SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova

SMART LEDNING
Aggregatorlogiken Aggregator är ett nytt begrepp inom elbranschen och kommer från
IT-branschen och innebär ett nytt sätt att hushålla med resurser. En aggregator betalar
företag för att inte använda elektricitet när det är ”rusningstid” på nätet. På distans kan
elförbrukningen styras och minskas under efterfrågetoppar. I gengäld betalar distributionsföretag
och nätoperatörer aggregatorerna för att de minskar belastningen på nätsystemet.
Två av de större aggregatorerna är Comverge och EnerNOC i USA. De tjänar
alltså inte pengar på skillnader i elpriset utan på att delta på regleringsmarknaden, vilket
också har anknytning till Balanslogiken, enligt ovan.
Energilagringslogiken Ytterligare en logik är att samla många mindre energilagringsenheter
som tillsammans representerar en stor lagringskapacitet. Detta är ytterligare en
samordningsmöjlighet i en distribuerad teknisk miljö. Visionen om miljoner elbilar vars
batterier kan användas för att backa upp elnätet när det behövs är en lockande tanke. Än
så länge är det en vision. Men som affärslogik håller det att dirigera en stor mängd lagringsmöjligheter
för att stödja nätet i geografiska och tidsmässiga koordinater. Förtjänsterna
kommer från aktörer i systemet som kan öka värdet på sina tjänster genom att
erbjuda el för förstärkning, d v s aggregatorer och balanskraftsleverantörer.
Det finns naturligtvis fler möjligheter men slutsatsen är att ganska få skillnader mellan
dagens elnät och de Smarta Elnäten drastiskt ökar möjligheten att investera och ta ut
vinster på fler ställen.
Frågan om vem som ska betala de Smarta Elnäten besvaras också genom att förstå de
olika affärsmodellerna. I slutänden är det kunder (direkt eller som skattebetalare) som
får betala, men ett högre pris behöver inte upplevas som, eller vara, kostsamt. Om det
kompenseras med lägre förbrukning och högre funktionalitet kan det tvärtom leda till
besparingar. Det är sannolikt nyckeln till de framgångsrika affärslogikerna.
Men det är viktigt att det finns mekanismer som gör att investeringarna faktiskt tar fart.
På de flesta marknader sker det mer eller mindre som statliga initiativ med skattemedel
vilket innebär att styrfarten blir extra hög i länder som Kina (där 95 procent av branschen
är statligt ägd) och Indien (ca 90 procent). 70 Västvärlden kan inte tveka för mycket
om konkurrenskraften ska behållas och miljön skyddas.
I de följande avsnitten diskuteras frågan om investeringsbehoven, subventionerna, hindren
och den fråga som kanske är viktigast för svensk industris räkning, nämligen: Vem
ska bygga de Smarta Näten
70 IEA, 2009, World Energy Outlook 2009
60