Lagen om valfrihetssystem - LOV - Vimmerby Kommun

a
I{(lMMU
0 [ s 0 a G 8I0 t Yt l,Ì ¡ I I G I I 2010-05-20
Lagen om
valfrihetssystem
Utredning i VimmerbY kommun
LOV
Utredare: Susanne Stefansson

Sammanfattning
Förstudien som gjordes hösten 2010 visade att det fanns intresse både lrån pensionârer med
hemtjänstinsatser idag och från utÍìjrare att tillämpa LOV i Vimmerby. Studien visade även
att kommunens egna lorutsättningar för att infòra LOV behövde undersökas ýterligare. I
december 2009 beslutade omsorgsnämnden därlor att fortsâtta utreda LOV, som ett resultat av
beslutet presenteras fäljande utredning.
Aktuell befolkningsstatistik visar att av Vimmerbys l5 551 invånare är 20,8ÿo över 65 år det
ska jämÍäras riket som helhet som har 14,50Á invånare över 65 år. Enligt de prognoser som
finns kommer kommunens invånare över 65 år att ôka kraftigt.
En rad lagar och fìirfattningar styr omsorgsÍÌirvaltningens arbete. Regleringen gör att om
behovet av insatser ökar kraftigt så ger detta efterverkningar i omsorgsÍÌirvaltningens
kostnader. Dagens resursfürdelningssystem är traditionellt utformat och det baseras på
ÍÌiregående års budgetram och eventuella äskanden från omsorgsnämnden. Det innebär att
ingen hänsyn tas till befolkningsstrukturen och hälsofÌirändringar. I den genornlysning av
ekonomin som gjordes av SKL angavs en rad reflektioner. Bland dem återfanns att Vimmerby
kommun bör fundera över ett nltt resursÍÌirdelningssystem mot bakgrund av den ÍÌirväntade
ökningen av beviljade insatser och att antalet äldre ökar.
För att säkerställa kostnadskontrollen vid ett eventuellt inÍiirande av valfrihetssystem är det
lâmpligt att budgetprocessen är anpassad efter de nya Íiirutsättningarna. Vid ett infärande av
LOV behöver kommunens resursÍärdelning i samband med budget-processen fiirändras mot
en fordelning baserad på demografiska faktorer. Anledningen till att en lorändring bör ske är
att LOV innebär en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem.
Kvalitetssäkring görs redan idag men det bör fìnnas tydligare struktur och riktlinjer Ítir detta. I
den SWOT-analys som har gjorls visas styrkor och möjligheter som Vimmerby har till
utveckling men det finns även svagheter och hot som behöver tas i beaktande oavsett om ett
infärande blir aktuellt.
Det forsta steget Íìir Vimmerby kommun vid ett eventuellt beslut om inÍtirande bör vara att
fastställa vilket det övergripande syftet är med att inlora ett valfrihetssystem och vad som ska
uppnås med valfrihetssystemet. Detta styr sedan hur systemet utformas i Vimmerby. Nedan
ånges )tterligare
punkter som kommunen behöver ta ställning till om LOV ska inÍijras:
¡ Ska LOV enbart omfatta servicetjänster
o Hur ska tidsplanen se ut fiìr inÍìirande av valfrihetssystem
o Hur ska fÌirberedelsearbetet organiseras

Innehållsförteckning
't-
2
3
1
5
lnledning
Bakgrund
Demografisk utveckling..........
Vimmerby kommuns demografi
Vimmerby kommuns hemtjãnstområden......................
1
1
L
1
3
6 Hemtjänstens beviljade ¡nsatser.............
6.1 Geografisk fördeln ing serviceinsatser..
6.2 Omvårdnadsinsatser.............
6.3 Geografisk förd eln ing omvårdnadsinsatser...
6.4 Hemtjänst service och omvårdnad................
7. Ekonomi
7. 1 Dagens resursfcirdeln i ngssystem ..........................
7.2 Ersättn¡ngssystem ................
7.3 Genomlysning av omsorgsförvaltningens ekonomi...................
8. tr...................
4
4
5
5
5
6
6
6
7
7
8
10. Personal.
9
11. SWOT-ana1ys........................
11. L Styrkor......
11.2 Svagheter
11.3 Möjligheter
11.4 Hot............
12. Omvär1dsana1ys......................
L2.1 Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting..
12.1.1 Organisation.....................
12.1.2 Persona l.
13. Resursfördelningssystem......
13.1Tio goda råd kring resursförd eln ing...
14. Ersättn¡ngsmodeller..............
1.5. Kval¡tetssäkr¡n9.....................
15.1Systemnivå
15.2 lndividnivå.
15.3 Uppföljning av bes1ut...........
........... 9
........... 10
........... 11
........... 12
........... 1-3
74
15
15
't6
77
18
19
2T
2T
22
22

17. Studie av närliggande kommuner.. .23
19. Mõnsterås kommuns införande av va lfrihetssystem ........................
19.1 LOV:s utformning ¡ Mönsterås.......
19.2 Mönsterås ersãttn¡ngssystem.......................
19.3 Förberedelse infcir införandet ......................
................... 25
................... 25
................... 25
................... 26
20. Resu ltat
20.L Ekonomi
20.2 l1...............
20.3 Kval¡tetssäkrin9...................
20.4 Organisation....................................
21. Diskussion-..
............................... 26
.,.'.',.,.'..,.'..'.'.'..,.'... 26
............................... 27
.'.''.'..'.'.'..'.,..,.,.'....' 27
............................... 27
..................... 28
22. Ställn ingstagande inför ett eventuellt införande .......................... 29
Referenser........ .30
Bilaga 1.

l.Inledning
En forstudie gjordes under hösten 2009 inom omsorgsfürvaltningen i Vimmerby
kommun. Den innefattade två unde¡sökningar samt en redogörelse av kommunens
forutsättningar. Förstudien visade att det fanns ett visst intresse att kunna välja
leve¡antör av hemtjänst. I den andra undersökningen som utfiirdes mot gruppen
befintliga entreprenörer fanns ett klart uttalat intresse. Det framkom i färstudien att
kommunen inte är ftjrberedd for en konkurrensutsättning. De intema ftirutsättningama
behövde av den a¡rledningen undersökas ýterligare fti¡ att kunna fastställa vad som
krävs av kommunen fiir att hantera en konkunensutsättning. Omsorgsnämnden
beslutade i decernber 2009 att en fortsatt utredning skulle ske. Tyngdpunkten i den
fortsatta ut¡edningen skulie vara resursfordelningssystem och ersättningssystem vid ett
eventuellt inftirande. I denna rapport redovisas dessa delar.
2. Bakgrund
Statisticon har gjort åldersgrupperad befolkningsstatistik över sveriges befoikning
men även över enskilda kommuner. De fakta som har framkommit har brutits ner fiir
de olika hemtjänstområdena. Utifran detta kan en behovsprog'tos göras'
3. Demografìsk utveckling
Sverige har idag g 340 682 invånare av dessa är 1 352 476 över 65 år vilket motsvarar
14,50/0. En prognos som åir framtagen av Statisticon AB visar att under perioden 2008
till 2030 kommer antalet äld¡e att ôka i landets kommuner. orsaken är dels att den
stora 4O-talist generationen når pensionsålder och att äldre lever låingre åin tidigare.
Under perìoden fürväntas genomsnittsåldem i riket öka fran 41 âr t11142'9 ¿tr'
4. Vimmerby kommuns demografi
vimmerby har itlag 15 551 invånare, av dessa ar 3236 i¡vinare över 65 år ellet 2Ù,8o/o
(statisticon AB, 2008-12-3I).I Vimmerby kommrin ir genomsnittsåldern högre idag
än riksgenomsnittet och den fürvtintas öka från 43 år till 45,6 åLr under
prognosperioden.
Den närmaste framtiden medfür främst en ökning i åldersgrupp en 65-79 å¡. Med tiden
kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre att öka starkt. vilket visas i
nedanstående diagram.
1

ANTAL ÀLDRE IVIMMERBY KOMMUN 199S2O3O
3 000
2 500
2 000
15óO
1000
flr-Lrr¡.lJuHY--
-^--t--""'
500
o
1995 2005 2015
2025
+- 6$79 åý +8Oårdler ãÉre
Figur 1. Kdllq: Staticon AB
2

5. Vimmerby kommuns hemtiänstområden
Vimmerby kommuns hemtjåinstområden är Vimmerby stad, Storebro' Rumskulla,
Södra Vi, F¡ödinge, Locknevi och Tuna. Områdena har röda gränslinjer på kartan
\
r\
\
_'\--
'4- ' I '\.
n
ff
\
1
;}//
'.\
li
1l
'ri '
'\{
)
\ t,
.,

