Info nr 6/2012 - IF Metall

info:
För förtroendevalda i IF Metall
6/2012
Jan Forslund,
förhandlare
sidorna 2–3
Inhyrda lyssnar
på bra argument
för medlemskap
sidan 7
Handfast
förändring
till nytta för
Ewe och Sven
sidan 8

info:
www.ifmetall.se 6/2012
Ställ frågan:
Vill du gå med
Allt fler industriarbetare är i dag
anställda genom bemanningsföretag.
Det ger många en chans att
komma in på arbetsmarknaden. En
tillsvidareanställning i ett bemanningsföretag
ger dessutom möjligheter
att teckna bostadskontrakt
och ta lån på ett sätt som den visstidsanställde
ofta inte har.
Men vet du inte var du jobbar om
en månad kommer du förmodligen i
högre utsträckning än andra att dra
dig för att gå med i facket, anmäla
dig till en medlemskurs eller ta ett
uppdrag.
Just därför måste vi kontra med att
göra det svåra. Vi måste organisera
dem. Det som gäller när någon anställs
på företaget måste också gälla
när det kommer inhyrd personal.
Varje ny arbetskamrat måste få
frågan om han eller hon är med i
facket. Om inte, måste han eller
hon få veta varför det är viktigt att
gå med.
Ett aktivt arbete pågår redan i dag
med detta och IF Metall har nästan
6 000 medlemmar som är anställda
i bemanningsföretag. Det är en god
start, men det ska bli många fler.
På sidan sju kan du läsa mer om hur
inhyrda möts med starka argument.
Så ställ frågan nästa gång det
kommer en arbetskamrat från ett
bemanningsföretag; Vill du gå med
i IF Metall
Anders Ferbe
Förbundsordförande
i IF Metall
anders.ferbe@ifmetall.se
Så bygger förhandlaren förtroenden och framgångar:
Kunskap, människokänne
På Arjo Hospital Equipment i Eslöv
har klubben under många år jobbat
hårt med förhandlingarna.
– För att bli en god förhandlare
måste du ha hyfsad koll på lagar och
avtal, men mycket handlar om människokännedom,
säger klubbordförande
Jan Forslund.
Det var tidigt 1990-tal när Jan Forslund
började jobba på Arjo Hospital
Equipment, ett företag i Getingekoncernen
med Carl Bennet som ägare
och starke man. Här tillverkar man
hjälpmedel till vården. Det handlar
bland annat om specialbyggda badkar,
sjukhussängar och lyftar, vilket är en
mycket nischad verksamhet. Jan Forslund
blev snabbt invald i den fackliga
styrelsen och då startade hans utbildning.
– Förhandlare blev jag inte med en
gång, det kom med klubbordförandeuppdraget,
säger han.
På Arjo väljer man alltid två förhandlare
ur styrelsen på den nya styrelsens
konstituerande möte. På detta
sätt förtydligar klubben för företaget
att det är dessa två personer som driver
förhandlingarna på arbetsplatsen och
inte hela styrelsen.
– Vi har tidigare haft situationer där
vissa förtroendevalda i klubbstyrelsen
fick förhandla i ämnen de inte var in-
STADIGT GREPP. Jan Forslund tar ett helhetsg rep
satta i när förhandlarna var borta.
Den ordning vi har nu fungerar bra,
fortsätter Jan Forslund.
Sprider frön
Jan Forslund anser att förhandlingsarbetet
innebär ett helhetsgrepp på hela
den fackliga verksamheten inom företaget
– och i hans fall även koncernen.
Getinge är en stor koncern med 15 000
anställda och fackets plats i koncernstyrelsen
är ett viktigt verktyg.
– Vi är så klart i minoritet i bolagsstyrelsen
och kommer inte att få igenom
några viktiga omröstningar, men vi kan
så frön. Frön som sedan slår rot och
sprider sig till resten av organisationen.
Ett sådant frö är kompetensutvecklingen
på företaget. Där har det nu
förhandlats fram ett förslag som ska
gälla samtliga anställda. Det är svårt
att sia om vad slutresultatet blir, men i
MORGONDAGENS FÖRHANDLARE
Jimmy Henriksson är ungdomsansvarig
på Arjo Hospital Equipment i Eslöv.
2

NÅR RESULTAT TILLSAMMANS. En förhandlare är beroende av
medlemmarnas förtroende och stöd. Det är endast genom att vi står starka
tillsammans som en förhandlare kan nå resultat. Broschyren bör vara
tillgänglig så att medlemmarna lätt kan se och läsa den, förslagsvis i
karummet.
Löneökning, övertidsersä tning
och ob-ersättning
Fri parkering med motorvärmare
10 % extra ersä tning vid föräldraledighet
Lediga klämdagar
Möjlighet a t köpa Rikskuponger
Betalda raster
4,5 % av din lön i extra pension
Med tapplapparna
hoppas vi att klubbarna
får förslag på vad den
skulle kunna förhandla
om på arbetsplatsen.
På så sätt skapas
både ett engagemang
bland medlemmarna
och en förståelse för
att man som medlem i
högsta grad är med och
påverkar.
