uTbIlDnIng på fORsKARnIvå - Mälardalens högskola

Års 

redo 

visn 

ing 

2011

Organisation 

Fakultetsnämnd 

Högskolestyrelse 

Rektor 

Internrevisionen 

Förvaltning 

Campussektionen 

Ekonomisektionen 

Informationssektionen 

IT-sektionen 

Personalsektionen 

Rektors kansli 

Studentcentrum 

Utbildnings- och 

forskningssektionen 

Akademier 

Akademin för innovation, design och teknik, (IDT) 

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, (HST) 

Akademin för hälsa, vård och välfärd, (HVV) 

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, (UKK) 

Högskolebibliotek 

Externa relationer (EER) 

Högskolestyrelsens ordförande: 

Madeleine Ceasar 

Högskolans ledning utgörs av: 

Rektor: Ingegerd Palmér t.o.m. 2011-03-31 

Karin Röding fr.o.m. 2011-04-01 

Prorektor 

Vicerektor, kvalitet tillika chef för 

akademin för hållbar 

samhälls- och teknikutveckling 

Vice rektor, samverkan 

Dekan Fakultetsnämnden 

Prodekanus för forskning och 

utbildning på forskarnivå 

Tola Jonsson 

Elvy Westlund 

Karin Axelsson 

Peter Dobers 

Yvonne Eriksson 

Prodekanus för utbildning på 

grundnivå och avancerad nivå Anders Garpelin t.o.m. 2011-08-14 

Peter Gustafsson fr.o.m. 2011-08-15 

Förvaltningschef 

Bibliotekschef 

Marie Eriksson 

Annsofie Oscarsson 

Chef för enheten för externa relationer Birgitta Durinder t.o.m. 2011-03-31 

Annika Tjernström fr.o.m. 2011-04-01 

Chef för akademin för hälsa, 

vård och välfärd 

Chef för akademin för innovation, 

design och teknikutveckling 

Roland Svensson 

Åsa Lundkvist 

Chef för akademin för utbildning, 

kultur och Kommunikation Peter Gustafsson t.o.m. 2011-08-14 

Sture Packalén fr.o.m. 2011-08-15 — t.o.m. 2011-10-30 

Pia Lindberg fr.o.m. 2011-11-01 

Mälardalens studentkårs ordförande 

Catrine Åsklint

Innehåll 

REKTOR HAR ORDET 2 

ResulTATREDOvisningens utformning 3 

Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag 3 

Högskolans strategiska utgångspunkter och mål 3 

Kvalitet 4 

Internationalisering 5 

Samverkan 5 

Jämlikhet 6 

Hållbar utveckling 6 

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 

Programutbud 7 

Rekrytering 7 

Antal studenter och genomströmning 9 

Studieprestationer 11 

Examina 12 

StudentinflyTAnde 13 

Internationalisering 14 

Samverkan 15 

Jämlikhet 16 

Utbildning på forskarnivå 17 

Utbud 17 

Rekrytering 17 

Antal forskarstuderande 17 

Examina 18 

StudentinflyTAnde 19 

Samverkan 19 

Forskning 20 

Forskningsprestationer 21 

Anställda 23 

Kompetensförsörjning 23 

Vetenskaplig kompetens 23 

Högskolepedagogisk kompetens 24 

Sjukfrånvaro 24 

Särskilda åTAganden – Idélab 25 

Högskolans ekonomiska utveckling 26 

Kapitalförändring 26 

Intäkter 26 

Kostnader 27 

Investeringar 28 

Utsikter för 2012 och framåt 28 

Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren 29 

ResulTATRäkning per verksamhetsgrenar 30 

Grundläggande högskoleutbildning 30 

Forskning och forskarutbildning 30 

Årsbokslut 31 

ResulTATRäkning 31 

BALANSRÄKNING 32 

Anslagsredovisning 33 

Redovisning av högskoleutbildning på grund och avancerad nivå 35 

Tilläggsuppgifter och noter 37 

Väsentliga uppgifter 41 

Mälardalens högskola, årsredovisning 2011 

1

REKTOR HAR ORDET 

Som ny rektor för Mälardalens högskola har jag under året 

haft förmånen att tillsammans med högskolans medarbetare 

arbeta fram en ny forsknings- och utbildningsstrategi för 

perioden 2013 – 2016. I den nya strategin vidareutvecklas 

väsentligt de prioriteringar som gjordes i strategin för föregående 

period. MDH kraftsamlar för att fortsätta utveckla 

forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant 

forskning, med målet att behålla examensrätter och vidareutveckla 

akademisk excellens. 

MDH:s långsiktiga strategiska mål är således att vara en samproducerande 

högskola som genom samproduktion, akademisk 

excellens och internationalisering bedriver utbildning 

och forskning med hög kvalitet och som skapar värde och 

nytta. 

Sedan 2010 genomför högskolan den strategiska satsningen 

Ett starkt MDH. Syftet är att både tydliggöra högskolans prioriteringar 

och kraftfullt stärka förutsättningarna för en ökad 

statlig forskningsfinansiering. Båda satsningarna är förutsättningar 

för ökad kvalitet och forskningsbaserad utbildningsverksamhet. 

Inom ramen för Ett starkt MDH har delprojektet 

kraftsamling@mdh initierats. I delprojektet träffar ledningen 

samtliga anställda för diskussion i mindre grupper om högskolans 

mål och utmaningar. En unik satsning i sig. 

MDH:s forskning är till knappt 60 procent finansierad med 

externa medel. För att beviljas bidrag till forskningen krävs 

ofta att högskolan samfinansierar del av verksamheten med 

anslag, vilket gör att anslagsnivån har avgörande betydelse 

för den externa finansieringen. Högskolan har under 2011 

beviljats ett flertal externa forskningsprojekt från nationella 

och internationella forskningsfinansiärer men med nuvarande 

anslagsnivå är det svårt att i mer betydande omfattning 

öka den externa finansieringen. 

Det totala ekonomiska utfallet för MDH 2011 visar ett överskott 

som till största delen är direkt kopplat till att antalet 

studenter har ökat. De senaste åren har högskolan haft ett 

takbelopp som varit högre än verksamhetens omfattning, 

varför takbeloppet inte nåtts. Intäkterna har budgeterats 

försiktigt och då studentantalet ökat och intäkterna därmed 

blivit högre, har det gett ekonomiskt överskott. Även forskningsverksamheten 

redovisar ett mindre överskott. 

Antalet helårsstudenter har ökat för tredje året i rad, trots 

tappet av internationella studenter, och på MDH studerar nu 

drygt 13 000 studenter. Högskolan har sedan några år tillbaka 

arbetat för att studenterna ska stanna kvar under hela sin 

utbildning. Genomströmningen har ökat och det är i synnerhet 

legitimations- och professionsutbildningar som har högre 

genomströmning. Även prestationsgraden bland högskolans 

studenter har ökat och MDH ser också en viss ökning av antalet 

examinerade, både inom grundutbildning och inom forskarutbildning. 

Under 2011 beviljades högskolan examensrätt för utbildning 

på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. 

Examensrätten är av stor betydelse för hela vårdområdet 

men också för att synergier ska kunna möjliggöras inom 

högskolan till exempel genom hälsotekniksatsningar. MDH 

beviljades även examensrätt för förskollärarutbildning, ämneslärarutbildning 

och specialpedagog- och speciallärare utbildning. 

Det är med stor tillförsikt som jag ser fram emot att under 

den kommande strategiperioden arbeta med högskolans 

olika utmaningar, allt i syfte att inom det svenska högskolesystemet 

etablera Ett starkt MDH – den samproducerande 

högskolan. 