Den största gruppen invånare är mellan 65-74 år, {äljt av åldersgruppen 75-84 år
Område 65-7 4 år 75-84 år 85-94 år 95-w Summa
Vimmerby 8'76 592 16 1 731
Södra Vi 3lt 200 86 9 618
Frödirtge q6 61 33 0 190
Locknevi 43 32 14 0 89
Tuna 83 8l 28 I t93
Storebro t46 87 29 1 263
Rumskulla 72 59 19 2 152
Totalt I 639 7172 456 29 3236
Ktillø: Plan- & bygglovsavd. Vimmerby kommun
6. Hemtiänstens beviliade insatser
För att ge en bredare uppfattning av hur antalet serviceinsatser ser ut i fijrhållande till
omvårdnadsinsatser så har två separata sammanställningar gjorts. Den ena behandlar
serviceinsatsema, tlp av insats och i vilket område insatsen utfijrs. En likadan
sammanst¿illning har giorts över herntjänstens omvårdnad.
Slutligen har en översikt sammanställts i s1.fte att skapa en helhetsbild av hur många
insatser, både service och omvårdnad, som utfiirs inom respektive område.
6.1 Geografisk fördelning serviceinsatser
Enligt sammanställning som har gjorts per 2010-04-30 frnns 713 beviljade
serviceinsatser inom hemtjänsten. antalet insatser på hemtjänstområdena, ser det ut
enligt füljande.
Antal serviceinsatser r hemtjänstområde
Område Inköp Matdistr. sräd Tvätt Övrigt
Totala antalet
insatser
Vimrnerby
inkl. Granen 77 86 141 85 4 393
Södra Vi 2 44 35 9 4 94
Frödinge l4 18 l6 0 48
Locknevi 6
,7
7 0 20
Tuna 30 26 21 '78
Storebro 14 t2 l0 0 Jtì
Rumskulla 6 14 15 6 3 44
Totalt 85 208 254 154 t2 713
Kcillq: Treseme
Fördelningen mellan de olika serwiceinsatsema visar att städ och matdistribution
dominerar i gruppen.
4

6.2 Omvårdnadsinsatser
Hemtj¿instens omvårdnadsinsatser består idag av:
o Daghjälp.
o Dusch.
o Eftermiddagshjälp.
r Egenvård.
. Förmiddagshjälp.
o Kvåillshjälp.
r Morgonhjälp.
o Social samvaro.
o Utevistelse.
o Nauhjälp.
6.3 Geografìsk fördelning omvårdnadsinsatser
Enligt sammanställning som har gjorts per 2010-04-30 finns 897 beviljade
omvårdnadsinsatser inom hemtjåinsten. Den vanligaste insatsen åir morgonhjälpen, det
vill säga 192 insatser. Kvällshjälpen har 174 beviljade insatser och i insatsen dusch
finns 177 beviljade insatser.
Fördelningen av de olika insatsema inom respelfive hemtj2instområdena kan ses i
bilaga 1 .
6,4 Hemtiänst service och omvårdnad
Sammanställning av insatserna inom herntjänstens service och omvårdnad visar att det
finns 1610 insatser.
Antal insatser per område
Vimmerþ
i¡11. Granen 859
Södra Vi
F
Locknevi
Tuna
Storebro
212
116
49
t82
Rumskulla 99
Totalt
93
1610
5

7. Ekonomi
7.1 Dagens resursfördelningssystem
Genom beslut i kommunfullmäktige anges en budgetram fär omsorgsfürvaltningax
arbetsområde. Idag ir resursfÌirdelningssysternet traditionellt utformat och det baseras
på ftiregående års budgetram och eventuella äskanden från omsorgsnämnden. Det
inneblir att ingen hänsyn tas till befolkningsstrukturen och hälsoÍÌiråindringar.
För att s2ikerställa kostnadskontrollen efter ett inforande av valfrihetssystern är det
lämpligt att budgetprocessen är anpassad efter de nya färutsâttningama. Vid ett
infüra¡de av LOV behöver kommunens ¡esursfürdelning i samband med
budgetprocessen forändras mot en frirdelning baserad på demografiska faktorer'
Aniedningen till att en fÌirändring bör ske är att LOV innebär en övergång till ett
prestationsbaserat ersättningssystem.
7.2 Ersättningssystem
Vimmerby kommun har idag inget ersättningssystem genternot utfürarna. Idag utfärs
alla biståndsbeslut av kommunens egenregt.
Egenregin ñr ett anslag som täcker en given personalbemanning och öwiga
driftskostnader som exanpelvis bilar och drir.rneclel. Ökar antalet bistandsbeslut inom
hemtjänstområdet får inte området mer i anslag under budgetåret, utan
hemtjänstpersonalen får fürsöka effektivise¡a insatserna. En översyn mellan
hemtjänstområdena ske¡ också ÍÌir att se om något område har överkapacitet i
personalbemanningen som kan flyttas mot det området som fått ökat antal beslut.
Finns ingen överkapacitet aü flytta kommer anslaget att överskridas.
Vid ett inforande av LOV måste ett ersättningssystem till utfo¡ama utarbetas.
Ersättningssysternet ska vara enhetligt für alla utflorare.
Det som framgår i propositionen gällande ersättningen ¿ir att:
r Ersättnìngen inte får vara ftir hög då detta strider mot EG:s statsstödsregler.
r Inte ftir 1åg for att därigenom ävent¡ra mångfald och kvalitet samt egeruegins
existens.
o I övrigt ska ersättningsnivån ge ekonomiskt utr)¡rnme für att teckna
kollektivavtal och fti1ja arbetsmarknadens spelregler.
Valfrihetssystemet ÍÌirutsätter att det sker en övergång till ett prestationsbase¡at
ersättningssystem. Brukarens behov av insatser och biståndsbeslut måste uttryckas i ett
givet antal tirnmar/aktivitet med en viss ersättningsnivå. Detta medfür att kostnaden
blir kopplad till ersâttningsnivån och antai utfürda prestationer något som fü¡ändrar
kommunens möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen.
6

De modeller som används av kommuner som redan inÍìirt LOV Zir:
o Ersättning utgår for den bistandsbedömda tiden.
r Ersättning baserad på utftird tid.
¡ E¡sättning baserad på utfi)rda aktiviteter.
Vilken e¡sättningsmodell kommunen väljer utgår från vilket syfte kommunen har med
att infi)¡a ett valfühetssystem. Det är viktigt att syftet är uttalat och att det återspeglas i
den valda ersättnìngsmodellen och beslutade ersättningsnivån'
7.3 Genomlysning av omsorgsförvaltningens ekonomi
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har på uppdrag av kommunstyrelsen giort en
genomlysning av omsorgsnåimndens ekonomi. Analysen som heter "Vimmerby 201 0"
har gjorts med anledning av 2009 års budgetunderskott. (Dnr 5l/2010.042' id
2010.532)
SKL klarlägger att antalet äld¡e ökar i vimmerby kommun. Kostnadema i ordinärt
boende anligt SoL, ligger högre i Vimmerby gentemot liknande jåimforbara
kommune¡.
Några reflektioner som sKL angett vid genomlysningen är bland annat att vimmerby
kommun bör fundera över ett nÿt resursfürdelningssystem mot bakgrund av den
ftirväntade ökningen av beviljade insatser. I sKL:s reflektion återfinns att fokus bö¡
vara på ordinirt boende och att kommunen kan använda sig av lagen om valÍähet.
8. IT-system
Idag arbetas det intensivt med inÍìirandet av datasystemet Treserva i hela
verksamheten. Systemet hanterar biståndshandlâggrings utredningar, beställningar,
fakturering, hernsjukvård, joumalfäring, rehabiliteringen, statistik med mera'
Datasystanet TES åir ett planeringsverktyg och det finns idag inom ett
hemtjänstområde. I programmet läggs planering upp for hembesöken samtidigt och
man kan göra uppfriljningar och få ut statistik på hur mycket tid som utftirts under
olika tìdsintervaller.
Inom de områden som inte har TES idag kan bara ungefürliga tider anges gåillande
utfürd tid. Vid en avstämning mot Treserva som giordes under februari 2010 visade
det sig att de faktiskt utfttrda tider som angavs på de olika områdena, hos brukare
överensstämde inte mot biståndsbesluten i Treserva.
I enstaka fall fanns stora diffe¡enser, några alvikande punkter var:
o Frekvens (hur ofta beviljad insats utfürs)'
. Beviljade insatser mot utÍÌirda insatser.
7