Stämpla ut
vid toabesök
Inte så länge vi förhandlar! r!
Hur vi l du att din arbetsplat ska se ut Ti lsa mans med fackets
förhandlare kan du driva frågor som är viktiga för dig och dina
jobbarkompisar. Här under kan du skriva ner förslag på frågor som du
tycker facket ska uppmärksa ma på din arbetsplats.
Din lokala förhandlare heter:
Vad vi l du a t vi ska förhandla om
Nu är det snart dags för
Nu är det förhandlarnas tur. förbundskontoret. Förslagen kommer
nästa aktivitet i Starka
– Vi vill att medlemmarna att nnas på hemsidan, ifmetall.se,
tillsammans. Denna gång
ska veta vilka som faktiskt för att uppmärksamma och inspirera
kommer förtroendeuppdraget
förhandlare att
det är tillsammans som i Sverige.
förhandlar åt dem och att övriga klubbar och medlemmar runt om
lyftas fram.
man bestämmer vad det ska – Enklare än så här blir det inte att
– Att vara förhandlaren
är ett viktigt och svårt
Persson.
uppmärksamma på din arbetsplats,
förhandlas om, säger Christer tala om för din förhandlare vad du vill
uppdrag på arbetsplatsen – Aktiviteten
avslutar Christer Persson.
och därför är det viktigt att den 14 maj är Förhandlaren i fokus
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
förhandlaren har medlemmarnas
förtroende och stöd, uppmärksamma mer 6 som kommer ut den 14
en möjlighet att Tillsammans med Info num-
och skapa förståelse
för upp-
säger Christer Persson, chef
maj medföljer allt material
på förhandlingsenheten draget, säger som behövs för att genomföra
IF Metall.
Christer Persson, aktiviteten. Ju er arbetsplatser
som genomför aktiviteten,
chef på förhandlingsenheten
För att
Syftet med aktiviteten Starka
medlemmarna
desto bättre blir resultatet.
IF Metall.
på arbetsplatsen
ska få
tillsammans är att lyfta fram
– Det här är en möjlighet
våra förtroendevalda och deras
uppdrag. Det hjälper till att stärka förståelse för uppdraget, samtidigt som som kommit in
att uppmärksamma och skapa se vilka förslag
bilden av det goda som facket gör och det synliggör en viktig del av vad IF
nns en mall
för att enkelt
samtidigt visa att det är när vi gör något
tillsammans som vi är starka. Christer Persson.
förslag och
Metall gör för medlemmarna, förklarar
skriva ut alla
Sedan tidigare har aktiviteten
Aktiviteten pågår under tre veckor sätta upp på
Starka tillsammans lyft uppdragen och tanken är att klubben skickar in de arbetsplatsen.
skyddsombud och försäkringsrådgivare. förslag som medlemmarna lämnar till
Tack!
Se andras förslag på:
w.ifmeta l.se
starka ti lsa mans
Afscherna fungerar
på samma sätt som
tapplapparna, men
sätts upp på synliga
områden runt om på
arbetsplatsen. Här
kan medlemmen
skriva förslag direkt
på afschen som
sedan samlas in när
kampanjen är slut.
Vi har samlat in de tankar som ni har
skrivit på affischerna. Här kan du se
va dina ko legor vill förändra/tycker:
Se andras förslag på:
w.ifmetal.se
edom och helhetsgrepp
g repp på den fackliga verksamheten. Här tillsammans med Richard Wilson.
Foto detta uppslag: Kiia Valavaara
Aktivitet lyfter fram
förhandlarens roll
och uppdrag
En förhandlare är beroende av medlemmarnas
förtroende och stöd. Det
är genom att vi står starka tillsammans
som en förhandlare kan nå resultat.
Tillsammans med detta nummer av
Starka tillsammans
lyfter förhandlaren
tidningen Info medföljer
material till klubbarna för
att genomföra aktiviteten
med att lyfta fram våra
förtroendevalda och deras
uppdrag. Ju fler arbetsplatser
som genomför aktiviteten,
desto bättre blir
resultatet.
Broschyr och tapplappar
läggs med fördel ut i fikarummet
så att alla kan ta del av informationen.
Affischerna sätts upp på arbetsplatsen.
På tapplappar och affischer kan medlemmar
skriva förslag på vad de vill att
klubben ska förhandla om.
För att medlemmarna på arbetsplatsen
ska få se vilka förslag som
kommit in finns en mall så att klubben
enkelt kan skriva ut alla förslag och
sätta upp på arbetsplatsen.
Vad tror du att facket har
förhandlat fram
Ur Info
5/2012.
11
systemet finns krav på mätbara resultat
vilket gör att klubben kan se om det
fungerar eller inte.
Tro och kompetensutveckling
När det gäller de lokala förhandlingarna
har Jan Forslund mycket att säga.
Under åren har han och hans kamrater
kommit fram till ett arbete som fungerar
mycket väl.
– Vi kommer aldrig att vinna alla
förhandlingar, men vi måste tro att
vi ska det, säger klubbordförande Jan
Forslund.