Karin Röding 

Rektor 

2 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

ResulTATRedovisningens utformning 

Övergripande mål för universitet och högskolors verksamhet 

finns i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen 

(1993:100) och årsredovisningen är utformad för att 

svara på hur Mälardalens högskola (MDH) uppfyller dessa 

mål. Redovisning angående internationalisering, jämställdhet, 

breddad rekrytering, kvalitet, samverkan, studentinflytande 

och hållbar utveckling återfinns, dels i det inledande 

avsnittet, dels under avsnitten utbildning på grundnivå och 

avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Redovisning av 

relevanta delar finns även under återrapporteringen av högskolans 

forskning. 

Redovisning enligt 

förordning om 

årsredovisning och 

budgetunderlag 

MDH ska i resultatredovisningen visa hur verksamhetens 

prestationer har utvecklats med avseende på volym och 

kostnader. Den huvudsakliga verksamheten är utbildning 

på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå 

samt forskning. Det är alltså denna verksamhet som redovisningskravet 

avser. Redovisning enligt förordning (2000:605) 

om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3:1 sker i första 

hand i enlighet med de rekommendationer som arbetsgruppen 

inom Sveriges universitets- och högskoleförbund har 

tagit fram. Avvikelser förkommer i de fall rekommendationerna 

omfattar sådana mått som inte är relevanta eller då 

andra mått bedömts ge en bättre bild av verksamheten. 

Enligt FÅB ska årsredovisningen återge verksamhetens utfall 

för de senaste tre åren. 2009 var första året högskolan redovisade 

enligt FÅB 3:1 nya krav på prestations- och kostnadsredovisning 

och bara i de fall uppgifter för tidigare år bedöms 

vara såväl tillförlitliga som relativt lättillgängliga redovisas 

de. För några prestationsmått redovisas även längre tidsserier 

än tre år då bedömningen är att ett längre intervall i vissa fall 

behövs för att inte felaktiga slutsatser om trender riskerar 

att dras. Ytterligare kommentarer till detta ges i anslutning 

till redovisade prestationer under respektive avsnitt. För 2011 

har redovisningen utökats med prestationsmått för utbildning 

på forskarnivå, högskolans särskilda åtagande Ideláb 

och samverkan. 

Kostnader per prestation redovisas dels på totalnivå för högskolan, 

dels per akademi eller annan organisatorisk enhet 

i relevanta fall. Kostnaderna per organisatorisk enhet innehåller 

även interna transaktioner vilket gör att summan av 

enheternas kostnader inte är lika med de totala kostnaderna 

enligt årsredovisningen. 

Redovisning sker under rubriken Prestationer relaterat till 

kostnader under respektive verksamhetsområde i den fortsatta 

resultatredovisningen. 

Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro redovisas enligt FÅB 

i avsnittet Anställda. 

Disposition 

Årsredovisningen inleds med ett avsnitt där MDH:s strategiska 

utgångspunkter och mål redovisas följt av avsnitt om 

kvalitet, internationalisering, samverkan, jämlikhet och hållbar 

utveckling. Årsredovisningens struktur följer sedan uppdelningen 

i högskolans verksamhetsplan och kvartalsvisa 

verksamhetsuppföljningsrapporter: utbildning på grundnivå 

och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. 

Årsredovisningen avslutas med ett avsnitt som behandlar 

uppgifter kring anställda och ett avsnitt som redovisar det 

särskilda uppdrag högskolan har i form av Idélab. 

Högskolans strategiska 

utgångspunkter och mål 

MDH:s långsiktiga strategiska mål har fastställts av högskolans 

styrelse och anger att högskolan ska vara en samproducerande 

högskola som aktivt bidrar till regionens förnyelse. 

Högskolan ska vara erkänd för utbildning och forskning av 

internationellt hög akademisk kvalitet med relevans för näringsliv 

och samhälle. Samarbetsformer genom internationalisering 

ska bidra till en ökad kvalitet inom utbildning, forskning 

och samproduktion. 1 

MDH har utifrån forsknings- och utbildningsstrategin för 

perioden 2009 – 2012 koncentrerat verksamheten till sex 

inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, 

Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning, Hälsa och välfärd, 

Inbyggda system, Innovation och produktrealisering och 

Miljö, energi- och resursoptimering. Högskolan lägger stor 

vikt vid att det finns en tydlig koppling mellan utbildning på 

grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och 

forskning inom de olika inriktningarna, detta för att skapa 

förutsättningar för progression mellan utbildningsnivåerna 

och forskningsbasera utbildningar. Under året beviljades 

högskolan examensrätt för utbildning på forskarnivå inom 

området Hälsa och välfärd. Därmed kan högskolan bedriva 

en komplett akademisk verksamhet inom samtliga prioriterade 

inriktningar. 

MDH lägger stor vikt vid samverkan med omgivande samhälle, 

vilket påverkar såväl utbildningsutbudet som val av 

forskning. I programutbudet har högskolan prioriterat professionsutbildningar 

och utbildar framförallt beteendevetare, 

ekonomer, ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och socionomer. 

Högskolan samverkar med privat och offentlig sektor 

i såväl planering som genomförande av utbildningarna och 

högskolan betonar starkt att utbildning ska leda till jobb. 

Inom forskningsområdet är högskolan särskilt framgångsrik 

inom inriktningen inbyggda system, med forskning som både 

är internationellt väletablerad och framgångsrik i erhållande 


1 Vision och långsiktig plan för Mälardalens högskola 2011 – 2014, 

fastställd av högskolestyrelsen 101213. 

3

av externa medel från bland annat nationella forskningsråd, 

men högskolan har även väletablerad forskning inom övriga 

prioriterade inriktningar. 

Sedan 2010 genomför högskolan den strategiska satsningen 

Ett starkt MDH. Projektet syftar till att tydliggöra högskolans 

prioriteringar och kraftfullt stärka förutsättningarna för en 

ökad statlig forskningsfinansiering och därigenom förutsättningarna 

för ökad kvalitet och forskningsbaserad utbildningsverksamhet. 

Högskolan har en hög andel externa forskningsmedel 

och ett ökat statligt anslag är en förutsättning för att 

öka de externa medlen ytterligare. Ett starkt MDH består av 

tre delprocesser: 1)Kraftsamling@MDH där ledningen möter 

samtliga anställda, 2) Openinnovation@MDH som utvecklar 

modeller och processer för samverkan och samproduktion 

med såväl offentlig som privat sektor och 3) En stark forskningsfinansiering 

som syftar till att stärka förutsättningarna 

för en ökad statlig forskningsfinansiering. 

Under året har MDH utarbetat en ny forsknings- och utbildningsstrategi 

för perioden 2013 – 2016. Arbetet med att ta 

fram en ny strategi har byggt på uppföljning av strategin för 

perioden 2009 – 2012, en analys av högskolans roll i utbildningslandskapet 

och interna dialoger om verksamhetens utveckling. 

I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 

2013 – 2016 vidareutvecklar högskolan väsentligt de prioriteringar 

som gjordes i strategin för föregående period. Genom 

en strategimodell kraftsamlar MDH för att fortsätta utveckla 

forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant 

forskning av värde och nytta för samhället genom samproduktion 

och internationalisering. Syftet är att skapa dynamik 

i högskolans forskning och samtidigt ge utrymme till förnyelse 

för både intern och extern samproduktion mellan olika 

forskningsinriktningar. Samtidigt ges några forskningsmiljöer 

förutsättningar att utvecklas antingen som spetsmiljö 

eller utvecklingsmiljö. 

Högskolan implementerade vid årsskiftet en ny nämndorganisation 

med en fakultetsnämnd och sex utskott, fyra för utbildning 

på grundnivå och avancerad nivå, ett för utbildning 

på forskarnivå och ett för forskning. Det övergripande syftet 

med den nya organisationen är att stärka förutsättningarna 

för ett helhetsperspektiv i arbetet med kvalitetssäkring av 

högskolans forsknings- och utbildningsverksamhet. 

Kvalitet 

Utgångspunkten för MDH:s systematiska kvalitetsarbete är 

att kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling är integrerade 

processer. Kvalitetsarbetet ska huvudsakligen bedrivas inom 

de organisatoriska enheterna samt vara integrerat i verksamhetsplanering, 

genomförande och uppföljning. I kvalitetsarbetet 

ingår att utveckla effektiva stödprocesser för kärnverksamheten. 

