You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattning<br />
I de databaser som finns over farliga ämnen har zinkoxid tidigare varit helt oklassad. Inför klassning<br />
enligt <strong>Avfall</strong>sförordningen (SFS 2001:1063) har zinkoxid därför kunnat väljas som referenssubstans<br />
för zink i aska av bekvämlighetsskäl trots att den verkliga tillgängligheten (d v s det som lakar ut) är<br />
mycket lägre än den för zinkoxid.<br />
Från slutet av 2005 har emellertid zinkoxid fått en strängare klassning. <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> har därför gett<br />
Tekedo AB i uppdrag att närmare studera tillgänglighet och söka identifiera vilken referenssubstans<br />
som på ett såväl realistiskt som försiktigt sätt representerar egenskaperna hos zink i askor.<br />
Informationssökningar och litteraturgenomgångar har utförts i vetenskapliga databaser och publikationer,<br />
i böcker och på Internet. Genomgången har dels avsett tillgänglighet, dels egenskaper över tid.<br />
Jämförelse har gjorts med liknande hög- och lågtemperaturmaterial såsom högtemperaturomvandlat<br />
berg, kalk och cement respektive naturliga jordmaterial och sediment samt härdat kalk- och cementbruk.<br />
Genomgången har avsett dels ”traditionella” tekniker såsom lakförsök, termodynamiska beräkningar<br />
och röntgenkristallografi, dels EXAFS (Extended X-ray Absorption Fine Structure).<br />
De källor som påträffats stöder alla en entydig bild. Zink går sannolikt in i faser där det inte ingår som<br />
något av huvudelementen. Tillgängligheten för zink blir därmed kopplad till dessas löslighetsegenskaper,<br />
d v s zink i åldrad aska får typiskt en låg tillgänglighet. I dessa faser förekommer zink tillsammans<br />
med järn-II, magnesium och mangan-II som har liknande jonradier och kemiska egenskaper. Dessa<br />
ämnen bildar dels blandoxider med järn (t ex spineller), dels skiktsilikater (glimrar). En sådan blandoxid<br />
med zink och järn är franklinit, som har en ideal sammansättning (d v s det förekommer exakta<br />
och enkla kvoter mellan antalet atomer av olika slag). Denna representerar tillgänglighet för zink i<br />
aska på ett rimligt sätt och förekommer också i databaser över farliga ämnen. Franklinit har därför<br />
valts som förslag till referenssubstans för zink i aska.<br />
Detta val av referenssubstans gäller inte under alla förutsättningar. Askan måste ha en relativt ”normal”<br />
kemisk sammansättning och dessutom bör man genom tester visa att tillgängligheten för zink i<br />
aktuell åldrad aska är låg.<br />
Vidare bör den zink som faktiskt lakar räknas som zinkoxid, och därmed bidra i de sammanräkningar<br />
av farlighetsegenskaper som skall göras enligt Bilaga 3 i <strong>Avfall</strong>sförordningen.<br />
3 :