De konkreta sakerna de måste ha
med sig efter en förhandling är, först
och främst, att det finns ett påskrivet
protokoll.
– Gå aldrig med på muntliga avtal.
Det kommer tillbaka och biter er, fortsätter
Jan Forslund.
Utöver dessa, enligt vissa, grundläggande
tips tycker han att man ska
förkovra sig.
– Se till att gå utbildningarna! Även
om du förhandlat en längre tid så gå på
JAN FORSLUNDS CHECKLISTA FÖR FÖRHANDLINGAR
VIKTIGT MED MÄNNISKOKÄNNE-
DOM. – Lagar och avtal i grunden, men
förmågan att läsa människor tar täten,
säger Jan Forslund som är förhandlare
och klubbordförande på Arjo Hospital
Equipment i Eslöv.
konferenser – vi lär så länge vi lever,
säger Jan Forslund.
Det finns ytterligare en sak som Jan
Forslund vill se fler göra.
– Kolla om du inte kan få åka med
• Protokoll – inga muntliga avtal.
• Var alltid två fackliga representanter
på förhandlingar.
• Gå aldrig med på något som är
sämre än kollektivavtalet.
• Återkoppla resultatet till
medlemmarna.
• Gör en ”priolista”. Välj vilka områden
som ni ska lägga extra fokus på,
t.ex. lönesystem och anställningsformer.
• Skilj på sak och person. Brusa inte
upp i onödan.
• Be att få vara med ombudsmännen vid
förhandlingar på andra arbetsplatser.
• Utbilda dig med jämna mellanrum.
Kompetensutveckling är viktigt.
avdelningens ombudsmän på andra förhandlingar.
Det ger så otroligt mycket
att få känna på andra arbetsgivare,
avslutar Jan Forslund.
peter.jorgensen@ifmetall.se
3

www.ifmetall.se 6/2012
Foto: Göran Nilsson
info:
8 500 medlemmar inom Samhall:
– Vi hoppas på ett avtal den 1 juli
Samhall är en statligt ägd verksamhet
främst för arbetshandikappade.
Kollektivavtalet är tecknat gemensamt
av sju förbund, vilket är unikt
och skiljer sig från exempelvis
Bemanningsavtalet där alla LO-förbunden
ingår.
– Det behövs mer verksamhet som
Samhall. Utan den skulle troligtvis
tusentals fler arbetshandikappade
vara arbetslösa, säger Leena Kyhlros
på IF Metalls förhandlingsenhet.
De sju förbunden som tecknat Samhallavtalet
är IF Metall, GS, Kommunal,
Handels, Fastighet, HRF och Seko. Det
är ett spektrum av branscher med i
sin tur många olika kollektivavtal som
Samhall kan finnas på.
I dag finns ungefär 20 000 arbetshandikappade
människor
inom Samhall. Några hundra
av dessa är direkt anställda
medan övriga är anvisade av
Arbetsförmedlingen.
– Förr var Samhall nästan
enbart inriktat på industrin.
Numera övergår alltmer
i service och tjänster. De
anställda är medlemmar i det
förbund som just den branschen
de arbetar i tillhör och
byter bara om en omplacering
är varaktig. IF Metall har i
dag 8 500 medlemmar som
arbetar inom Samhall, säger
Leena Kyhlros.
Tanken med verksamheten
är att människor ska rehabiliteras
och kunna komma ut
STORT BEHOV.
– Verksamhet
liknande Samhalls
behövs för
att alla med ett
arbetshandikapp
ska kunna ha en
sysselsättning,
säger Leena
Kyhlros.
i arbetslivet igen och få en
anställning. I dag övergår
6 procent till en anställning
på den reguljära arbetsmarknaden.
Den 23 april i år växlades
avtalskraven med Almega
Samhallförbundet och förhoppningarna
är att avtalet
ska vara klart den 1 juli.
– I dag är genomsnittslönerna
i Samhallavtalet
19 500 kronor i månaden.
Förhandlingarna påbörjas i
slutet av maj och vår förhoppning
är att vi denna gång
slipper medlarna som varit
inblandade tidigare år, säger
Leena Kyhlros.
camilla.wedin@ifmetall.se
27 april 2012 kl. 12.00: En tyst minut f
Fredagen den 27 april hölls en tyst
minut runt om i landet på IF Metalls
arbetsplatser för att hedra minnet
av alla de som dör och skadar sig på
jobbet.
– IF Metall accepterar inte att
människor skadas, slits ut eller
dör på grund av sitt arbete, säger
Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.
Ett femtiotal personer på företaget
CMI Composites på Gotland
samlades för att tillsammans
hedra minnet av dem som dör på
arbetsplatsen.
4

Foto: Rolf Lundberg
REHABILITERING PÅGÅR. – Hela idén med Samhalls verksamhet är att så många
som möjligt ska kunna rehabiliteras och återgå i en anställning.
för de som inte kom hem
Förra året avled 61 personer som en
följd av arbetsplatsolyckor, åtta av
dessa arbetade inom IF Metalls avtalsområden.