Fakultetsnämnden och dess utskott består av vetenskapligt 

eller konstnärligt kompetenta lärarrepresentanter, 

externa ledamöter och representanter för Studentkåren. 

Fakultetsnämnden ansvarar för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring 

av utbildning och forskning. Akademierna ansvarar 

för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i planering 

och genomförande av verksamheten. 

Högskolan lägger stor vikt vid att utbildning på grundnivå 

och avancerad nivå ska vara forskningsbaserad och arbetar 

utifrån fastställda rutiner gällande kvalitetssäkring av beslut 

om programutbud. I den interna beredningen av årliga verksamhetsuppdrag 

och anslagsfördelning tas också stor hänsyn 

till att högskolans utbildningar ska vara forskningsbaserade. 

Fakultetsnämnden beslutade under året om en särskild 

kvalitetsgranskning av högskolans ekonomiutbildningar. 

Granskningen, som planeras pågå till början av 2012, har 

främst en kvalitativ och framåtsyftande utgångspunkt och 

avser utvärdering på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. 

Fakultetsnämnden har under 2011 vidare 

fattat beslut om och inlett utvärdering av forskarutbildningsämnet 

Didaktik. Utvärderingen planeras pågå till början av 

2012. 

Högskoleverket har under 2011 genomfört kvalitetsgranskningar 

av utbildningar vid MDH på grundnivå och avancerad 

nivå för huvudområdena psykologi, nationalekonomi, 

sociologi, företagsekonomi, ledarskap, statsvetenskap och 

arbetsvetenskap. Omdömen och beslut från myndigheten 

väntas under början av 2012. Ytterligare har granskningar för 

huvudområdena folkhälsovetenskap och sjukgymnastik påbörjats 

under 2011. Högskolan har för dessa och kommande 

granskningar upparbetat processer och etablerat rutiner som 

säkerställer kvaliteten på granskningarnas genomförande. 

Ytterligare åtgärder som genomförts är att högskolan har 

vidareutvecklat modellen för regelbunden intern kvalitetsgranskning. 

Under året har MDH infört ett högskolegemensamt system 

för kursvärderingar. Därmed används ett och samma system 

för alla kursvärderingar vid högskolan och resultaten från 

samtliga kursvärderingar är samlade i en databas. Möjligheter 

finns därmed att inom ramen för kursvärderingssystemet genomföra 

kvalitetsanalys på aggregerad nivå. Införandet av 

ett högskolegemensamt system för kursutvärderingar har 

underlättat högskolans uppgift att säkerställa att kursutvärderingar 

anordnas, sammanställs, görs tillgängliga och att 

informationen om resultaten och eventuella beslut återkopplas. 

MDH ansökte under 2010 om examenstillstånd för nya lärarexamina. 

Högskoleverket beslutade i januari 2011 att ge 

högskolan tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning 

mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i ämnena matematik, 

samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk 

samt engelska, ämneslärarexamen med inriktning mot arbete 

i gymnasieskolan i ämnena samhällskunskap, svenska, 

svenska som andraspråk samt engelska. 

Högskoleverket riktade kritik mot delar av MDH:s ansökningar 

för nya lärarexamina. Ett generellt inslag i kritiken 


var att verket bedömde lärarresursen som bristfällig. I december 

2010 gavs möjlighet att komma in med förnyade 

ansökningar vilket högskolan delvis utnyttjade. Från dessa 

nya ansökningar erhöll högskolan under 2011 tillstånd att 

utfärda förskollärarexamen och ämneslärarexamen med inriktning 

mot arbete i gymnasieskolan i ämnet matematik. 

Högskoleverket beslutade med utgångspunkt i de förnyade 

ansökningarna att inte ge MDH tillstånd att utfärda grundlärarexamen 

med inriktning mot arbete i förskoleklass och 

grundskolans årskurs 1-3, ämneslärarexamen med inriktning 

mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i ämnena franska, 

spanska och tyska samt ämneslärarexamen med inriktning 

mot arbete i gymnasieskolan i ämnena franska, spanska och 

tyska. 

MDH erhöll ytterligare under året tillstånd att utfärda specialpedagogexamen 

samt speciallärarexamen. Högskoleverket 

fattade beslut om dessa examenstillstånd under juni 2011. 

Högskolan har också 2010 ansökt om och under 2011 beviljats 

examenstillstånd på forskarnivå för området Hälsa och 

välfärd. 

skapa värde och nytta både regionalt och globalt. Den globala 

samverkan kopplas då också till högskolans partneruniversitet 

i samma regioner. Utöver redan existerande samarbeten i 

Thailand, har denna form av samarbete utökats i Indien och i 

Kina. En bred plattform för student- och lärarutbyte har etablerats 

och bidrar numera till att förbereda studenter för en 

arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens. 

Högskolan beslutade tidigt att aktivt rekrytera studenter från 

länder utanför EU/EES, med målet att få bra och tillräckligt 

stora studentgrupper inom vissa teknikprogram samt en 

bättre möjlighet att rekrytera doktorander. MDH har under 

2011 förlorat två tredjedelar av de internationella studenterna 

jämfört med 2010, vilket dock är bättre än det nationella 

genomsnittet. 

Baserat på de erfarenheter som gjordes under 2011 har vissa 

justeringar gjorts i högskolans plan för marknadsföring och 

rekrytering inför 2012. MDH har upplevt samarbetet inom 

Study Destination Sweden projektet som värdefullt men saknar 

den nationella samordningen för internationell rekrytering 

och antagning. 

Inom ramen för högskolans arbete med intern styrning och 

kontroll har ett antal risker identifierats som har direkt 

koppling till kvalitet i verksamheten. Det handlar om risk 

att förlora examensrätter inom utbildning på grundnivå och 

avancerad nivå, risk för låg genomströmning i högskolans 

utbildningar, risk att förlora eller inte erhålla forskarutbildningsrättigheter. 

Några av de åtgärder som högskolan arbetar 

aktivt med är att säkerställa kompetensförsörjning på alla nivåer 

och att säkra utbildningarnas forskningsbas. Ytterligare 

åtgärder som genomförts är att vidareutveckla modellen för 

regelbunden intern kvalitetsgranskning samt att etablera rutiner 

inför Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar. 

Forskningsanslaget fördelas internt till MDH:s sex prioriterade 

inriktningar i två huvudfåror: dels utifrån kriterier 

som premierar goda vetenskapliga prestationer, dels utifrån 

behovet att säkra forskningsbasen för högskolans stora utbildningar. 

Flera områden bedriver forskning i internationell 

toppklass och högskolan har under flera år varit framgångsrik 

när det gäller att erhålla forskningsmedel såväl i konkurrens 

som genom samarbete med externa partners. Av högskolans 

totala medel för forskning kommer 59 procent från 

externa finansiärer. Högskolan har således en hög utväxling 

av det statliga forskningsanslag som tilldelas verksamheten. 

Internationalisering 

MDH:s internationaliseringsarbete utgår från en värdegrund 

där interkulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen 

och att dessa har ett stort värde för individens intellektuella 

utveckling. Kvalitet och konkurrenskraft är ledstjärnor 

för den internationella verksamheten. Högskolan har fortsatt 

utvecklingen av den internationella miljö som för verksamheten 

erbjuder dessa utvecklingsmöjligheter inom samverkan, 

forskning och utbildning, en miljö som bidrar till att 


MDH erhöll i stor internationell konkurrens två Erasmus 

Mundus projekt under 2011, riktat mot Asien respektive 

Balkan. Utbildningsdepartementets beslut att inte betala 

mellanskillnaden för dessa studenters studieavgifter när de 

ska studera i Sverige väntas bli ett ekonomiskt bakslag för 

högskolan. Projektet bedöms ändå värdefullt för MDH även 

om högskolan på grund av detta kommer att anta färre internationella 

studenter än planerat. 