Det fin¡s vissa inkömingsproblem med Treserva men arbete pågår ftir att komma
tillrätta med dessa.
Som en konsekvens av inkömingsproblemen måste avstämning och korrigering göras
manuelit varje manad für att korrekt debitering ska göras till brukare.
Treserva och TES är integrerade für att fürenkla planeringen av de beviljade insatser
som återfinns i Treserva. Avsikten med kopplingen är, att det alltid är aktuell
information om beviljade insatser som ligger till grund i planeringen.
Syftet och målsättningen med kopplingen är att kvalitetssåikra att brukare fir sina
beviljade ìnsatser. .Återrapportering sker till TES, att insatsen ha¡ blivit utford.
Förind¡ade behov av insatser noteras i genomfürandejoumal i Treserva, därefter
kontaktas biståndshandläggare.
Med hjälp av TES kan personalplaneringen underlättas och det blir lätta¡e att göm
uppfoljningar mellan antalet arbetade personaltimmar kontra utforda timmar hos
brukare. Planeringen är att TES ska finnas inom samtliga områden under senare delen
av 2010. utvecklingsplanen innebär att både myndighet och verkställighet fir två nya
avstämningsinstrument fo¡ kvalitetssåikring och korrekta beräkningar, både på
övergripande nivå och på verkställande nivå'
Statistik kommer att kunna tas fram både i Treserva och TES och kan anvåindas
tillsammans med demografiska underlag Ítir att kunna göra prognoser över framtida
behov hos brukare.
Datasystemet Treserva kan utvecklas ýterligare så att extema leverantö¡e¡ kan
återrapportera lagstadgad dokumentation och utftirda tider hos brukare'
Ytterligare en del i kvalitetsarbetet är att ett återrapporteringssystem {ìir närvaroregistrering
hos brukare och ftir dokumentation bör inftirskaffas och integreras i
befrntliga system.
9. Kvalitetssäkring
Nedanstående punkter används idag i syfte att kvalitetssåikra och säkerställa god
kvalité inom äldreomsorgen:
o Rutiner kring intem kommunikation für att säkerställa att varje brukare ska fü
sina behov tillgodosedda.
¡ Förtroendevalda utfür brukarundersökningar vartannat år ganom intervjuer
med brukare som har beviljade insatser.
o Klagomålshantering.
o Tillbuds- och arwikelsehantering.
¡ Verksamhetsplanochverksamhetsberätteiser.
o Riktlinjer für utvärdering och uppfoljning på individnivå' Dessa utfürs av
bistandshandläggare en gång per år genom stickprovskontroller per telefon
eller vìd fürändrade behov.
. Aktg¡anskningar genomfors fiir säke¡ställande av kvalité.
8

a
Genomfärandeplaner det vi11 säga överenskommelse mellan brukare och
utÍÌirande enhet. Planen upprättas mellan brukaren och kontakþersonal für att
säkra att de beviljade insatsema genomfürs och på det sätt som bruka¡en
önskar. Ansvarig ftir uppfoljning av genomforandeplanen är två
kontakþersonal, den ska füljas upp var sjätte månad eller när ftirändringar
sker. Vid färändringar så noteras detta i Treserva och utfÌirande enhet kontaktar
biståndshandl äggaren.
10. Personal
I Vimmerby kommun drivs idag exempelvis både omsorg och skola i enbart
kommunal regi. Detta innebär att flertalet av kommunens anståillda, på alla nivåer och i
alla verksamheter, saknar konkurrensvana. Eftersom konkurrensutsättning inte tidigare
har varit aktuellt har kommunens arbetssätt inte anpassats efte¡ detta.
Under hösten 2009 genomÍÌirdes informationsinsatser om LOV till övergripande
personal såsom verksamhetschefer, enhetschefer samt bistandshandläggare. Förutom
resursenhetens personal har inte den öwiga verkställande personalen fått någon
information om LOV och om de forändringar ett inftirande skulle innebära.
Enligt anstâllningsbevisen är verkställande personal i de flesta fall anställda inom
omsorgsftirvaltningen och inte på en viss enhet. Likväl så uppfattar de sig oftast som
tillsvidareanställda på den enhet där de arbetar. Fram tills nu ha¡ personal sällan
behövt býa arbetsplats eller växla mellan olika enheter. För att få en bernanning som
stämme¡ med enhetens våixlande behov över tid behövs större flexibilitet. Utifran
ovana är det idag svårt att omfürdela personal när bemanningsbehoven ÍÌirändras .
11. SWoT-analys
Syftet med SWOT-analysen (Strenght, Weakness, Options, ThÌeat) ¿ir att sammanfatta
och visa de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns i kommunens
verksamhet utifrån ett valfrihetssystem.
o Styrka visar det som ¿ir till fordel och gagn für verksamhetat.
r Svagheterna påvisar vad som inte finns el1er delar som brister.
o Möjlighetema påvisar positiva utvecklingsmöjligheter
o Hot är till exernpel det som kommunen inte kan påverka eller
påverkansfaktorer som inte har fijrutsetts vid ett eventuellt genomfürande.
9

Styrkor
. Genomfürandeplaner.
¡ Biståndshandläggningen.
¡ Förändraderiktlinjer.
o Rutiner intem kommunikation.
o Pågående utbyggnad av
Treser¡a.
. Pågående utbyggrrad av
planeringsverktyget TES.
¡ Rättsäkerhet.
o Kommunen - trygghet.
r Sfüer utforare - inte konku¡s.
. Kompetens att utftira.
o Kända av kunden.
¡ Uttalade mål. --omsorgsproglammet.
. Pågående utvecklingsarbete.
o Liten kommun, oseriösa färetag
blir snabbt kända.
Svagheter
r Resursfürdelningssystøn är inte
anpassat für LOV.
o Ersättningssystem sak¡as som dr
anpassat ftir LOV.
. Budget ur balans.
. Ingen organisation kring betalning till
ano¡dna¡e.
¡ Personalens bristande vana vid
konkurrensutsättning.
o Stor organisation: svårt med
fürankring.
¡ För långa omställningstider vid
volymftiråindringar.
. Resursfürdelningpersonal.
o Bristande helhetssyn i kommunen.
o Inte biståndsbeslut i tid.
¡ Brister i kvalitetssäkring.
¡ Finnsingetåterrapporteringssystem.
o Brister i användandet av
datasystemen.
o LOU minskar volymen.
11.1 Styrkor
Genomfürandeplaner, som innebåir att utftirandet av beslutade insatser bestäms
tillsammans med den enskilde personen, är en positiv utveckling som innebär att
insatsemas innehåIl i högre grad kan anpassas till den enskildes önskemål.
Fö¡enklad bistandshandläggning har verkställts och gäller Íìir personer över 75 år
avseende serviceinsatser. Detta fiirenklar ftir den enskilde att få insatsen och medfür
något färenklad administration.
Nya riktlinjer für biståndsbeslut antogs av omsorgsnämnden 18 mars 2010 och
kommer att gälla nya inkommande ansökningar om bistand. Riktlinjema ger ökad
vägledning vid handläggning.
Rutiner fiir intem kommunikation samt flödesschema har tagits fram som ett led i
kvalitetssäkringspro cessen.
Positilt ¿ir att det pågår utvecklingsarbete med de befintliga datasystemen så att dessa i
än högre grad motsvarar verksamhetens behov av datastöd. Systemen ska säkerställa
en korrekt process fran handläggning till utftirande kring varje enskild person som
ansöker om t¡-älp och stöd och ger en ökad rättssåikerhet.
Kommunen ger en trygghet eftersom den alltid kan garantera insatser vid behov, den
kan inte gå i konkurs. Utftirande personal inom hemtjänsten ha¡ den formella
kompetens som k¡ävs och de är sedan tidigare kända hos brukaren.
10

I det omsorgsprogram som antogs 2008 fin¡s uttalade må1 für omsorgsftirvaltningens
arbete. Det ger en s[rka och det pågår kontinuerligt ett utvecklingsarbete fü¡ att
uppÿla de målsättninga¡ som finns inom omsorgsverksamheten.
Vimmerby är en liten kommun och det ger en fiirdel av det skälet att om ftiretag brister
i kvalité blir detta snabbt känt av kommr¡ninvånama och omsorgsfürvaltningen.
11,2 Svagheter
Vimmerby kommun saknar ett resursftirdelningssystem som tar hänsyn till
fürändringar i ve¡ksamhetens volym. Oavsett om infijrande av LOV bli¡ aktuellt
eller inte behöver resursÍÌirdelningssystem tas fram ftir att kurura få en bättre
ekonomisk styming i ve¡ksamheten. Vid ett inftirande av resursfärdelningssystem
behövs även ersättningssystem och ersättningsnivåer utarbetas.
Omsorgsnämnden har inte en budget i balans. Både 2008 och 2009 ha¡ bokslutet visat
ett underskott, underskott som omsorgsnämnden delvis ska reglera inom de närmaste
aren. Prognosen ftir 2010 pekar också mot ett underskott, om inte ýterligare kraftfulla
åtgârde¡ vidtas.
Det finns idag ingen organisation kring betalning till extema utftirare.
Det finns ingen vana vid konkurrensutsättning i verksamheten. Personalen på a1la
nivåer i organisationen behöver få tid att anpassa sitt arbetssätt til1 den forändrade
sifuationen. Vid ett eventuellt genomftirande bör ett ÍÌirankringsarbete starta i
personalgruppema fär att ftirbereda den egna regin für konkur¡ensutsättningen. Med
tanke på att organisationen är stor tar det tid att fijrank¡a det nya tanke- och arbetssättet
i organisationen.
En svaghet åir att det idag är für 1ånga omställningstider vid fürändrade volymer i
verksamheten. Med anledning av detta behövs ett arbetssätt fiir en snabb och
kontinuerlig resursfürdelning av personal.
Det finns en bristande helhetssyn i kommunen genom att varje nåimnd ses som egna
verksamheter utan koppling till varandra. Brister uppstår då vid planering av
kommande års budget.
Det ¿ir svårt idag att kvalitetssäkra att brukaren fä¡ de insatse¡ som har beviljats.
Besluten idag åir utformade så att den enskilde får en viss insats utan specificerad
tidsåtgang. DärfÌir finns det inte system fiir att kontinue¡ligt fìilja upp att beviijad tid
och utford tid överensstämme¡ med varand¡a. Det sker idag ingen uppÍÌiljning kring
hur stor kringtid verksamhetema ha¡, det vill säga tid då utfijrande personal inte 2i¡ hos
brukaren exempelvis restid och planeringstid.
Idag ligger kvalitetssäkringsarbetet utlagt på många personer. Vid ett infiirande av
LOV ska kvalitetssåikringen ske både inom den egna regin och hos exte¡na utftirare
och ÍÌiljas upp på ett konkurrensneutralt sätt. För att detta ska vara möjligt måste
kvalitetsstikringen samordnas och rollema tydliggöras.
11