Varje år avlider dessutom
cirka 1 400 personer på grund av
arbetsmiljörelaterade sjukdomar.
Antalet dödsolyckor har återigen
börjat öka och med anledning av detta
hölls en tyst minut på många av
IF Metalls arbetsplatser klockan 12.00
fredagen den 27 april.
– Hittills i år har 19 personer avlidit
på grund av arbetsplatsolyckor, två av
dessa arbetade på arbetsplatser där IF
Metall har kollektivavtal. Det ska inte
kunna ske på våra arbetsplatser, säger
Anders Ferbe.
På företaget CMI Composites på Gotland
hedrades alla de som mister livet
på arbetsplatserna.
– Det är viktigt att sätta fokus på
arbetsmiljöarbetet i stort och det borde
vara nolltolerans mot dödsolyckor på arbetsplatserna,
säger Linus Gränsmark
klubbordförande på företaget.
Han är också starkt kritisk mot den
borgerliga regeringens hantering.
– Regeringen satsar inte på de här
frågorna och har systematiskt monterat
ner samhällets ansvar dels genom att
dra ner på antalet arbetsmiljöinspektörer,
dels genom att lägga ner Arbetslivsinstitutet.
fredrik.jansson@ifmetall.se
Fakta
Sedan 2008
har 264 personer
dött på
arbetet. Av
dessa arbetade
30 inom
IF Metalls avtalsområden.
Linus
Gränsmark
klubbordförande,
CMI Composites.
Foto: Göran Nilsson
5

www.ifmetall.se 6/2012
info:
INTE NATTSVART. Arbetsgivare måste förhandla och lämna tillgänglig information.
Det visar Arbetsdomstolens dom i fallet med Volvo Powertrain.
Efter Arbetsdomstolens dom i Volvo Powertrain-målet
– Det är viktigt att inte lägga sig platt
I slutet av mars förlorade IF Metall
ett fall i Arbetsdomstolen, AD, mot
företaget Volvo Powertrain. Med lite
distans till domen är det dock klart
att allt inte är nattsvart.
– Det positiva är att AD har slagit
fast att arbetsgivaren måste förhandla
och ge all tillgänglig information,
säger IF Metalls avtalssekreterare
Veli-Pekka Säikkälä.
Tvisten med Volvo Powertrain handlade
om vilka regler som ska gälla vid
inhyrning av personal från bemanningsföretag.
Tidigare reglerades detta
i ett lokalt avtal som sades upp av
företaget 2010. Under förra året skedde
i stället kvartalsvisa förhandlingar mellan
Volvo Powertrain i Skövde och den
lokala klubben. I dessa förhandlingar
fick klubben veta hur många personer
som skulle behövas som mest.
Konflikten hade sin grund i att
facket ville ha uppgifter om det exakta
antalet som skulle hyras in, vad de
skulle få för arbetsuppgifter, hur länge
de skulle arbeta samt vad de hade för
erfarenhet och utbildning.
Enligt AD är det inte klarlagt att
företaget kan lämna mer exakt information
om de framtida behoven än vad de
gjort. Men med facit i hand är det inte så
nattsvart som det kändes inledningsvis.
– Arbetsgivaren måste ge den information
som är tillgänglig, säger Veli-Pekka
Säikkälä. Det kunde konstateras att de
inte kunde ge informationen tre månader
innan och det är det som AD har prövat.
Däremot framgår det att de kan ge den
informationen en månad innan.
Öppnar för facket
Dessutom har AD slagit fast att företaget
måste förhandla i dessa situationer
och att arbetsgivaren måste ge all
tillgänglig information. Det öppnar för
ett mer aktivt ställningstagande från
fackets sida. Veli-Pekka Säikkälä konstaterar
att det är
viktigt att klubbarna
inte lägger sig
platt inför arbetsgivarna
i dessa lägen
utan förhandlar.
– Först förhandlar
man enligt 11 §
medbestämmandelagen,
MBL, och
IF Metalls avtalssekreterare
Veli-
Pekka Säikkälä.
den förhandlingen
kan man ha långt i förväg. Sedan
förhandlar man enligt 38 § MBL varje
gång arbetsgivarna gör en ny beställning.
Då har de relevant information
och då är de också skyldiga att delge
den.
Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren
skyldig att förhandla med facket innan
viktigare förändringar av verksamheten.
Fackklubben har rätt att representera
arbetstagarna i lokala förhandlingar.
fredrik.jansson@ifmetall.se
6

RIKTLINJER FÖR
Läs mer
Rekrytering av medlemmar är vår fackliga kärnverksamhet. Inom
bemanningsbranschen gäller speciella villkor och därför finns ett
riktat informationspaket till dem som möter inhyrda.
Du hittar dessa på hemsidan. På medlemsportalen finns mer
material, bland annat checklistor och förslag på lokala avtal som
går att anpassa lokalt.
IF Metalls arbete
för medlemmar
i bemanningsbranschen
får du kontakt med IF Metall
Inhyrd från
bemanningsföretag
MetallHär
Välkommen
till IF
Detta är en del av IF Metalls
material till anställda och
förtroendevalda som möter
och organiserar anställda inom
bemanningsföretag.