Samverkan 

MDH är en samverkande och samproducerande högskola. För 

MDH, som nationell och regional kompetensförsörjare, är 

det av stor vikt att forskning och utbildning sker i samverkan 

och samproduktion med aktörer från studenternas framtida 

arbetsmarknad. Det är ett sätt att nå kvalitet i verksamheten, 

att säkra att studenterna efterfrågas på arbetsmarknaden efter 

avslutad examen eller att studenterna själva är rustade för 

att skapa arbete genom egna verksamheter. 

Under året har högskolans arbete med att professionalisera 

och strukturera samverkan intensifierats. Inom projektet Ett 

starkt MDH, som nämnts ovan, finns delprojektet Open innovation. 

Syftet med Open innovation är att utveckla dagens 

samarbeten långsiktigt och strategiskt. Målet är att upprätta 

väl valda samverkansavtal, identifiera gemensamma tillväxtområden 

samt skapa och utveckla processer och modeller för 

långsiktig strategisk samverkan. Högskolan har fortsatt att ta 

ansvar för flera projekt i samverkan med näringsliv, offentliga 

aktörer och andra organisationer. Dessa initiativ skapar 

ömsesidig nytta och några exempel är Automation Region, 

minST innovation, Robotdalen och Samhällskontraktet. 

Högskolan har arbetat med att säkerställa att den utbildning 

som erbjuds leder till jobb. I arbetet med att förbereda 

studenterna för tiden efter utbildningen utgör Karriärtorget 

5

en viktig del. Karriärtorget ger ett samlat stöd när det gäller 

karriärbyggande aktiviteter och erbjuder till exempel sökajobbföreläsningar, 

karriärvägledning, träffar med arbetsgivare 

och mentorskapsprogram. 

jämlikhetsintegrering. Under året genomfördes också andra 

upplagan av bemötandedagarna, en konferens om bemötande 

av varandra och andra som lockade nästan 600 deltagare 

under två dagar. 

Tillväxtmotorn är en samverkansplattform för små och 

medelstora företag som finansieras av Eskilstuna kommun, 

Svenska banker, Sparbanksstiftelsen Rekarne. Programmet 

har, tillsammans med stöd av externa parter, gett utvecklingsstöd 

till företag med tillväxtambitioner samtidigt som 

det har skapat ökade möjligheter för samverkan mellan högskolan 

och företag. Tillväxtmotorn är därmed en plattform 

för kontakter mellan högskolans studenter och framtida 

arbetsgivare. Företagsledare från 33 företag har träffats månadsvis 

för att utbyta erfarenheter och ta del av relevanta 

föreläsningar. Konceptet har analyserats och utvecklats inför 

starten av Tillväxtmotorn II. 

Jämlikhet 

Under 2011 fastställde högskolan likabehandlingsplanen ”En 

jämlik högskola” med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. 

Målet med planen är att medarbetarna på högskolan 

ska bli mer medvetna om processer som värdesätter och 

tillvaratar mångfald på högskolan och i samhället. 

Jämlikhetsarbetet följs årligen upp genom så kallade jämlikhetsronder, 

vilka stärker medvetenheten av jämlikhetsperspektiv 

i besluts- och kvalitetsprocesser i verksamheten. På 

så sätt blir beslutsfattare allt mer vana att rapportera kring 

jämlikhetsfrågor. 

MDH har inom området jämlikhet under de senaste åren 

utvecklat samarbetet med det omgivande samhället. 

Utbildningar och seminarier med externa aktörer utfördes 

vid cirka 50 tillfällen under året. Under ESF-projektet 

Jämbredd, som avslutades under året, var högskolan bland 

annat medarrangör för en nordisk jämlikhetskonferens tillsammans 

med Nordiska Ministerrådet. Jämbreddprojektet 

syftade till att utveckla en regional kunskapsplattform för 

Hållbar utveckling 

Hållbar utveckling är en viktig profilfråga för högskolan. De 

tre dimensionerna av hållbar utveckling ekonomisk, ekologisk 

och social hållbarhet, ska genomsyra högskolans övergripande 

processer, både vad gäller styrning och uppföljning. 

Högskolan har sedan 1999 tillämpat ett miljöledningssystem 

i och med att högskolan som första högskola i världen blev 

miljöcertifierad enligt ISO 14001. Den externa revision som 

genomfördes under året resulterade i att högskolan blev 

placerad i högsta kategori vad gäller prestanda för miljöledningssystemet. 

Sedan 2006 tillämpas även ett ledningssystem 

för arbetsmiljöfrågor, OHSAS 18001. Inom området verksamhetsuppföljning 

har, som nämnts ovan, ett högskolegemensamt 

kursvärderingsverktyg implementerats under året och 

där ställs även frågor om miljöhänsyn och diskriminering. 

Under året har det även genomförts en översyn av högskolans 

miljöledningssystem och rutiner och processer har reviderats 

utifrån verksamhetsförändringar. 

Energieffektivisering och miljömedvetenhet bland personal 

och studenter är de två betydande miljöaspekter som högskolans 

miljösamordnargrupp har kommit fram till att högskolan 

ska lägga särskilt vikt vid för att genom sin verksamhet 

bidra till en hållbar utveckling. Utifrån det perspektivet har 

högskolan tagit fram nya långsiktiga miljömål: Ökad miljömedvetenhet 

hos personal och studenter samt effektivare energianvändning 

men målet att sänka högskolans energiförbrukning 

med 11 procent fram till 2013 (jämfört med 2010). 

Som ett led i att nå det första målet har högskolan under året 

arrangerat en grundläggande miljöutbildning för högskolans 

personal, vilken genomförts vid tre tillfällen. Under året har 

även arbetet med att se över högskolans avfallshanteringsplan 

påbörjats. 


Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 

Mälardalens högskola erbjuder utbildning på grundnivå och 

avancerad nivå inom de fyra utbildningsområdena ekonomi, 

hälsa och välfärd, utbildning och teknik. MDH har cirka 8 

000 helårsstudenter, trefjärdedelar av dem läser på program 

och resten återfinns på fristående kurser. 

Programutbud 

Programutbudet redovisas i fyra kategorier: 2 

- Nybörjarprogram som ges på svenska 

- Nybörjarprogram som ges på engelska 

- Påbyggnadsprogram som ges på svenska 

- Påbyggnadsprogram som ges på engelska 

Diagrammet visar rekryteringsmålen för de fyra programkategorierna 

under åren 2009-2011. 

Diagram 1 Programutbud 

mnkr 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

Som ett sätt att möta en befarad minskning av antalet inresande 

studenter till följd av avgiftsbeläggningen, sänktes 

rekryteringsmålet 2011 för de engelska påbyggnadsutbildningarna. 

Lärarutbildningen 

I det regionala utvecklingscentrumet, RUC Mälardalen, samverkar 

MDH med omgivande kommuner för utveckling av 

lärarutbildning, skolutveckling och kompetensutveckling. 

Genom diskussioner med ledamöterna i RUC utifrån regionens 

behov har underlag samlats in inför högskolans beslut 

om rekryteringsmål och utbud. 

Högskolans studievägledare har under 2011 genomfört informationsträffar 

dels med presumtiva studenter för att 

vägleda dem i deras val, bland annat genom medverkan i 

Högskoledagar och Öppet hus, dels med de nyantagna lärarstudenterna 

där bland annat arbetsmarknadens behov diskuterades 

och informerades. 

Rekrytering 

Högskolans rekrytering till program perioden 2009-2011 har 

fördelats enligt diagrammet nedan. 

Diagram 2 Programregistreringar 2009-2011 

2500 

0 

Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv 

2009 2196 

140 

338 

2010 2296 

130 

340 

2011 2302 

130 

402 

Källa: Fakultetsnämndsbeslut 2010 

Påbyggnad Eng 

331 

330 

250 

mnkr 

2000 

1500 

1000 

500 

Rekryteringsmålet för såväl svenska som engelska nybörjarprogram 

var i det närmaste oförändrat 2011 jämfört med 

2010 och inga större förändringar inom kategorierna gjordes. 

