SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova
SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova
SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SMART</strong> <strong>LEDNING</strong><br />
Del 1.<br />
Det Smarta Elsystemets Marknad <strong>och</strong> Dynamik<br />
Nya krav <strong>och</strong> ny teknik lockar nya aktörer - resultatet blir konvergens på många plan<br />
Inledning<br />
Med facit i hand står det klart att försörjningssystemet för elektricitet fungerade utmärkt<br />
de första hundra åren. Det har funnits el i ledningarna när vi behövt den. Elektriciteten<br />
har gjort en fantastisk ekonomisk utveckling möjlig - mellan 1920 <strong>och</strong> 1960 ökade elanvändningen<br />
med hela sju procent per år. Kostnaderna har varit förutsägbara <strong>och</strong> minskande<br />
- 1967 var priset 95 procent lägre än vid förra sekelskiftet <strong>och</strong> efter det närmast<br />
konstant. Valmöjligheterna har i <strong>och</strong> för sig varit begränsade (<strong>och</strong> myndigheterna har<br />
på gott <strong>och</strong> ont fattat besluten åt oss). Men det har varit ett förutsägbart system. Nu<br />
händer något som vänder upp <strong>och</strong> ner på många invanda begrepp. Elsystemet förbereds<br />
för nästa sekel av - förhoppningsvis - framgångsrik utveckling, men med förändrade<br />
förutsättningar.<br />
Genom att komplettera de ”ointelligenta elledningarna” med informationsteknik, smarta<br />
sensorer, digital mätutrustning <strong>och</strong> ett kommunikationsnät som liknar Internet kan elnäten<br />
bidra till effektivare användning av energin. Brattle Group uppger att de indirekta<br />
besparingar som Smarta Elnät kan ge uppgår till ca 280 mdr EUR fram till år 2050, bara<br />
i USA. Realtidsinformation över elanvändningen skulle kunna minska elkonsumtionen<br />
med 6,5 procent i genomsnitt. 10 Om elpriserna varierade med belastningen på nätet – d<br />
v s att priset direkt signalerar tillgång <strong>och</strong> efterfrågan - skulle förbrukningen kunna<br />
minska med 10 - 15 procent under tider med toppbelastning. Enligt samma studie skulle<br />
besparingen kunna dubbleras en gång till om man inför automatik i hemmen som stänger<br />
av valda förbrukare när priserna <strong>och</strong> belastningen ökar.<br />
Ekonomiska fördelar tillsammans med miljömål gör att regeringar runt om i världen är<br />
beredda att öronmärka stimulanspengar för att bygga nya avancerade elnät. På det följer<br />
leverantörerna av elteknik som spenderar stora summor på utvecklingen. Siemens, till<br />
exempel, uppskattar att värdet av den del av marknaden som de adresserar är 30 mdr<br />
EUR fram till år 2014 <strong>och</strong> strävar efter en marknadsandel på 20 procent. 11 Sedan kommer<br />
riskkapitalisterna som under senare år bara i USA har spenderat en miljard dollar<br />
för att bygga företag <strong>och</strong> utveckla produkter <strong>och</strong> tjänster. 12 Dessutom finns alla ITföretag,<br />
telekomföretag <strong>och</strong> konsulter som ser en ny <strong>och</strong> mycket stor marknad öppnas<br />
10 Brattle Group, 2009, The iGrid Project. Inklusive elbilar skulle effekten vara ca 570 mdr USD <strong>och</strong> rakt<br />
översatt till hela världen skulle det motsvara 1 400 mdr EUR.<br />
11 Siemens, 2009, Press Release, AXX200909.81 e<br />
12 The Economist, Wiser Wires, 8 oktober 2009<br />
19
Change language