Mer finns på www.ifmetall.se
och medlemsportalen.
Bemanningsföretaget – kanske finns det någon fackligt
förtroendevald där du har din anställning, fråga!
Kundföretaget – Om du inte redan har blivit kontaktad av
IF Metall, be att få träffa någon från klubben eller avdelningsombudet.
IF Metalls avdelning – På en del små företag finns det ibland
inte någon fackligt förtroendevald. Ta då kontakt med IF Metalls
avdelning där du bor.
Inhyrd från
bemanningsföretag
Välkommen
till IF Metall
– Bli medlem i IF Metall - du har allt att vinna
på ett fackligt medlemskap!
Välkommen till IF Metall!
Vi hoppas att du som är anställd på bemanningsföretag och
inhyrd för att jobba i industrin vill gå med i facket. Du blir då en
av 370 000 medlemmar som arbetar på cirka 12 200 arbetsplatser
runt om i hela Sverige.
Foton: Marie Ullnert
Som medlem i IF Metall får du bland annat följande förmåner:
Stöd av fackligt förtroendevalda som kan svara på dina frågor
och ge dig värdefull information om regler och villkor.
Information om din anställning och om samhällsfrågor via facket
och din medlemstidning. Det finns en hemsida och en särskild
medlemsportal med dagsfärska nyheter.
– IF Metall svarar på dina frågor, säger Jörgen Karlsson,
klubbordförande och Zandra Hultin, avdelningen
IF Metall Mellersta Älvsborg.
Broschyren Riktlinjer för IF Metalls arbete för
medlemmar i bemanningsbranschen beskriver
hur vi vill arbeta för att inhyrda ska ha bra
arbetsvillkor.
Lära dig mer om arbetsvillkor, rättigheter, lagar och skyldigheter
på jobbet och i samhället genom studier som facket
ordnar lokalt och centralt.
Lön och arbetsvillkor som facket förhandlar fram. Facken inom
LO har också förhandlat fram särskilda villkor för dig som inhyrd
så att varken du eller kamraterna på kundföretaget ska utnyttjas
mot varandra. Avtalet är unikt för dig som inhyrd och för oss i
Sverige.
IF Metall har 52 avdelningar runt om i hela Sverige. Kontaktuppgifter
till alla avdelningar hittar du på www.ifmetall.se.
105 52 Stockholm
08-786 80 00
www.ifmetall.se
Foldern Inhyrd från bemanningsföretag Välkommen till
IF Metall riktar sig till de som är inhyrda och beskriver kort
vad facket kan göra för dem.
LA-140/Sandvikens tryckeri AB 20100913/60 000 ex
Ser lösningar där medlemsrekrytering är som svårast:
– Möt inhyrda med starka argument
Starka argument är viktigt i den uppsökande
verksamheten bland ungdomar
och anställda inom bemanningsföretag.
För att trimma argumentationen
har IF Metall arrangerat
en utbildning under våren.
– Deltagarna har varit mycket nöjda
och erfarenheter har utbytts mellan
avdelningar, säger Erik Dullbo IF Metalls
centrala ungdomskommitté.
Vi vet allt mer
om organisering
inom bemanningsbranschen.
Erik Dullbo, ungdomskommittén.
Utbildningen har främst riktat sig till
avdelningarnas förtroendevalda med
uppsökeri- och utbildningsansvar. De
har fått lära sig allt ifrån hur man
planerar verksamheten till hur man
praktiskt talar om medlemskapets
värde på arbetsplatserna.
Svårare rekrytering
– Deltagarna tycker att det har varit
en bra utbildning. Intresset är stort
eftersom rekrytering av medlemmar i
bemanningsbranschen anses vara lite
VIKTIG SAMTALSTID. – Det är viktigt
att använda den samtalstid man får
med de anställda så att dialogen blir
innehållsrik och ger möjligheter för
framtiden, säger Erik Dullbo.
svårare. De befinner sig ofta en kortare
tid på varje arbetsplats och ofta med en
tidsbegränsad anställning, säger Erik
Dullbo.
Utbildningen handlar inte bara
om att lära sig hur man rekryterar
nya medlemmar. Det är också ett bra
tillfälle att samla information om hur
läget i avdelningarna är när det gäller
organisering i bemanningsbranschen
och bland ungdomar.
Följer upp
– Nu kommer en utvärdering att ske
på förbundskontoret och jag är övertygad
om att en uppföljning i någon
form kommer att ske inom kort. Vi har
bestämt oss för att ta ett helhetsgrepp
här, avslutar Erik Dullbo.
camilla.wedin@ifmetall.se
7

info:
www.ifmetall.se 6/2012
STEG FÖR BÄTTRE HÄLSA. Den nya skiftformen har gjort underverk både för personalen och
produktionen på Rexam i Malmö. Här Naja Kolasinac.
Bestämda steg mot ökad trivsel
Ny skiftform förändrade allt
Hög sjukfrånvaro, låg trivsel och
svårigheter att återhämta sig mellan
arbetsdagarna. Det var länge vanligt
förekommande åkommor på Rexam
Beverage Can Fosie AB i Malmö. Så för
ett par år sedan bestämde man sig för
att göra något åt skiftupplägget och
resultatet lät inte vänta på sig.