Rekryteringsmålet för svenska påbyggnadsutbildningar 

höjdes 2011. Detta kan delvis förklaras med de nya specialpedagog- 

och speciallärarprogrammen som MDH gav för 

första gången höstterminen 2011. Även det samlade rekryteringsmålet 

för specialistsjuksköterskeutbildningar höjdes. 

På masternivå gavs det nya programmet i innovation och 

design för första gången 2011 medan programmet i produkt- 

och processutveckling – produktdesign inte gavs alls. 

Rekryteringsmålet för svenska magisterutbildningar sänktes. 

Flera program som erbjudits tidigare erbjöds inte under 

2011; magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning 

mot hållbar utveckling, magisterprogram i informationsdesign, 

magisterprogram i miljö- och hälsoskydd och magisterprogram 

med inriktning mot utvärdering och styrning. 

2 De så kallade förutbildningarna Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 

1 och 2 ingår inte i någon av kategorierna och är inte medräknade i 

diagrammet. Rekryteringsmålet för respektive utbildning var 60 under 

2011. 

Källa: Ladok 

0 

Nybörjare Sv 

2009 2146 

2010 2057 

2011 2052 

Nybörjare Eng 

110 

210 

100 

Påbyggnad Sv 

244 

246 

250 


283 

447 

79 

Måluppfyllelse för rekrytering definieras här som antalet registrerade 

dividerat med rekryteringsmålet och anges i procent. 

Diagram 3 Rekryteringsmål, förstahandssökande och registrerade 

2011 

mnkr 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Nybörjare Sv 

Nybörjare Eng 

Påbyggnad Sv 


Rekryteringsmål 2302 130 402 250 

1:a handssökande 3736 405 706 195 

Registrerade totalt 2052 100 250 79 

Källa: Fakultetsnämndsbeslut 2010, NyA och Ladok 


7

2011 års måluppfyllelse i procent med 2010 års siffror inom 

parentes: 

Nybörjare svenska 89 (90) 

Nybörjare engelska 77 (162) 

Påbyggnad svenska 62 (72) 

Påbyggnad engelska 32 (135) 

registrerade. Det är en minskning med 368 registrerade, eller 

82 procent. Samtliga engelska påbyggnadsutbildningar hade 

färre registrerade hösten 2011 i jämförelse med hösten 2010. 

Breddad rekrytering 

MDH arbetar med breddad rekrytering utifrån en handlingsplan 

som omfattar åren 2009-2012. 

Till följd av avgiftsbeläggningen för tredjelandstudenter 

kunde högskolan 2010 se en tillfällig kraftig ökning av studenter 

vid högskolans engelskspråkiga utbildningar. 

Rekryteringen till svenska nybörjarprogram nådde inte full 

måluppfyllelse men var antalsmässigt i nivå med föregående 

år. Inom studentgruppen finns en del omfördelningar 

jämfört med föregående år. Det är färre registrerade lärarstudenter 

2011 jämfört med 2010, detta som en följd av att 

flera lärarprogram inte kunde ges eller fick ställas in eftersom 

MDH inte erhöll examensrätter för alla lärarexamina. 

Högskolan rekryterade 72 färre nybörjare till svenska kandidatprogram 

jämfört med höstterminen 2010. Under hösten 

2011 gav MDH socionomprogrammet i egen regi, medan det 

under hösten 2010 gavs i samarbete med Örebro universitet. 

Socionomprogrammet bidrar höstterminen 2011 med 91 registrerade. 

Civilingenjörsprogrammen ökade med 52 registrerade 

i jämförelse med höstterminen 2010. 

Rekryteringen till engelska nybörjarprogram uppvisar en 

antalsmässig nedgång från föregående år och MDH nådde 

därmed inte målet. Till stor del förklaras nedgången av att 

intresset höstterminen 2010 var stort med anledning av den 

förestående avgiftsbeläggningen som infördes 2011. 

Den försämrade måluppfyllelsen för svenska påbyggnadsutbildningar 

förklaras till stor del av färre registrerade till 

svenska magisterprogram. Rekryteringsmålet för svenska 

magisterprogram sänktes visserligen med 47 från 212 hösten 

2010 till 165 hösten 2011 men högskolan noterade 73 färre 

registrerade studenter, från 136 till 63 registrerade. Samtliga 

magisterprogram hade färre registrerade än föregående år. 

Antal registrerade för svenska påbyggnadsutbildningar totalt 

sett hölls till stor del uppe av de nya speciallärar- och 

specialpedagogprogrammen som står för 55 registrerade. 

Speciallärar- och specialpedagogprogram gavs för första 

gången höstterminen 2011. De svenska masterprogrammen 

var höstterminen 2011 endast två till antalet och omfattar få 

studenter. 

Målen med breddad rekrytering är att: 

• andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka 

inom utbildningsprogram med sned könsfördelning, 

• rekrytera studenter som är representativa för den befolkning 

vi har i våra primära upptagningsområden 

med avseende på kön, etnicitet, utbildningsbakgrund 

och social bakgrund, 

• höja kunskapsnivån i samhället i stort. 

Praktiskt har det handlat om att marknadsföra och erbjuda 

möjlighet till att få reell kompetens värderad, för att få tillträde 

till högskolestudier men även för att få tillgodoräkna 

tidigare högskolestudier. 

För att nå blivande studenter via fler rekryteringsvägar, 

samarbetar högskolan med arbetsförmedlingar, Komvux 

och svenskundervisning för invandrare (SFI) i det primära 

upptagningsområdet. Informationsträffar för studerande 

vid Komvux och SFI har arrangerats och besök hos 

Arbetsförmedlingen i Eskilstuna och Västerås har skett under 

2011. 

MDH erbjuder basterminer för att underlätta övergången till 

högskolestudier. Högskolan genomför riktade insatser mot 

flickor i gymnasieskolan inom området teknik, och riktade 

insatser mot pojkar i gymnasieskolan inom hälsa, vård och 

välfärd. Utfall i könsfördelningen för högskolans utbildningsområden 

redovisas under avsnittet Jämlikhet. 

Högskolan erbjuder support i studierna för samtliga studenter 

via KLOK-verkstan och KLOK-kurser. Studenter erbjuds 

stöd i skrivande, matematik och karriärvägledning. Kursen 

KLOK skriva, erbjuds också till studenter vid folkhögskolorna 

i Eskilstuna och Västerås. 

En minskning av rekryteringsmålet för de engelska påbyggnadsutbildningarna 

gjordes 2011, som ett sätt att möta en 

befarad minskning av antalet inresande studenter till följd 

av avgiftsbeläggningen av tredjelandsstudenter. Detta räckte 

emellertid inte då måluppfyllelsen för engelska påbyggnadsutbildningar 

uppgår till 32 procent. Antalet registrerade på 

engelska påbyggnadsprogram, med undantag av programmet 

Inland Water Quality Assessment som ges i samarbete 

med Universidad Autonoma de Madrid och där studenterna 

antas i särskild ordning, uppgick höstterminen 2011 till 79 


Antal studenter och 

genomströmning 

Nedan redovisas det totala antalet helårsstudenter vid MDH 

för perioden 2006-2011. 

Diagram 4 Antal helårsstudenter (HÅS) 

10000 

8000 

Andel av en programårskull som är kvar termin tre 

Högskolestyrelsen har satt som mål att minst 80 procent av 

antalet studenter som påbörjar ett program ska vara kvar 

termin tre, det vill säga inte ha hoppat av under eller strax 

efter det första läsåret. Genomströmning kan mätas på olika 

sätt. I det följande definieras genomströmning som antalet 

registrerade studenter termin tre jämfört med antalet registrerade 

på termin ett (det behöver i det här sammanhanget 

alltså inte vara samma individer men i det här avsnittet görs 

antagandet att så är fallet). Diagrammet nedan visar hur det 

sett ur över tid. 