Svagheter finns i användandet av de befintliga datasystemen. Rutinema kring vad som
ska dokumenteras, hur och när har inte fullt ut klarlagts och implemente¡ats.
Den LOU-upphandling som har skett vad gäller inköp gör att utrymmet fìir att infora
LOV inom hemtjänsten serviceinsatser minskat under altalsperioden.
Möjligheter
. Brukare får stöne möjlighet att
kunna påverka vem som utfijr
insatsen, när och hur den ska
utfÌiras.
. Ökat utbud av utÍÌirare ger
brukaren större valfühet.
r Förändrings- och
Íìirberedelsearbetet samt
konkurrensen höjer effektivitet
och kvalité.
. Ökad kvalité på tjänster och
insatser.
o Personal har möjlighet att välja
mella¡ fl era arbetsgivare.
. Ökad trivsel i arbetet.
. ökad status i yrkesrollen.
¡ Vilja till fürändring i ledningen.
o Vilja till utveckling.
o Stimulans till kompetensutveckling
och eget ftiretagande
o Stimulans till befintliga füretag.
o Utveckladuppfoljning.
. Nýt datasystem med
utvecklingspotential.
Hot
o Tvingandelagstiftning.
. Egenregin inte är färberedd vid ett ev.
inffirande.
o Om verksamheten inte prioriterar och
avsätter nödvändiga resurser till
genomfürandet.
o Om det inte finns styrgrupper inom
respektive område i genomfürandet.
. Om fackliga organisationer inte finns
med i planeringsarbetet.
r Dålig motivation i organisationen.
¡ Andra områden i organisationen inte
fiirstårforåindringen.
r Negatìva budgetkonsekvenser om
tiden mellan beslut och genomftirande
ä¡ für kort.
¡ Bristande kompetens kring ar,tal och
upphandling.
o Hög pe¡sonalomsättning under
genomforandeperiod.
. Minskadeinsatsvol)¡mer.
. Negativa budgetkonsekvenser om inte
omfrirdelning av personal sker snabbt
vid minskad vol¡an på verksamheten.
o Oro hos brukare om felaktig
information utgår.
11.3 Möiligheter
Genom ett ökat utbud av utfürare ges brukama större möjligheter att kunna påverka sin
vardag genom att kunna välja vern de får hjälp av samt nä¡ och hur hjälpen ska utfüras.
Brukama ges en valmöjlighet och kan välja annan utftirare om man inte åir nöjd. Detta
innebär en ökad brukarmakt.
LOV och utredningsarbetet kring inftirande av lagen innebär att olika fiJrbättringsmöjligheter
inom Vimmerby kommun synliggörs. Detta ökar potentialen ftir
ftirändringsarbete och kan ge en bättre styming både inom ekonomi, kvalité,
effektivitet, uppftiljningsarbete med mera.
12

Genom den kvalitetskonkunens som uppstår i ett valfrihetssystem skapas ett annat
arbets- och synsätt hos personalen vilket gynnar brukama.
Positivt lor personalen är att det finns möjlighet att vâlja mellan flera arbetsgivare
altemativt att kunna staÍa eget färetag. Undersökningar visar att personal som arbetar
inom valfrihetssystem sedan tidigare har ett ökat engagemang, bättre bemötande och
kânner större trivsel i sitt arbete. Det ger en ökad status i )Tkesrollen och vilja till
forändringar och utveckling.
OmsorgslÌirwaltningens ledning är positiv till att inlÌjra LOV och till forlsatt utveckling
av verksamheten.
LOV stimulerar till kompetensutveckling och nyÍÌiretagande och ger befintliga Íiìretag
utvecklingsmöjligheter.
Ett genomÍìirande av valfrihetssystem gör att kommunen får än större skäl att utveckla
upploljningama av biståndsbeslut och sitt kvalitetssäkringsarbete.
Det finns ett nÿ'tt digitalt ärendehanteringssystem íÌir handlâggning SoL, LSS och
HSL. Detta system kan utvecklas så det fungerar även efter ett inftirande av LOV.
Genom att det finns datakompetens inom den egna forvaltningen underlättar detta
genomÍÌirandet och utveckling av befintliga datasystem.
1 1.4 Hot
Det kan komma en tvingande lagstiftning om LOV for kommunen. Då minskar
kommunens möjlighet att inÍÌira LOV utifrån kommunens forutsâttningar.
En av konsekvensema då är att kostnadema kan komma att stiga eftersom kommunen
inte är lorberedd Íìir konkurrenssituationen.
Om inte infi)randet av LOV Íìirankrats på alla nivåer inom egenregin minskar
möjlighetema att lyckas. Detta kräver både tid och ekonomiska resurser. Det är av stor
vikt att den egna regin fiirbereds på den konkurrensutsättning som uppstår vid ett
eventuellt inforande. Arbetet med detta måste prioriteras.
Om inte arbetet med att infora LOV organiseras och struktureras både på politisk nivå
och tjänstemannanivå minskar möjlighetema att lyckas. Viktigt är att det skapas en
projektorganisation med styrgrupper samt en parlamentarisk grupp som är delaktiga i
fiirberedelsearbetet.
Ett infijrande av LOV berör inte bara omsorgsnämnden utan även andra delar av
kommunen. Ytterligare ett direkt hot är om inte den övriga kommunala organisationen
forstår de lòrândrade fürutsättningar som ett valfrihetssystem innebär.
Utan fijrberedelser i form av ett anpassat resursÍìirdelningssystem, ersättningssystem
och kvalitetssystem kan kostnadema bli höga och svåra att mäta och styra. Vid ett
eventuellt positivt beslut bör därftir inÍÌirandet ske med en viss framÍìirhållning med
tanke på att ett omfattande arbete behöver genomfüras innan starten av
valfrihetssystem i Vimmerby.
l3

LOV ställer högre krav på kommuner att ta fram k¡avspecifikationer,
fürfrågningsunderlag och artai. Det ¿ir viktigt att ha en bred upphandlarkompetens och
det ä¡ svårt att upprätthålla detta i låingden när det 2ir en person i kommunen som
arbetar med upphandlingar och då som en mindre del av en tjänst. Det 2ir dessutom
svårt ftir en person att ha spetskompetens om alla former av upphandlingar och om
ar.talsskrivning inom vitt skilda områden.
En bristande kompetens kring altal och upphandling i den egna organisationen kan
leda till brister i till exempel insatsemas kvalitet och den enskildes rättssäkerhet.
Bland omsorgsftirvaltningens bistandshandläggare finns det für närva¡ande fle¡a
vikariat. Detta kan ge svårigheter att langsiktigt fürankra forändringar i arbetssätt och
yrkesroll.
Om brukarunderlaget minskar inom den egna regin kan det leda till övertalig personal
och neddragningar.
I dagens organisation tar det tid att omÍÌirdela personalresurser när insatsvolymen
mellan olika verksamheter fiiränd¡as. En tröghet/fÌirdr