– Det är som natt och dag för personalen
i dag jämfört med det gamla
skiftet. Sjukfrånvaron är numera
minimal och trivseln hög, säger Sven
Sandahl, klubbordförande.
Det gamla 5-skiftssystemet med två förmiddagspass,
två eftermiddagspass, två
nattpass och fyra dagar ledigt visade
sig dåligt både för personalen och för
företagets produktion. Därför tog man
till slut tag i arbetet med att få fram en
skiftform som gynnar båda arbetstagarna
och produktionen.
Påverkar fritiden
Ett partsarbete mellan personal, fack
och arbetsgivare inleddes där slutresultatet
blev ett lyckat 3-skift med tre da-
gar natt, tre dagar ledigt, tre
dagar eftermiddag, tre dagar
ledigt, tre dagar förmiddag
och tre dagar ledigt.
– Det gamla skiftet gillade
man som ung och ny, då ville
man åt ob-ersättningen. Till
slut blir man dock hängig och
trött, vilket så klart påverkar
fritiden. Företaget märkte
också det här och ville att vi
gemensamt skulle se över
över skiftformen, berättar
Sven Sandahl.
Samarbete
gav bättre hälsa
Efter ett omfattande arbete där
man provade olika skiftformer,
genomförde stressundersökningar och
tog hjälp av Arbetsmiljöverket, kom man
fram till ett skiftsystem som visade sig
fungera bra både för personal och företag.
– Vid utvärderingen bland personalen
lovordades den nya skiftformen
och arbetstiderna. Hälsan är betydligt
bättre och trivseln har ökat något
FUNGERANDE
SKIFT. Skift
är aldrig att
föredra, men
skiftformen vi
har nu fungerar
väldigt bra på
vårt företag,
förklarar Sven
Sandahl.
enormt. Samarbetet med företaget
fungerade perfekt ända
från början då vi var eniga
om vilka mål vi hade för den
nya skiftformen, säger Sven
Sandahl.
Nytt skift löste problem
Med en bättre fysisk och
psykosocial arbetsmiljö märkte
företaget snabbt av fördelarna
som den nya skiftformen
inneburit. Att alltid kunna
ha personal redo i reserv ifall
någon blir frånvarande på
ett skift har varit viktigt för
Rexam då fabriken har produktionen
igång dygnet runt.
– Tidigare var alla trötta
och motivationen väldigt låg. Många
prioriterade andra jobb i stället för
arbetet på Rexam. Då var det svårt att
få personal att jobba extra, eftersom
man helt enkelt inte orkade och var
stressad. Men det är inte längre något
problem, förklarar Sven Sandahl.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
Foto denna sida: Claes Hall
8

notiser:
Nominera till (S)-kongressen
I april 2013 samlas Socialdemokraterna
till kongress. Där ska ett nytt partiprogram
antas och de politiska linjerna inför
valåret 2014 dras upp.
– Det är genom den facklig-politiska
samverkan med Socialdemokraterna som
vi som förbund kan få gehör för
våra frågor i politiken. Men det
kräver att vi gör vår röst hörd,
säger Carin Wallenthin, chef för
facklig-politiska enheten.
IF Metalls målsättning är att minst 37
medlemmar ska vara ombud på kongressen
för att argumentera för våra frågor
och lösningar.
– Sista dag för nomineringar kan skilja
sig åt mellan olika arbetarekommuner, så
om man inte vet det lokala datumet bör
man snarast höra av sig till partiet lokalt,
säger Carin Wallenthin.
IF Metall positivt
till (S)-förslag
De 25 april presenterade
Socialdemokraterna sitt förslag
om ett utbildningskontrakt för unga.
Förslaget innebär att den som är ung
och saknar gymnasiekompetens
ska få möjlighet till utbildning,
ofta kombinerad med
deltidsanställning till kollektivanställda
löner.
– Det är ett mycket bra förslag som
ligger i linje med det som IF Metall vill
åstadkomma med avtalet om yrkesintroduktion,
säger IF Metalls förbundsordförande
Anders Ferbe.
Verksamheten 2011
Nu finns IF Metalls verksamhetsberättelse
för 2011. Du hittar den på
ifmetall.se under Om förbundet,
Material.
Handels avtal följer märket
Handelsanställdas förbund har
tecknat ett nytt kollektivavtal.
Löneökningarna
blir i nivå med de
730–740 kronor
som IF Metall har i
sina avtal. I kostnad
ligger Handels
avtal i nivå med
industrins på 2,6 procent.
– Vår bedömning är att kostnaderna
för avtalen är likvärdiga. Vi
har lite olika modeller, exempelvis
ökade våra lägsta löner med cirka
3 procent, säger Anders Ferbe,
IF Metalls förbundsordförande.
Ernst har flyttat hem
Skulpturen av Ernst Blomberg har
flyttat hem till IF Metall på Olof
Palmes gata 11 i Stockholm. Den
har stått på Dalagatan invid Metalls
och Fabriks tidigare gemensamma
förbundshus.