6000 

4000 

2000 

0 

Källa: Ladok 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antalet helårsstudenter (HÅS) ökade för tredje året i rad och 

är tillbaka på 2006 års nivå. 2011 har HÅS ökat trots tappet 

av internationella studenter till följd av avgiftsbeläggningen. 

Det finns två möjliga huvudorsaker till detta: 2011 ser vi full 

effekt av de senaste årens omfattande intag medan minskningen 

av internationella studenter endast har en halvårseffekt. 

Nedan redovisas antalet helårsstudenter uppdelat per utbildningsområde 


Tabell 1 Helårsstudenter uppdelat på utbildningsområde 

Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Design 95 112 170 176 169 180 

Humaniora 705 649 562 662 727 715 

Undervisning 656 686 671 671 740 726 

Medicin 338 394 700 620 712 743 

Musik 58 72 72 91 87 93 

Naturvetenskap 964 788 736 863 895 1016 

Samhällsvetenskap 2564 2368 2228 2032 2259 2307 

Teater 12 12 24 27 28 31 

Teknik 1487 1447 1328 1432 1498 1464 

Vård 1238 1169 946 923 926 826 

Totalt 8117 7697 7437 7496 8042 8101 

Källa: Ladok 

Den största ökningen jämfört med föregående år finns inom 

utbildningsområdet naturvetenskap med drygt 120 HÅS men 

även samhällsvetenskap och medicin har ökat med drygt 50 

respektive 30 HÅS vardera. Några utbildningsområden har istället 

minskat något jämfört med föregående år. Teknik och 

vård har exempelvis minskat med drygt 30 respektive 100 

HÅS vardera. 

Diagram 5 Genomströmning termin 3 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0,0 

H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H11 

Sv Nyb Eng Nyb Eng Master HS Mål 80% 

Källa: Ladok 

Not: Det görs inte några intag till engelska utbildningar på vårterminer 

och därför redovisas dessa med punkter. De svenska masterprogrammen 

omfattar få studenter och redogörelser av genomströmningen är inte 

meningsfullt. Magisterprogrammen är ettåriga och omfattas således inte 

av denna uppföljning. 

Av studentgruppen som började på svenska nybörjarprogram 

höstterminen 2010 är 77 procent kvar höstterminen 2011. 

Det betyder att cirka 360 av 1 590 programstudenter har 

hoppat av under eller strax efter det första läsåret. För 2010 

var motsvarande siffror 400 av 1 700 programstudenter, 76 

procent. Genomströmningen för intag på hösttermin har därmed 

förbättrats något och är nu nära högskolestyrelsens mål. 

Ett mönster som synts tidigare är att studentgrupper som 

börjar studera på vårterminen har en högre genomströmning 

än studentgrupper som börjar studera på höstterminen. 

Detta förklaras av att utbudet av svenska nybörjarprogram 

som startar på vårterminerna de senaste åren har utgjorts 

av i huvudsak lärarprogram, sjuksköterskeprogram och 

det beteendevetenskapliga programmet. Dessa är yrkesexamensprogram 

som alla vanligtvis har relativt god genomströmning. 

Nationella studier har också visat att speciellt 

legitimationsutbildningar har få avhopp. Vårterminen 2011 

har emellertid detta mönster brutits; genomströmningen är 

76 procent jämfört med tidigare nästan 80 procent. På programnivå 

är det lärarprogrammet som drar ned noteringen 

för vårterminen 2011. För studentgruppen som antogs våren 

2010, vars genomströmning för termin tre återges i diagrammet 

som noteringen för vårterminen 2011, är en möjlig orsak 

förändringar i programmets upplägg som gjorde att flera 

studenter av olika orsaker inte fortsatte. 


9

Volymerna på engelska nybörjarprogram och engelska påbyggnadsutbildningar 

är ganska små, dryga 200 registrerade 

respektive cirka 450 registrerade höstterminen 2010, vilket 

ändå är väsentligt fler än tidigare till följd av att 2010 var 

sista året innan avgiftsbeläggningen. Genomströmningen på 

engelska nybörjarprogram har ökat till 80 procent och genomströmningen 

termin tre på engelska masterprogram har 

ökat till 79 procent. Trots, eller tack vare, stora intag hösten 

2010 har alltså genomströmningen förbättrats något. 

utbildning och ämne. Idag tillhandahåller KLOK daglig support 

i KLOK-verkstan med skrivsupport i både svenska och 

engelska, mattesupport och karriärvägledning. Supporten är 

bemannad med lärare i svenska/engelska, matte samt karriärvägledare. 

KLOK erbjuder också fem korta poänggivande 

kurser inom områdena studieteknik, skrivande, grammatik, 

informationssökning och kompetensanalys. Alla kurser har 

fokus på praktiska verktyg och generella färdigheter för studentens 

studier och kommande arbetsliv. 

Andel av en programårskull som är kvar termin sex 

Högskolestyrelsen har satt som mål att minst 66 procent av 

antalet studenter som påbörjar ett program på högskolan ska 

vara kvar termin sex, det vill säga inte ha hoppat av under 

eller strax efter de fem första terminerna på program motsvarande 

en examen på grundläggande nivå. Genomströmning 

kan mätas på olika sätt. I det följande definieras genomströmning 

som antalet registrerade studenter termin sex jämfört 

med antalet registrerade på termin ett (det behöver i det här 

sammanhanget alltså inte vara samma individer men i det 

här avsnittet görs antagandet att så är fallet). Diagrammet 

nedan visar hur det sett ur över tid. 

Diagram 6 Genomströmning termin sex 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0,0 

V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H11 

Sv Nyb HS Mål 66% Eng Nyb 

Källa: Ladok 

Not: De engelska nybörjarprogrammen har i dagsläget inget vårintag 

och deras sjätte termin blir då alltid en vårtermin och redovisas här med 

punkter. Påbyggnadsutbildningarna är för korta för att omfattas av detta 

mål. 

Genomströmningen för vårterminen 2011 har stigit något 

för både svenska och engelska nybörjarprogram jämfört med 

våren 2010. Enskilda orsaker till dessa relativt små förändringar 

har inte gått att hitta. Noteringen för hösten 2011 för 

svenska nybörjarprogram uppnår styrelsens mål om en 66 

procentig genomströmning, detta är årskullen som togs in 

vårterminen 2009 och som hade nära 80 procent genomströmning 

termin tre (noteringen för våren 2010 i föregående 

diagram). Även tidigare noteringar för genomströmning 

termin sex för utbildningar som startat en vårtermin uppnår 

eller ligger nära styrelsens mål. Detta beror på att det är få 

program som startar vårtermin och på att de program som 

startar i regel har relativt god genomströmning, som sjuksköterske- 

och lärarprogram. 

KLOK 

På högskolan finns KLOK, en studiesupport parallellt med ordinarie 

studier och den vänder sig till alla studenter oavsett 

KLOK startades för att möta de nya krav som ställs på lärosätena 

i och med att studentgrupperna har förändrats över 

tid. Syftet är att hålla genomströmningen uppe och på sikt 

förbättra den, samt att arbeta för målet att utbildning leder 

till jobb. 

Tabell 2 Antal besök i KLOK-verkstan 

Antal besök i KLOK-verkstan 

HT10 

(15 v) 

VT11 

(20 v) 

HT11 

(15 v) 

VT+HT 

11 

Mattesupport 317 403 339 742 

Skrivsupport 60 187 200 387 

Karriärvägledning 51 101 140 241 

Summa 428 691 679 1370 

Källa: Närvarolistor 

Not: mätningarna inleddes HT10 

Jämfört med höstterminen 2010 ökade antalet besök med 

58 procent under höstterminen 2011. Mattesupporten besöks 

främst av studenter från ingenjörsprogram som läser 

inledande mattekurser. Skrivsupport och karriärvägledning 

besöks av studenter från flertalet program och inriktningar. 

