tabell 5: Svensk import och export av el, 2009. Källa: Svenska Kraftnät
Skulle stabiliteten i elnätet ändå vara hotad så att spänning och frekvens inte kan hållas
inom ramarna för god elkvalitet måste kraftreserven tas till. Den består dels av ca 580
MW i förväg avtalad förbrukningsminskning samt ca 1 300 MW i extra produktionskällor.
Riksdagen har tagit beslut om att Svenska Kraftnät successivt ska öka andelen förbrukningsreduktion
för att den 2020 helt ska motsvarade effektreserven.
94