Ernst Blomberg (1863–1911) var
kopparslagare och deltog i bildandet
av Kopparslageriarbetarnas Förening
i Stockholm 1885. Han valdes 1896
till förtroendeman på Järn- och
Metallarbetareförbundets kongress
och var förbundets ordförande
1900–1911. Han var med och tecknade
Sveriges första nationella kollektivavtal
1905, Verkstadsavtalet.
År 1903 invaldes han som förste
socialdemokrat till Stockholms
stadsfullmäktige, två år senare blev
han ledamot av riksdagens andra
kammare och 1911, samma år som
han dog, var han den första socialdemokraten
i första kammaren.
Konstnären Anders Jönssons
skulptur av Ernst Blomberg är en
av få skulpturer av fackliga ledare i
offentlig miljö.
Folksam LO Pension
säljs till Swedbank
Folksam LO Pension säljer sina fonder
till Swedbank Robur. Bakgrunden till
affären är att det i dag ställs högre krav
på verksamheten och att regelverket för
fondförvaltning radikalt har förändrats
de senaste åren.
Detta tar tid och energi från det viktiga
arbetet med att erbjuda medlemmarna
ett bra pensionssparande som
följer de etiska riktlinjerna.
– Folksam LO Pension kommer fortfarande
att ha insyn och kunna påverka
avgifter och etiska placeringar. Detta ska
inte påverka våra medlemmar, säger Ulf
Andersson, ekonomichef på IF Metall.
Fackföreningsledare frigiven efter internationella protester
I slutet av mars greps Hasan Abazi,
ordförande för det kosovanska
industrifacket SPMK, av serbisk
polis när han var på väg till ett fackligt
möte i Kroatien som arrangerades
av de europeiska industrifederationerna.
Efter kraftiga protester från den
internationella fackföreningsrörelsen
släpptes den 67-årige fackföreningsledaren
den 20 april och kunde åter-
hälsar Hasan Abazi, ordförande
RIKTAR TACK. Via sin son
för kosovanska industrifacket, och
vända hem efter tre veckor i serbiskt
tackar för allt stöd.
fängelse.
– Tack för allt stöd, hälsar Hasan
Abazi via sin son och Europeiska metallarbetarefederationen.
9

info:
www.ifmetall.se 6/2012
Därför måste vi
vara bra på
kommunikation
Foto: Kristina Nilsson
1 2 3 4
Muntlig
IF Metalls mål
med den lokala
informationen
Planera
informationen
En effektiv
påverkan
Ur innehållet i inspirationsmaterialet Engagemang & kommunikation
Hemsida, Facebook, Youtube, egen tidning, press –
det är några av alla kanaler som finns för att informera
och bilda opinion. Förtroendevalda inom IF Metall använder
dem alla för att kommunicera den fackliga idén
och för att påverka på arbetsplatsen och i samhället.
information
– det
viktigaste av allt
5 6 7 8
Gör en slagkraftig
hemsida
Sociala medier
– bloggar, Facebook,
Twitter
och Youtube
Kommunicera
mera med
nytt material
De når både medlemmar och media
När Marie Nilsson, ordförande i IF
Metall Bohuslän-Dal, skriver nyheter
till avdelningens hemsida använder
hon grundprincipen i det journalistiska
skrivandets konst.
– Börja med det viktiga, använd ett
språk som är lätt att förstå, ha med
några fakta och låt sedan någon säga
något.
Detta är en klassisk inledning, eller
ingress med pratminus som det heter
på tidningsspråk, för att locka till sig en
läsare. Bohuslän-Dal använder ofta sin
hemsida för att IF Metall ska komma ut
i lokalmedia.
SKRIVANDE
ORDFÖRANDE.
Förutom intresset
att skriva har
avdelningsordförande
Marie Nilsson
även gått
en kurs i
politiskt
skrivande.
– Media är
främst intresserad
av vad som
har hänt på olika
arbetsplatser, inte
av vad IF Metalls
företrädare har
för åsikter, menar
Marie Nilsson.
Därför toppar de
hemsidan med tydliga
nyheter. När
dessa sprids får de
ofta kommentera.
– På så sätt får
vi ut våra åsikter
och IF Metall blir
synligt i media, säger
Marie Nilsson.
ALLA DELTAR.
I avdelningens
informationsarbete
deltar
förtroendevalda,
ombudsmän och
administrativ
personal.
– Fotandet är ett
fritidsintresse
som också har
blivit mitt jobb,
säger Kristina
Nilsson.
Egen tidning
Bohuslän-Dal tillhör också de avdelningar
som gör en egen avdelningstidning.
Den ges ut tre gånger om året och
innehåller mycket matnyttig information
till medlemmarna samt ett längre
arbetsplatsreportage.
– Vi har en redaktionskommitté som
består av både förtroendevalda och anställda
där vi planerar upplägg och vem
som gör vad, berättar Kristina Nilsson,
administrativ personal på avdelningen.