Under höstterminen är verkstan öppen 15 veckor och på vårterminen 

20 veckor. Det gör att antalet besök varierar mellan 

terminerna. 

Tabell 3 Antal registrerade och prestationsgrad i procent 

KLOK- kurser 

Registrerade och 

prestationsgrad i 

procent 

KLOK Studieteknik 

KLOK 

Kommunikation 

KLOK Karriär 

KLOK Grammatik 

KLOK 

Informationssökning 

Källa: Ladok 

VT 09 HT 09 VT10 HT10 VT11 HT11 

269 reg 

60% 

629 reg 

67% 

103 reg 

49% 

57 reg 

49% 

257 reg 

68 % 

41 reg 

68 % 

46 reg 

65 % 

506 reg 

72 % 

16 reg 

63 % 

31 reg 

55 % 

297 

71% 

66 

60% 

104 

55% 

674 

67% 

25 

48% 

69 

46% 

21 

33% 

14 

64% 

Alla KLOK-kurser är fristående kurser utanför programstudier. 

En konsekvens är att flera studenter går på föreläsningar och 

tar till sig de praktiska verktygen, men eftersom kurspoängen 

inte behövs för framtida examen väljer en del studenter 

att inte göra examinationen för KLOK-kursen. Studenterna 

erbjuds kursvärderingar efter varje kursslut. Alla kurser har 


fått högt resultat vad gäller pratiska verktyg/kunskap som 

studenterna anser är användbara för sina studier. 

Alla nya programstudenter erbjuds KLOK Studieteknik och 

då de flesta program startar på hösten blir antalet studenter 

fler under höstterminen. Antalet registrerade studenter är 

extra högt hösten 2011 vilket beror på att ekonomprogrammet 

erbjöd kursen specifikt för sina studenter direkt vid programstart. 

KLOK Kommunikation har under åren haft en ojämn fördelning 

av registrerade. Det kan bero på att kursen gått vid tider 

då studenter inte kunnat delta. Det är många som registrerar 

sig på kursen och sen upptäcker att den krockar med ordinarie 

kurser. 

Under vårterminen 2011 gavs kursen KLOK Karriär vid två 

tillfällen, varför antalet registrerade är högre än tidigare år. 

KLOK Grammatik och KLOK Informationssökning är två nya 

kurser som tillsammans med KLOK Kommunikation (från 

våren 2011 - KLOK Skriva) och skrivsupporten är ett samlat 

grepp för att ge studenterna bästa tänkbara support för sitt 

skrivande/examensarbete. 

Studieprestationer 

Nedan redovisas det totala antalet helårsprestationer vid 

MDH för perioden 2006-2011. 

Diagram 7 Antal helårsprestationer 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

Tabell 4 Helårsprestationer uppdelat på utbildningsområde 


Design 83 83 138 139 138 144 

Humaniora 500 436 393 430 433 475 

Undervisning 530 610 605 584 630 675 

Medicin 310 337 597 606 623 718 

Musik 47 59 77 82 43 91 

Naturvetenskap 783 680 595 691 681 748 

Samhällsvetenskap 1962 1750 1649 1537 1611 1726 

Teater 11 10 11 24 24 23 

Teknik 1215 1141 1120 1017 1195 1188 

Vård 1172 1118 867 839 833 780 

Totalt 6613 6226 6053 5948 6212 6568 

Källa: Ladok 

Genomsnittlig prestationsgrad 

Nedan redovisas den genomsnittliga prestationsgraden (HÅP/ 

HÅS) för MDH för perioden 2006-2011. 

Diagram 8 Genomsnittlig prestationsgrad 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0,0 

Källa: Ladok 

0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0,81 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Den genomsnittliga prestationsgraden har ökat jämfört med 

föregående år och är nu tillbaka på samma nivå som 2006- 

2008. Högskolestyrelsen har satt målet för prestationsgraden 

till 83 procent. 

0 

Källa: Ladok 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Helårsprestationerna vid MDH har ökat för andra året i rad 

och ligger nu på ungefär samma nivå som 2006. Ökningen 

av antalet helårsprestationer är delvis en följd av det ökade 

antalet helårsstudenter. 

Nedan redovisas antalet helårsprestationer uppdelat per utbildningsområde 


Nedan redovisas den genomsnittliga prestationsgraden uppdelat 

per utbildningsområde för perioden 2006-2011. 

Tabell 5 Genomsnittlig prestationsgrad uppdelat på utbildningsområde 


Design 0,88 0,74 0,82 0,79 0,81 0,80 

Humaniora 0,71 0,67 0,70 0,65 0,60 0,66 

Undervisning 0,81 0,89 0,90 0,87 0,85 0,93 

Medicin 0,92 0,86 0,85 0,98 0,87 0,97 

Musik 0,81 0,82 1,08 0,91 0,50 0,98 

Naturvetenskap 0,81 0,86 0,81 0,80 0,76 0,74 

Samhällsvetenskap 0,77 0,74 0,74 0,76 0,71 0,75 

Teater 0,86 0,86 0,46 0,89 0,86 0,74 

Teknik 0,82 0,79 0,84 0,71 0,80 0,81 

Vård 0,95 0,96 0,92 0,91 0,90 0,94 

Totalt 0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0,81 


Källa: Ladok 

11

Högskolestyrelsen har satt ett mål att inget utbildningsområde 

ska ha en prestationsgrad under 70 procent, vilket samtliga 

områden förutom humaniora uppnår till i år. 

Prestationer relaterat till kostnader inom 

verksamhetsområdet grundutbildning enligt 

fåb 3:1 

Diagram 9 Kostnad per HÅS MDH totalt [tkr] 

80000 

70000 

Diagram 12 Kostnader per HÅP uppdelat per akademi 

140000 

120000 

100000 

80000 

60000 

40000 

20000 

2008 

2009 

2010 

2011 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Kr per hås totalt 

3 per. glid. med. (kr per hås totalt) 

2011 

0 

UKK HVV HST IDT 

Diagrammen visar antalet helårsstudenter och helårsprestationer 

i relation till verksamhetsområdets kostnader. För 

högskolan totalt visas också utvecklingen som ett glidande 

medelvärde för de tre senaste åren. Medelvärdet gör att effekten 

av förändrade rapporteringstidpunkter kring årsskiften 

elimineras. För redovisningen per akademi kommer motsvarande 

medelvärden att redovisas kommande år då det finns 

utfall avseende kostnader för fler år. 

Diagram 10 Kostnad per HÅS uppdelat per akademi 

120000 

100000 

80000 

60000 

40000 

20000 

0 

UKK 

HVV 

HST 

IDT 

2008 

2009 

2010 

2011 

Över tid har resurstilldelningen från departementet avgörande 

betydelse för kostnadsutvecklingen på totalnivå. Även 

för utvecklingen på akademinivå spelar detta stor roll då den 

interna resurstilldelningen till helt övervägande del följer departementets 

tilldelningsprinciper. Eftersom anslagstilldelningen 

är olika beroende på utbildningsområden så kommer 

förändringar i relationen av antalet studenter inom de olika 

utbildningsområdena att påverka kostnadsutvecklingen. 

De ökade värdena på totalnivå för perioden 2006 till 2008 

beror på att kostnaderna inte omgående kunde anpassas till 

ett minskande antal studenter. Anpassningen av kostnaderna 

har fått effekt först 2009 vilket avspeglas i lägre värden för 

2009 och framåt. 

Diagram 11 Kostnader per HÅP MDH totalt [tkr] 

100000 

90000 

80000 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Kr per HÅP totalt 

3 per. glid. med. (kr per HÅP totalt) 

2010 

På akademinivå visar HST en minskad kostnad både per helårsstudent 

och per helårsprestation för 2010 och 2011. HST 

är den akademi som hade den största minskningen av antalet 

studenter fram till 2009 och genomfört de största kostnadsminskningarna. 