De erfarenheter som Socialstyrelsen ha¡ kunnat kartlägga hittills åir att den politiska
ftirankringen kan ta lang tid. Det finns brister i fürfrågningsunderlagen och det har
varit für lite fokus på att engagera fÌiretagare. Ersättningsformer och nivåer behöver
analyseras och i vissa fall omprövas. (Socialstyrelsen, Sven Lusensky).
12.1. Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting
Runt om i Sverige pågår det arbeten med att utreda frågor kring ett eventuellt
inlo¡ande av valfühetssystern enligt LOV i den egna kommunen. Som en effekt av
detta så har det gjorts ett antal studier i de kommuner och landsting som sedan tidigare
arbetar med valfrihetssystem inom olika verksamhetsområden. Undersökningarna har
tagit upp manga olika delar som ingår i fürberedelsen av valfühetssystem, allt från hur
man ftiljer upp kvalitet till resurs- och ersättningssystan.
I rapporten " Erfarenheter från ett antal ktmmuner och landstÌng" (2009)fran SKL
beskrivs 2 landsting och 7 kommuners arbete med att utforma ett valfähetssystem.
Delar av rapporten berör füränd¡ade roller som sker i ett valfrihetssystem mellan
politiker, tjänsternän och brukare.
Inftirandet innebär fürändringar i arbetsuppgifter, exempelvis fran direkt styrning av
hur verksamheten ska arbeta, till övergripande målformuleringar om vad man vill
uppnå samt hur uppfüljning ska ske av såväl externa utfürare som den egrra regin.
Det betonas även vikten av att fürtroendevalda ska tydliggöra syftet med valfrihetssystemet.
I de kommuner som gjort undersökningar visade det sig att bland
íÌirtroendevalda finns både uttalade och outtalade syften, några av dessa ä¡:
o Ståirka medborgares individuella makt.
. Öka valfriheten Íìir såväl brukare som personal.
r Utveckla verksamhet.
. Öka kvalitet.
r Sänka kostnader.
¡ Främja lokalt näringsliv.
¡ Föränd¡a och Íìirtydliga ro1lfìirdelning mellan politiker och tjänstemän.
12.1.1 Organisation
I de undersökta koÍìmunema som infürt valfühetssystem ÍÌirtydligas organisationsstrukturen
till en beställar- och utÍìirarorganisation.
Det finns olika sätt att infära, driva och utveckJa valfrihetssysternen. Det är flera olika
komponenter och olika aspekter som bör beaktas.
15

I nedanstående figur illustreras den lorändringsprocess som ofta infinner sig i samband
med ökad valfähet
Traditionell
Förvaltningsstruktur
Valfrihetssystem
Politiker Politiker Utförare
Utförare
Brukare
Brukare
Ktilla : Valfri hetssystem SKL
S¿irskilt tydligt är att politiker och utfärare sqrareras vilket innebär att relationema
mellan de olika gruppema också fürändras. Politikema får en annorlunda ¡eìation till
brukama och utftirama i den bemärkelsen att de på ett ännu tydligare sätt än tidigare
blir brukamas ombud i styrningen av ut{Ìirama. Utfärama får en annan relation till
politikema som inte längre styr verksamheten genom detaljerade regler, samtidigt som
brukama får me¡ makt och inflýande.
Ett fü¡enklat, men pedagogiskt, sätt att beskriva Ítirindringen åir att beteckna det som
ett fortydii gande av roller;
o Politikema ansvara¡ ÍÌir "vad" som ska levereras.
o Utfürama für "hur" det ska levereras.
¡ Brukama ftir "när" det ska levereras.
12.1.2 Personal
LOV innebir fo¡ändrade roller fiir:
. Förvaltningschef.
o Stabsfrrnktionema.
o Verksamhetschefer.
o Enhetschefer.
o Biståndshandläggare.
o Verkställandepersonal
16

Chefers samt stabens fürändrade roller iru:ebåir ett nýt arbets- och synsätt eftersom
anslagsfinansiering övergår till prestationsfinansiering, vilket generar en mål- och
resultatstl,rning. Enhetschefema får ett mycket tydligare ekonomi- och
uppftiljningsansvar für respektive hemtjänstområde.
Biståndshandläggarnas ro11er ftirindras genom att de får en ny roll.
Bistandshandläggaren ska ge information till den enskilde personen om hur
valfrihetssystemet fungerar och vilka rättigheter man har som kund. Informationen ska
ges på ett konkurrensneutralt sätt och ska vara både muntlig och skriftlig. De nya
uppgiftema innebär även att man ska kunna vara behjälplig vid val och eventuella
omval. Ytterligare delar är:
r Kontakt med utfÌirare och öve¡låimning av uppdrag.
. Förbättrad uppftiljning av insatser och av insatsernas innehåll.
o Utvecklat system ftir dokumentation.
e Kommunikation med berörda parter.
. .Återkoppling från utftirare till biståndshandläggare.
o Avstämning inftir utbetalning till anordnare och debitering frir brukare.
.Â,sa Samnegård, projektsamordnare for LOV i Trosa kommun fri¡eläste
i Kista 2 februari 20i0 om vilka effekte¡ som infürandet av valfrihetssystem fãtt i
Trosa. Hon framfijrde att enhetscheferna i Trosa kommun f¿itt ökat fokus på utveckling
och kvalitet. Verkställande personal hade fått tydligare kundfokus, ökad medvetenhet
om egna kostnaden och ett ökat personligt ansva¡. Personalen gör i högre grad rätt
saker på rätt sätt och i ¡ätt tid.
1 3. Resursfördelningssystem
I undersökningen "Styr med resursÍÌirdelningen" (2007) fran SKL framgår att
resursftirdelning har en central ro11 i stymingen av en kommun. Fördelningen innebâr
att lagstiftningens krav, olika målgruppers behov och politiska prioriteringar ska
ställas mot tillgången av ekonomiska resurser. De fortroendevaida väger samman och
prioriterar hur de ekonomiska medlen ska Íìirdelas mellan n¿imnder/verksamheter.
Prioriteringama påverkar medborgama vilket innebåir att det tydligt bör framgå hur
kommunen fiirdelat sina resurser.
Fördelningen av pengar utgår då fran statistik och prognoser över befolkningen men
kan också bero på att de fürtroendevalda vill satsa me¡ eller mindre på vissa grupper,
områden eller verksamheter.
17

skäl till att aktirt arbeta med resursfärdelning från kommunfullm¿iktige till nåimndema
kan vara
o K¡aftiga befolkningsftirändringar inom/mellan åldersgrupper'
. Ökat ansvarstagande och budgethållningen i organisationen genom att göra
resursftirdelningen meÌ transparent.
SKL har i sin skrift ¡edovisat ett exempel på resursftirdelning i Kalstads kommun für
âldreomsorg. Modellen fÌjr hur Karlstads kommunfulimäktige fürdelar till
âldreomsorgen utgår fran forändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och
âldre. För att fÌirdjupa behovsbedömningen delas åldersgruppen i kortare intervall 65-
74,75-79,80-84 och 85 och äldre. Som grund ÍÌir att våi¡dera skillnadema i
resursbehov mellan intervallen används vårdtyngdsmätningar som genomÍÌirts av
äldreomsorgen. Resultaten av dessa bedömningar utmynnar i en beräknad kostnad/pris
lor äldre i respektive åldersintervall.
Budgetramen justeras genom att färändringen av antalet invånare inom de olika
åldersintervallen multipliceras med priset per åldersinter¡¿all som baseras på
vårdtyngdsmätningen. Avstämning och justering sker i efterhand och grundas på den
verkliga befolkningsfürändringen. Prislappen räknas upp årlìgen med en procentsats
som motsvarar den generella uppräkningen lor pris- och löneókning.
13.1 Tio goda råd kring resursfördelning
I samma undersökning från SKL, ges tio råd ftir att utveckla resursftirdelningen.
Delama som iyfts fram och som upplelts som viktiga i kommunema. Redovisas nedan
i några sammanfattande råd till kommr¡ner som står i begrepp att utveckla sin
resursftirdeining.
. Ta reda på vilka underlag de fürhoendevalda vill ha infür beslut om
resursfordelning.
. Ta fram och enas om en befolkningsprognos ftir varje år.
. Ta fram uppgifter om genomsnittskostnader per bam i fÌirskola, per elev i
grundskolan, per person i särskilt boende osv. och j2imfär mellan åren. Det kan
bli en utgångspunkt ñr fürändringar.
. Undersök hur den egna resursÍÌirdelningen ser ut jämftirt med andra
kommuners.
. Försök inte göra fürdelningen fulländad fran början, utan bygg upp den
successilt.
. Håll isåir vad som är beräkningsunderlag och vad som åir politiska
prioriteringar.
. Bedöm om principema ÍÌir resursfìirdelning fran fullmäktige håinger ihop med
den från nämnder till enheter.
. Ta reda på om styrregler och planeringsprocessen behöver forändras till loljd
av en utvecklad resursftirdelning.
. Ta ställning till hur fordelningen ska fäljas upp.
. Pröva den nya modellen fìir resursfürdelning mot utfallet i bokslutet lor att
testa ftìrändringsnivån.
t8

14. Ersättningsmodeller
Vid ett inforande av LOV 2ir det politiska syftet med att infüra lagen viktigt eftersom
syftet påverkar vilken ersättningsmodell som bör väljas. Utöver de generella
fürdelama med valfühet finns fordelar och nackdelar som är beroende på vilken
ersättningsmodell kommunen väljer. De olika ersättningsmodellema är:
o Biståndsbedömd tid.
o Utfürd tid.
o Utftird aktivitet.
SKL har genomfort r¡ndersökningar om vilket ersättningssystem som anvåinds mest i
Sverige. Undersökningama visar att utfürd tid är den vanligaste formen av ersättning
till utfürare.
I skriften "Val oÿ ersdttningsmodell och beräkning av erstittningsnivå" (2009) fiån
SKL har studier giorts i fem kommuner avseende ersättningsmodeller. Rapportens
undersökta kommuner är Jirfilla, Nacka, Soln4 Umeå och Varberg med utgångspunkt
fran hemtjänst och sä¡skilt boende.
19

En sammanfattning av fürdelar och nackdelar (ur kommunens, brukarens och
anordnarens perspektiv) med de olika ersättningsmodellerna presenteras nedan.
Hemtiänst -
Fördelar [+) och nackdelar (-l med olika ersättningsmodeller
Biståndsbedömd tid Utförd tid Utförd ektiv¡tet
Kommunen
(+) Lätt att adminishera
(+) Små fürändringar
fÌir anordnama och
kommunen
(-) Begränsade
incitament att utfiira
beslutet med risk íÌir
¡ättso säkerhet och
kvalitetsbrister
(+) Anordnaren
ha¡ incitament Ítir
att utÍÌira beslutet
(rättssäkerhet,
kvalitet)
(-) Anordnaren har
inte incitament att
använda tiden
effektir,t
(-) Kostnadsutvecklingar
kan
vara svår att
forutse
(-) okad
administration
(+) Anordnaren har
incitament für att utfüra
beslutet (rättssäkert, kvalitet)
samt att effektivisera
verksamheten vilket skapa
utrymme ftir att hålla nere
ersättningsnivåema
(-) Kostnadsutvecklingen
kan vara svår att íÌirutse
(-) Ökad administration,
eftersom det k¡äver utökad
klassifi cering av tj änsterna
och regi strering av utÍÌirda
aktiviteter
Brukare
O Eventuellt negativ
inverkan på servicens
kvalitet pga. begränsade
incitament att utfiira
beslutet
(+) Utryrnme att
påverka innehållet
ÍÌir den
bistandsbedömda
tjänsten i dialog
med anordnaren
(+) Anordnaren
har incìtament fiir
att utfiira den
beslutade tiden
(rättssäkerhet,
kvalitet)
(+) Anordnaren har
incitament fiir att utfiira de
beslutade aktivitetema
(rättssâkerhet, kvalitet)
O Risk ftir stressfylld
kontakt med omvårdnadspersonalan
Anordnare
(+) Möjlighet att öka
lönsamheten genom att
"göra så lite som
möjligt" ftir detr
garanterade inkomsten
(+) Utrymme ftir
att påverka
innehållet i
tjänsten i dialog
med brukaren
(+) Utrynme für att påverka
lönsa¡nheten gefiom
effektivare tidsanvändnin g
(-) Avsaknad av
incitament für att
använda tiden
effektivt
ICàIla: "Val ov erstittningsmodell och bercikning qÿ etstittningsnivå" (2009)
20

15. Kvalitetssäkring
Det är av stor vikt att ha ett väl fungerande uppfijljningssystem ÍÌir att säkerställa
kvaliteten i ett valfrihetssystem. Det fin¡s flera lagar och fürfattningar som styr olika
del¿¡ i verksamheten med syfte att säkerställa kvalitet fü¡ den enskilde personen.
Grunden är socialtjänstlagens best2immelser i 3 kap. 3 $'."Insatser inom socÌaltjcinsten
skall vara av god kyalircf. För utförande qv socialncimndens uppgiJier skall det finnas
personal med lrimplig utbildnìng och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall
systematiskt ochfortlöpande uMecklas och stikras. "
utöver detta finns bland annat Íìirfattningen "Ledningssystem für kvalitet i verksamhet
enligt SoL, LVU, LVM och LSS" (SOSFS 2006:11). Den fürfatrningen ställer krav på
bland annat ansva¡sfti¡delning, samverkan, rutiner ftjr handläggung, dokumentation,
personal- och kompetensforsörjning och uppfüljning av verksamheten.
Författningen "Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomftjrande av
insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS" (SOSFS 2006:5) samt de allmänna råden
"Personalens kompetens vid handläggning och uppftiljning av ärenden som avser äldre
personer" (SOSFS 2007:17) är också viktiga att n¿imna i detta sammanhang.
Ett valfähetssystem har som utgangspunkt, att upphandiingen sker i ett individperspektiv.
Kravspecifikationen utgör den ftirsta kvalitetssäkringen i systemet. Den
enskilde bedömer själv kvaliteten och har möjlighet aü välja och välja om.
Det åir ftirfrågningsunderlaget och aÉalet som sätte¡ kvalitetsk¡aven och ramama.
Kommunen och utfürama blir avtalspartner och uppftiljning och utveckling sker
utifian de ftirutsättningama. Kommunen behöver ha en person som kontroil erar att alla
åtaganden i ar.talet ftiljs.
I ett valfrihetssystern bör uppftiljning av kvalitet ske på tre nivåer.
. Systemnivå.
o Individnivå.
. Uppftiljning av beslut.
15.1 Systemnivå
Granskninýuppftiljning på systemnivå bör innehålla:
¡ Regelbundnaverksamhetsuppfüljningar.
. Uppdttande av verksamhetsplaneroch verksamhetsberättelser.
r Samtliga delar som är krav i ÍÌirfattningen ftir ledningssystem {Ìi¡ kvalitet t ex
klagomålshantering, arwikelsehartering.
. Översyn av riktlinjer ftir bistandsbedömning.
¡ Aktg¡anskning fìir säkerställande av utredningar.
o Redovisning av antalet býen/omval per leverantör.
21

15.2 Individnivå
o Utökadebrukarundersökningar.
¡ Kvalitativa intervjuer med brukare och anhöriga.
. Personliga kontakter - kontinuitet, kontakçersonai.
o Mätning av kundnöjdhet mellan olika utfürare.
o Observatione¡.
o Inspektioner.
15.3 Uppföljning av beslut:
o Utökad uppfiiljning och omprövning av beslut av handläggare.
o Inlämnande av genomfürandeplaner från alla utfürare.
o Inhämtande av information om ar,wikelser från beslut, besökstillfällen mm.
o Hembesöksocialstyrelsen
kommer som tillsynsmyndighet ha fortsatt ansvar ftir granskning av
både kommunen och privata utfürare när det gäller kvalitet. Konkurrensverket är ny
granskningsmyndighet med uppgiften att säkerställa konkurrensneutraliteten.
16. Förändrade roller i valfrihetssystem.
Vid en konferens i Kista 4 februari 2010 ftireläste Christina Amundberg om
ftirändrade ¡oller och arbetsuppgifter inom biståndsenhetema. Hennes bakgrund är
arbete med upphandling och uppÍÌiljning av enskild, entreprenaddriven verksamhet
och kundvaisve¡ksamheter inom Södermalms stadsdelsÍìirvaltning i Stockholm. Hon
har även utarbetat system für uppftiljning Föreläsningen handlade om vikten av att ha
ett väl fungerande uppftiljningssystem fttr att sfüerställa kvalité samt vilka fürändrade
yrkesroller som det kan innebära vid ett inftirande av valfrihetssystem, beroende på
den befintliga utformningen av
De ÍÌirändrade roller som kommunen får i samband med ett genomftirande av Lov.
Kommunen får en ny roll som:
o Avtalspartner.
o Informatör.
. Systembyggare für kvalité.
. Uppftiljning.
o Kont¡ollant.
22

Förändrade krav inom administration
o Skapa riktlinjer och rutine¡ fÌir uppftiljning.
¡ Faktu¡ahanteringenökar.
e Avsättauppfiiljningsresurser.
o Neutral information till brukare.
r Utformningavfìirfrågningsunderlag.
r Avtalsskrivning och kunskap om innehållet.
o Fasställa vilka grupper som ansvara¡ Íìi¡ olika delar i avstämning och
uppftiljning.
17. Studie av närliggande kommuner
Två kommuner i närområdet har tagit beslut om infürande av valfrihetssystem inom
hela hemtjänsten samt delegerad/instruerad hemsjukvård. Den ena är Västerviks
kornmun och den andra kommì,rnen är Mönsterås. En kort beskrivnìng av de respektive
kommunemas system redovisas nedan.
18. Västervik kommuns införande av valfrihetssystem
2007 gav socialnämnden socialftirvaltningen i uppdrag att "utreda Íiirutsättningama
fiir ett infiirande av brukarval inom socialÍÌirvaltningens verksamheter som systemet
lämpar sig frir, initialt inom hemtjänsten". Socialnämlden beslutade i decernbe¡ 2007
att ge socialfürvaltningen i uppdrag att "under år 2008 arbeta vidare med att
implementera modellen i verksamhetør, samt att ge sociaiÍÌirvaltningen i uppdrag att
arbeta fram tydiga riktlinjer samt ett system ftir kvalitetssäkring inkl. ekonomi av
høntjänst".
Västervik sökte statliga stimulansmedel hösten 2008 och beviljades, fri¡ att fü¡bereda
och infri¡a valfíihetssystem inom hemtjänsten. Kommunfuilmäktige beslutade i maj
2009 att genomÍtira valfrihetssystem med start 1 januari 2010.
18.1 LOV:s utformning i Västervik
LOV inÍÌirdes i hela hemdåinsten. De delar som inte ingår ¿ir nattpatruli, trygghetslarm
och hemsjukvård. Serviceinsatsema utfürs dagtid, vardagar kl. 07-17. personlig
omvårdnad utftirs mellan kl. 07 -22 ârets alla dagar.
Sökande utÍÌjrare har möjlighet att söka godk2innande für olika delar vilket innebär:
o Serviceinsatser (städ, tvätt och åirendÐ
¡ Personlig omvårdnad.
¡ Service och personiig omvårdnad.
Västervik åir stort till ytan och har både stad, tätort, glesbygd och sktirgård. Av den
anledningen har västervik delats in i 15 geografiska hemtj2instområden och söka¡de
utfiirare kan därfÌir söka inom eller flera områden.
23

18.2 Västerviks ersättningssystem
Ersättning utgår per utfitrd timme och skiljer sig beroende på vilken tjänst som utftirs
och inom vilket geografiskt område. Kolumn I och 2 avser leverantö¡er som erbjuder
både personlig omvårdnad och se¡vice altematilt endast personlig omvårdnad.
Timersättningen är angiven inklusive moms.
Anledningen till att ersättningen ¿i¡ högre für de ÍÌiretag som kan eduda både
omvårdnad och service är att koûlmunen ställer högre kompetenskrav på dessa
utfürare, vilket leder till ökade personalkostnader i fürhållande till de som endast
utfür servicetj änster.
Kolumn 3 avser leverantörer som endast erbjuder service. Där är timersättningen
angiven exklusive moms. Ersättningen justeras åriigan.
Kolumn 1 2 3
Geografiskt Personlig
Service
område omvårdnad
Stad 349 279 263
Tätort 384 JJ+ 315
Glesbygd 412 346 326
Skärgård 516 413 390
Ktjlla: Vqsterÿiks kommuns fõýågningsunderl ag
Ersättningssystemets utformning bygger på utfttrd tid upp till beviljad tid.
De olika k¡aven som ställs på utfti¡are återfinns i fürfrågningsunderlaget, kan ses i sin
helhet på www.vastervik. se/valfrihet.
2010-03-23 fanns 7 extema utfÌjrare i Västerviks kommun, 4 utíìjrare som erbjöd
service och de öwiga 3 utftir både service och omvå¡dnad.
Endast service
18.3 Förberedelse inför införandet
Enligt uppgifter från Joakim Nyrnan, projektledare für LOV, så har alla biståndsbeslut
granskats für att jämfrira hur beviljade insatstide¡ stämme¡ överens med faktiskt
utÍÌirda. Detta har skett genom avstämning med personal och brukare.
Ytterligare delar som Västervik har arbetat med inom LOV är;
o Intem och extem information
o Ersättningssystem.
o Kvalitetssystem.
r Handlägganollen m.m.
24

19. Mönsterås kommuns införande av valfrihetssystem
Den 24 mars 2010 gjordes en intervju med Anita Granström som åir projektledare für
Mönsterås inÍÌirande av LOV.
Under 2009 genomftirdes en utredning om det fanns förutsättningar fÌir
valfrihetssystern i Mönsterås kommunen. I tidigt skede så diskuterade politikema om
lagen om valfrihetssystem endast skulle tillämpas inom hemtjänstens
omvå¡dnadsinsatser. Detta ändrades och vid den kartläggring som gjordes i
utrednìngen om LOV, så valde politikema att även ta med serr¡iceinsatsema.
Den 23 november 2009 så beslutade kommunfuilmäktige att genomÍära
valfühetssystem inom hela hemtjänsten samt att de kommande utftirare som vill arbeta
inom omvårdnad ska ha kompetens fijr att kunna utfära delegerad hernsjukvård.
Startpunkten für arbetet i ett valfrihetssystem sattes till 1 oktober 2010.
19,1 LOV:s utformning i Mönsterås
Serviceinsatsema ut{ìirs dagtid, vardagar kl. 08-17. Leverantör av omsorg och service
med delegerad/instruerad hälso- och sjukvård ska kunna leverera mella¡ kl 07.00 kl
22.00 årets alla dagar.
Sökande utfürare har möjlighet att söka godkännande {är olika dela¡ vilket innebär:
¡ Serviceinsatser (städ, tvätt och ärenden).
o Serviceinsatser och personlig omvårdnad. I den personliga omvårdnaden ingår
delegerad hernsjukvård.
Man har även tagit beslut om geogra{isk avgränsning vilket innebär att de kommande
utfürama kan välja att verka inom ett eller fle¡a områden, områdena är de fem
befìntl i ga herntjänstområdena.
Nattpatrull, matdistribution och larm kommer att undantas från valfühetssystemet.
19,2 Mönsterås ersättningssystem
Valet av ersäthingssystem kommer att utgå ifran att det är den utforda tiden upp till
beviljad tid som gäller vid betalning till utfürare. Liksom Västervik fin¡rs inte något
elektroniskt regisferingssystem utan registrering kommer till att börja med att ske
genom manuell registrering. Tidsmätningsinstrument kommer i ett senare skede att
köpas in. I dagsläget pågår ett intensirt a¡bete med att ta fíam vilken timersättning
som ska utgå till utÍti¡are.
Ansvariga fÌir avstämning av fakturaunderlag kommer att vara biståndshandläggarna.
25

19.3 Förberedelse inför införandet
Delar som pågår i fo¡beredelsea¡betet inÍÌir infijrandet av "Eget val,, åir:
o FörÍÌågningsunderlagochkontrakt.
o Egenregiverksamheten.
o Beställarrollen.
. Uppfüljning och utvärdering.
o Information och kommunikation.
o Ekonomi.
¡ IT.
o Ersättningsnivåer.
Tidplanen är att ÍÌirfrågningsunderlag ska vara fürdigt under maj 2010 für att kunna
annonseras på kammarkollegiets webbsida.
20. Resultat
De undersökningar som gjorts i Vimmerby visar att det finns underlag ÍÌir ett
valfrihetssystern men kommunens regi står inftir ett stort omställningsarbete vid ett
eventuellt infürande av LC)V.
Vid ett eventuellt beslut om inftirande måste ftirankringsarbete ske, såväl i den
politiska ledningen som inom berörda fürvaltningar. Nedan redovisas några delar av
fiirberedelsearbetet som bör innefattas vid ett eventuellt inÍtirande av LOV i
Vimmerby.
20.1 Ekonomi
Vid ett inÍÌirande av LOV måste ett ersättningssystem till utfti¡arna uta¡betas.
Ersättningssystemet ska vara enhetligt fär alla utfÌira¡e. Vilken ersättningsmodell
kommunen väljer utgår från vilket syfte kommunen har med att infijra ett
valfrihetssystem.
Valfühetssystemet fürutsätter att man övergår till ett prestationsbaserat
ersättningssystem till utÍÌirama. Kostnadema blir kopplade till ersättningsnivån och
volyrnen på det arbete som utÍìiraren gör. Detta fiirindrar kommunens möjligheter att
påverka kostnadsutvecklingen. Ökar volymen ökar kostnadema och tvärt om.
Resursfijrdelning har en viktig ro11 i styrningen av kommunen vid fìirdelning av
budgetmedel från kommunfullm¿iktige till n2imnderna. Vid ett inftjrande av LOV
måste resursfijrdelningen kopplas till demografiska faktorer, så att det finns en klar
koppling mellan fürändringar i danografin och nämndernas budgetram.
26