Själv har Kristina Nilsson en
bakgrund i reklambranschen och hon
MEDLEMSSERVICE OCH FOTO-
GRAF. Bilderna i Bohuslän-Dals
avdelningstidning är det Kristina
Nilsson, administrativ personal, som
sköter. Skrivandet av nyheter och
reportage sköter både förtroendevalda
och anställda.
gillar att fotografera. Därmed har hon
blivit avdelningens fotograf och den som
samordnar slutresultatet av tidningen
tillsammans med Marie Nilsson.
– Det gäller att använda allas kunskaper
och intressen som finns inom
organisationen, säger Marie Nilsson.
annette.lack@ifmetall.se
Skriv
10

8
9 10
11 12
kriv bättre
Korrektur
och innehåll
Möt medier på ett
trovärdigt sätt
Vad gör vi om
krisen kommer
Att göra en
egen tidning
Engagemang
kommunikation
– grunderna för IF Metalls informatörer
I inspirationsmaterialet Engagemang & kommunikation
– grunderna för IF Metalls informatörer finns en
mängd tips och råd i grunderna för kommunikation.
I FÖRÄNDRING. Materialet hittar du
på medlemsportalen. Använd gärna
materialet i ditt fackliga arbete. Har
du synpunkter eller saknar något är du
välkommen att höra av dig.
1
Foto: Malin Arkström
VIKTIGA BUDBÄRARE.
– Våra klubbordföranden
och avdelningsombud är
budbärare av information,
säger Ulf Jonsson, vice
ordförande för IF Metall
Norra Kalmar Län.
Med avdelningstidningen i
handen möter Ulf Jonsson
medlemmarna Anders
Uldén, Oscar Pihl och Börje
Johansson på Bistål AB.
Budbärare av fackets idé
Varje fackligt förtroendevald är en
viktig budbärare av fackets idé till
nya medlemmar och med information
till dem som redan är med. Avdelningen
IF Metall Norra Kalmar Län
satsar därför extra på att förbättra
den muntliga informationen.
– Den är A och O. Kommer det en
nyanställd till en arbetsplats fungerar
det inte att skicka ett brev. Någon
måste komma och prata med honom
eller henne, säger Ulf Jonsson, vice
ordförande.
Goda kontaktytor
I avdelningen finns 24 klubbordföranden
och ett 40-tal avdelningsombud.
– Den direkta kontakten är viktigast
av allt. Nu samlar vi ihop alla för att
skapa bättre kontaktytor, berättar Ulf
Jonsson.
Ett mål är att klubbordföranden och
avdelningsombuden kontinuerligt ska
följa avdelningens hemsida och sedan
föra ut informationen i klubbarna.
Samtalet är avgörande
– Gärna genom information på anslagstavlor
och i informationsblad, men
framför allt genom att prata med medlemmarna
och på klubbmöten.
annette.lack@ifmetall.se
11

Jobb • Tillväxt • Solidaritet
Många tusen tågade
under årets paroll
Foto: Leif Hallberg
Årets förstamajdemonstrationer
lockade fler än på många år. Från
norr till söder samlades människor
för att demonstrera mot
orättvisor och för ett varmare
Sverige.
– Det här är ett tecken på att
människor är missnöjda med hur
Sverige styrs, säger IF Metalls
förbundsordförande Anders
Ferbe.
I Vaggeryd och Värnamo talade
Anders Ferbe om regeringens oförmåga
att minska den förlamande
arbetslösheten som biter sig fast i
landet. Även Sverigedemokraterna
fick sig en känga.
– Det är inte ett höjt främlingsfientligt
tonläge som skrämmer
mest. Det är tystnaden som gör att
Sverigedemokraterna kan skruva
upp volymen. Vi tror på allas lika
värde, det gör inte Sverigedemokraterna,
säger Anders Ferbe.
I Norrköping och Motala talade
Karl-Petter Thorvaldsson om
ungas situation. Han efterlyste en
jobb- och utvecklingsgaranti för
alla upp till 25 år, något som ligger
honom varmt om hjärtat i hans roll
som ABF:s ordförande.
Solen sken på tågen och även på
vårt hopp om ett varmare samhälle
– för jobb, tillväxt och solidaritet.
peter.jorgensen@ifmetall.se
Karl-Petter Thorvaldsson talade i Norrköping och Motala.
Mer än 15 000 människor fyllde Götaplatsen i vårsolen.
– Vi vill inte sänka människors pris – vi vill höja
människors värde, sa Stefan Löfven.
Foto: Bengt Forsling
IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe
tågade och talade i Vaggeryd och Värnamo.
Foto: Lars Ankarfjäll
OMSLAG:
Ewe Ödbratt och
Sven Sandahl.
Foto: Claes Hall.
För förtroendevalda i IF Metall
6/2012 REDAKTIONEN
Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se
ANSVARIG UTGIVARE
Maria Bäckström, 08-786 83 73
Marinette Ask, Ewa Eriksson, Fredrik Jansson,
Peter Jörgensen, Annette Lack, Kristoffer Sydlén,
Camilla Wedin.
LAYOUT/TRYCK
Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB