03.01.2015 Views

RAPPORT F2007:03 - Avfall Sverige

RAPPORT F2007:03 - Avfall Sverige

RAPPORT F2007:03 - Avfall Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

koxid (zinkit, ZnO) och zinksilikat (willemit, Zn 2SiO 4). Det anges emellertid vidare att “Zn solubility<br />

in MSWI bottom ash may be described equally well by Zn absorption and surface precipitation<br />

onto Fe/Al-(hydr)oxide surfaces”. På svenska: “zinklöslighet i bottenslagg från sopförbränning<br />

kan beskrivas lika väl med en modell som innebär att zink absorberas och fälls ut<br />

på ytan av järn/aluminium(hydr)oxider”. 4<br />

Termodynamiska beräkningar kan numera regelmässigt ge matematiskt goda anpassningar<br />

mellan data, inklusive lakdata, och justerbara parametrar vilka förfinas. För korttidsdata och<br />

motsvarande korttidsprocesser svarar anpassningarna mot reaktioner med små andelar av den<br />

totala mängden fasta ämnen.[31]<br />

Intresset fokuseras emellertid av naturliga skäl mot långtidsförlopp, se t ex [32]. I enlighet med<br />

detta har i viss utsträckning data samlats från försök i laboratorie- och fältskala i tidsskalor som<br />

sträcker sig över loppet av några år. I vilken mån extrapolationer till långa tider (>50 år) faktiskt<br />

kommer att svara mot verkligheten är naturligtvis svårt att visa. Det finns dock en medvetenhet[31]<br />

om att ytterst stor försiktighet bör tillämpas om resultat från termodynamiska beräkningar<br />

avseende specier i lösning skall tillämpas för uppskattning av huvudsammansättningen<br />

hos det fasta materialet.<br />

Ingen källa har påträffats som gör anspråk på att utifrån lakdata och termodynamiska beräkningar<br />

ge något närmare besked om den huvudsakliga mineralsammansättningen (vilken ju är<br />

grunden för klassningen), och särskilt inte för längre tider.<br />

4.3.3 Diskussion<br />

Även om termodynamiska beräkningar har sina begränsningar så som beskrevs i Avsnitt 2.1 kan<br />

en jämförelse med stabilitetsdata ändå tjäna sitt syfte. Jämviktskoncentrationer för zinkjoner i<br />

vatten över några typiska i naturen förekommande mineral visas i Figur 2.<br />

Av de mätdata som redovisats i Avsnitt 4.3.1 är de i Tabell 13 från Tveta av särskilt intresse dels<br />

eftersom askorna är ordentligt åldrade, dels eftersom pH-värdet, som ligger kring pH 9, ligger<br />

inom det område som visas i Figur 2. För jämförelsen behöver omräkning göras till molaritet.<br />

0,01 mg/kg torrsubstans motsvarar 0,001 mg/liter laklösning och 1,6 · 10 -8 moler per liter, d v s<br />

10log[koncentrationen Zn 2+ ] = -8,8.<br />

Värdet ligger alltså nära det för willemit (Zn 2SiO 4) samt inom det område där man kan förvänta<br />

sig att träffa på franklinit. Detsamma kan enligt Avsnitt 13.2 i [21] sägas om jord-Zn. Värdena<br />

understiger kraftigt dem för zinkoxid (zinkit, ZnO) och zinkkarbonat (zinkspat, även kallad<br />

smithsonit, ZnCO 3).<br />

4<br />

Liknande arbete avseende sediment [24] har dock pekat entydigt på järnhaltiga mineral.<br />

30 :

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!