20.2rr
Omsorgs{Ìirvaltningen har modema datasystan (Treserva, TES) ftir ärendehantering
och besöksplanerìng och det arbetas med utveckling redan idag vilket är gynnsamt ftir
verksamheten vid ett eventuellt genomfürande. Det finns vissa inkömingsproblem men
arbete pågår for att komma tillrätta med dessa.
Systemen har utvecklingspotential till att klara återrapportering fiån extema utfijrare
men det behöver köpas in ýterligare en modul, ett återrapporteringssystem som
säkerställer att insatsema utftirs och tidsåtgången ftir utftirandet. Det fürs redan idag
diskussioner om behovet av ett sådant stödsystem som behöver vara kompatibelt med
Treserva och TES. Syftet är att kvalitetssäkra für bruka¡en men det är även für
återrapportering, dokumentation samt Íìir att kunna fülja upp verksamheten på ett
bättre sâtt.
20.3 Kvalitetssäkring
För att få en kontinuitet i kvalitetssäkringen bör klara riktlinjer tas f¡am om vem som
ansvarar fiir olika uppgiÍter vid kvalitetsuppftiljningar. I riktlinjen behöver det framgå
hur kvalitetsuppftiljningar ska ske och vilka delar som ska Íìiljas upp. Dåir behövs
också klara regler fär hur återkoppling till utlorare ska ske och hu¡ resultaten ska
redovisas internt i kommunen och fìir kommuninvånama. Det är posititt att öppet
redovisa resultat av uppftiljningar, så att kommuninvånama ska kunna få en jämftirbar
bild av olika leverantörer. Det kan exempelvis göras genom tryckt informationsmaterial,
på hemsidan med mera. Exempel finns på Danderyd kommuns hemsida.
20.4 Organisation
Organisationen behöver ses öve¡ och anpassas till nya forhållanden vid ett infürande
av valfühetssystem. Det 2ir viktigt att se över roller och ansvarsÍÌlrdelning så att det
skapar fürutsättningar fär att behandla privata utfürare och den egna regin på lika
villkor. Förvaltningsledningen kommer att få mer av en "bestälÌarroll". Organisationen
behöver fürstärkas med en person som hanterar färfiågningsunderl ag, avtal,
artalsuppfoljning etc.
Bistandshandläggama får en betydligt mer fiamträdande roll i ett valfähetssystem och
den enheten kommer att behöva fürstä¡kas med ytterligare handläggare.
Myndighetsavdelningen âr en slimmad enhet idag och i ett valfrihetssystem är det av
stor vikt att alla biståndsbeslut ligger rätt och att uppÍÌiljningar hinns med (detta är
även viktigt idag). Tillkommande uppgifter blir att kontrollera att de utfijrda insatser
som inrapporterats överensstämmer med biståndsbesluten innan utbetalning till
utfüra¡e sker och debitering görs till brukare.
27

21. Diskussion
Finspang skrev i inledningen av sin LOV-utredning,"Vi. slutar inte vara unika iör att
vi blir cildre". Detta är viktigt att komma ihåg när ett beslut ska tas om ett eventuellt
infürande av valfrihetssystern. Lagen om valfrihetssystern (2008:962) utformades med
fokus på att den enskilde personen ska få en ökad valfühet och ett inflýande när
behov uppstår av herntjinstinsatser. Aila som beviljas hemtjänst ska iå möjlìgheten att
välja utforare, samtidigt som ingen ska bli tvingad att välja.
Vi vet av prognose¡ att antalet pqsoner över 65 år kommer att öka och så även
gruppen över 80 år. Dagens nyblivna pensionirer har andra krav åin de pensionärer
som är över 80 år. Gruppen som är mellan 65-79 êr har i viss mån vana att välja allt
fran i vilken affär de vill handla i till vilket telefonbolag de viil ha sina tjänste¡ ifrån.
Med detta som bakgrund är det viktigt att i den mån det är möjligt ftirsöka tillmötesgå
och färutse vilka krav medborgama har på kommunen idag och i framtiden.
Vid ett eventuellt inÍÌira¡de av valfühetssystem sker en maktfürskjutning fran politiker
till den enskilde brukaren. Det ger den enskilde personen möjlighet att välja vem som
ska utfo¡a beviljade hemtjänstinsatser, när de ska utfäras och hur den beviljade
insatsen ska utftiras. Är den enskilde personen inte nöjd med utfärarens insatser,
bemötande eiler annat finns möjlighet att býa ti11 arman utfiirare.
Undersökningar som gjorts i andra kommuner om hur ofta býen sker mellan olika
utfiira¡e visar att det inte sker någon snabb övergång till andra utÍtirare, utan det är
nýillkomna personer (kunder) som väljer utfürare.
En konkurrensutsättning i den egna regin gõr att även utftirande personal inom
organisationen kommer att få en fürändrad yrkesroli som kan ge positiva effekter for
aila berörda parter. Erfa¡enheter från andra kommuner visar att flexibiliteten ökar hos
verkstäliande personai genom att de får ett ökat inflýande i arbetet. Den ekonomiska
medvetenheten öka¡ också likaså motivationen att ge ett gott bemôtande. Det ger en
större kundnöjdhet och kvalitet fü¡ den enskilde.
Ur systemperspektiv ger ett valfrihetssystem en fü¡bätt¡ad ekonomisk styrning och
ökad medvetenhet kring ekonomifrågoma.
Vimmerby kommun har idag behov av ett nýt resursfürdelningssystem som ger bättre
kontroll på den egna regins intäkter och kostnader. Vid infärande av ett nytt
resursfürdelningssystem kan ett annat ersättningssystem tiilämpas som ersätter utfärd
tid. Det stimulerar den egna regin till effektivisering. Resultatet från andra kommunen
:ir att:
o Beviljade insatser utfiirs i än högre grad.
o Den faktiska tiden hos brukaren ökar.
o Kringtiden minska¡.
28

Infürande av LOV kräver en organisationsftirändring och i samband med a¡betet av
omstruktureringen är det då viktigt att tillsätta arbetsgrupper inom de olika områdena
som berörs såsom ekonomi, IT, m1'ndighet, personal, organisation med flera.
Det behövs även en övergripande styrgrupp samt en parlamentarisk grupp som
bearbetar olika frågeställningar i valfühetssystenet.
Arbetet med omstrukturering till en organisation med kundfokus kräver en
omstlillningstid eftersom ett omfattande a¡bete fordras. Vid ett eventuellt positiü
beslut bör detta omställningsarbete startas upp snarast.
22. Stältningstagande inför ett eventuellt införande
Det ftirsta steget für Vimmerby kommun vid ett eventuellt beslut om inftirande bör
vara att fastställa vilket det övergripande syftet är med att infüra ett valfrihetssystern
och vad som ska uppnås med valfrihetssystemet. Detta styr sedan hur systemet
utformas i Vimmerby.
Nedan anges I'tterligare
infüras:
puakter som kommunen behöver ta stäilning till om LOV ska
o Ska LOV enbart omfatta servicetjänster
o Hur ska tidsplanen se ut für infärande av valfrihetssystern
o Hur ska fürberedelsearbetet organiseras
29

Referenser:
Att leda i organisationsÍÌirändringar - fiirändmde roller och arbetsuppgifte¡ inom
biståndsenhetema, Ch¡istina Amundberg. (Kista 2010-02-04)
Danderyd kommuns hemsida
www. dande r y d. s e / Dande rydT empl at e I P age _9
3 9 3. aspx
Ersättr:ing ftir hemtjänstinsatser i olika kommuner, Sveriges kommuner och landsting
(sKL 200e)
Framtidens biståndshandläggning inom äldreomsorgen, (Kista, 1/2-4/2. 20lO)
LOV, lägesbeskrivning, Sven Lusensky, Socialstyrelsen. (Kista,2010-02-01)
Mönsterås kommun, ÿ1)t44ÿ.monsteras.se/Social-omsorg/Aeldreomsorg/Lag-omvalfrihetssystem-LOV
Plan- och bygglovavdelningen (2010-02-15)
Protokoll omsorgsnämnden (201 0,03-1 8)
Statisticon AB, Befolkningsprognos 2009-2030 Vimmerby kommun (2009- l 2-3 t )
SOSFS 2006:11 (S) Föreslvifter och allmänna råd, Ledningssystem Íìi¡ kvalitet i
ve¡ksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
Styr med resursfürdelning! Idéer fü¡ att utveckla sättet att ftirdela resurse¡ i kommuner.
(sKL 2007)
Tresen'a, (201 0-04-30)
Utvärdering av valfrihetssystem i kommuner och landsting (SKL 2010)
Vaifrihetssystem, Erfarenheter från ett antal kommune¡ och landsting (SKL 2010)
val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå, herntjänst och särskilt
boende (SKL, 2009),
Valfi:ihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst, Joakim Nyman Västerviks
kommun. (2009-04-17)
Vimmerby 2010, Klingensjö Leif, Östgren Signild. (SKL 2010)
Västerviks kommun, www.vastervik.sehemplates/WKommun-page.aspxìd:l3670
(2010-04-30)
lnteryiuer
Bergsten Maria, myndighetschef, Vimmerby kommun
Granström Anita, projektledare LOV, Mönsterås kommun
N)'rnan Joakim, projektledare, LOV, Västerviks kommun
30

Bilaga I
Totalt ant.
Insatser
466
I ',t8
68
29
104
57
55
897
Natthiåilp
12
l2
övr
SoL
7
0
2
0
t2
Utevistelse
40
'7
6
3
3
5
4
ó8
Soc.
Samvaro
16
4
0
0
0
22
Morghiälp
98
29
12
6
22
l3
12
192
Kvällshjälp
88
24
l3
6
2l
l0
t2
174
Frn.-
hiãlp
23
7
7
5
5
5I
Egenvård
13
3
2
0
0
0
0
18
Em.-
hjälp
38
9
6
I
9
1
6
76
Dusch
88
24
l6
6
23
t2
8
177
Dagh
äl
43
ll
I
4
77
5
6
95
Fördelning omvårdnadsinsatser per område
Område
Vimmerby
inkl. Granen
Södra Vi
Frödinge
Locknevi
Tuna
Storebro
Rumskulla
Totalt
K¿illa: Treserva

VIMMERBY KOMMUN
0msorgsförvaltn ingen
598 81 V]MMERBY
www.vimmerby.se