En lägre kostnadsnivå i kombination med att 

antalet studenter ökat igen 2010 och 2011 ger de lägre kostnaderna 

per prestation. I övrigt är förändringarna på akademinivå 

generellt relativt små för de redovisade åren. 

Examina 

En utfärdad examen registreras på det år som studenten 

tagit sin sista poäng som ingår i studentens examen. Själva 

datumet för utfärdandet av examen kan vara ett eller flera 

år senare, vilket inte framgår av diagrammet nedan. Syftet 

med att räkna utfärdade examina kopplat till året för de sista 

poängens registrering är att korrigera för sent uttagna examina 

eller perioder av lång handläggningstid. Det innebär att 

siffrorna kan komma att växa längre fram om det finns studenter 

som uppfyller kraven för en examen som av någon 

anledning valt att inte ansöka om att ta ut ett examensbevis, 

men som gör det vid ett senare tillfälle. 


Diagram 13 Antal utfärdade examina 2007 – 2011 totalt och 

fördelat på kön 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1749 

1591 1631 

1669 

2007 2008 2009 2010 

1552 

2011 

Män 522 472 478 461 400 

Kvinnor 1227 1119 1153 1208 1152 

Källa: Ladok 

Antalet examina som utfärdas för utbildning slutförd under 

år 2011, totalt 1 552 stycken, utgör en minskning med cirka 

120 examina jämfört med år 2010. Prognosen är att antal 

utfärdade examina för år 2011 över tid hamnar i nivå med 

föregående år och den långsiktiga trenden kan i och med detta 

sägas vara en svag ökning av antalet utfärdade examina, 

sedan nedgången mellan åren 2007 och 2008. Av dem som 

avslutade sin examensgivande utbildning under år 2011 uppgick 

andelen män till 26 procent. Siffran har stadigt sjunkit 

något de senaste åren. Detta kan förklaras med att antalet 

utfärdade examina inom området teknik, som har en övervikt 

manliga studenter, har minskat de senaste åren, medan 

antalet utfärdade examina inom området hälsa, som har en 

övervikt kvinnliga studenter, har ökat. 

Nedan redovisas examina uppdelat på examenskategorier 

Diagram 14 Antalet utfärdade examina (för utbildning slutförd 

under ett visst år) fördelat på fyra examenskategorier. 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Yrkesexamen - 

Grundnivå 

Källa: Ladok 

Yrkesexamen - 

Avancerad nivå 

Generell examen - 

Grundnivå 

Generell examen - 

Avancerad nivå 

Antalet utfärdade yrkesexamina på grundnivå har under 

2011 ökat något jämfört med föregående år, och eventuellt 

kan en svag uppåtgående trend skönjas över tid, medan övriga 

kategorier har minskat. Antalet utfärdade yrkesexamina 

på avancerad nivå har under året minskat med drygt 20, antalet 

utfärdade generella examina på grundnivå har under 

2011 minskat med cirka 70 och antalet utfärdade generella 

examina på avancerade nivå har samma år minskat med 

cirka 30. Siffrorna för år 2011 kan antas öka framöver då ytterligare 

studenter som slutfört sin utbildning under år 2011 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

men som ännu inte ansökt om examensbevis gör så. En över 

tid nedåtgående trend för utfärdade examina inom kategorin 

Generell examen – Avancerad nivå kan dock skönjas i ovanstående 

diagram. 

StudentinflyTAnde 

Högskolestyrelsen fastställde 13 december 2010 former för 

hur studentinflytande ska ske inom högskolan. Studenterna 

representeras av den etablerade studentkår som erkänts av 

högskolestyrelsen och Studentkåren har rätt till studentinflytande 

vid beredning och beslutsfattande i följande organ: 

Högskolestyrelsen (tre representanter) 

Rektorsråd (en representant) 

Fakultetsnämnd (tre representanter) 

Fakultetsnämndens utskott (två representanter per utskott) 

Akademiernas ledningsråd/akademiråd (tre representanter 

per akademi) 

Biblioteksrådet (två representanter) 

Utöver detta får studentrepresentanter kallelse till central 

samverkan vilket innebär att beslut av högskolestyrelsen eller 

rektor samt beslut inom förvaltningen, högskolebiblioteket 

och enheten för externa relationer bereds möjlighet för 

studentinflytande. 

MDH har ingått ett samarbetsavtal med Mälardalens 

Studentkår där bland annat hanteringen av studentinflytandet 

regleras närmare likväl som frågan om ersättning. Utifrån 

de organ där studenterna ska vara representerade upprättar 

Studentkåren en förteckning över de studentrepresentanter 

de utsett och sänder denna till högskolan för kännedom. Alla 

studentrepresentanter får kallelse i god tid från sitt respektive 

organ. Inom högskolans akademier förs även en kontinuerlig 

dialog med Studentkåren kring var studentrepresentanter 

bör vara representerade utöver ovan nämnda organ. I de 

fall Studentkåren inte lyckats utse tillräckligt många studentrepresentanter 

till respektive akademi tillser akademierna 

att kallelser ändå skickas till Studentkåren. 

Högskolan inrättade i augusti 2010 funktionen 

Studentombudsmannen vars uppdrag är att samordna arbetet 

med studentinflytande på högskolegemensam nivå. 

Studentombudsmannen är den funktion som administrativt 

håller samman studentinflytandet och är Studentkårens 

kontaktperson. Respektive akademi utser en medarbetare 

som ansvarar för studentinflytandet på den akademin. 

Studentombudsmannen är anställd av högskolan och är en 

servicefunktion för alla studenter. 

Genom att funktionen Studentombudsmannen tillvaratar 

studenters och presumtiva studenters synpunkter utvecklas 

och förbättras högskolan ur ett studentperspektiv fortlöpande 

då studenternas frågor och synpunkter förs vidare ut 

i organisationen. Under 2011 registrerades 303 ärenden där 

ärendekategorierna tillgänglighet 3 , examination och regelverk 

var de mest förekommande. 


3 Öppettider, service, kommunikation och information samt fysisk 

tillgänglighet till lokaler med mera 

13

Studentkåren har genom samarbetsavtalet med högskolan 

åtagit sig att fortlöpande informera studenter om praktiska 

frågor som att hitta rätt inom högskolan och i högskolevärlden. 

Studentkåren ska årligen genomföra kampanjer med 

syfte att informera och engagera högskolans studenter i frågor 

rörande utbildningskvalitet och studentinflytande och 

därigenom vid behov hänvisa studenterna till högskolans 

Studentombudsman. 

Rektor och förvaltningschef har under året haft regelbundna 

möten med Studentkåren. Studentkårens ordförande anser 

att studentinflytandet under 2011 fungerar väl men att det 

finns kvarvarande utmaningar i att engagera studenter till 

studentrepresentantsuppdrag. 

Internationalisering 

Mobilitet bland lärare 

Internationell mobilitet bland lärare uppmuntras och har 

varit prioriterat inom högskolan. Lärarnas internationella 

erfarenhet återspeglas i undervisningen och även på sikt i 

utbildningens innehåll och tillför därmed de dimensioner 

inom interkulturalitet och breddande perspektiv som högskolan 

vill tillföra sina studenter. 

Tabell 6 Utresande lärare 

EUländer 

Övriga 

Europa 

USA 

Övriga 

OECD 

Övriga 

världen 

Kön: K M K M K M K M K M 

2011 22 38 8 3 3 3 13 90 

2010 25 25 1 51 

2009 39 42 1 82 

Källa: Palasso 

Totalt 

Mobilitet bland lärare ökar från 2010 men även jämfört med 

2009. Dessutom har resandet utanför EU ökat markant sedan 

2010 vilket kan förklaras med högskolans två nya Erasmus 

Mundus-program, varav det ena berör Indien samt fyra andra 

asiatiska länder och det andra Balkan. Av utresande lärare 

har två kvinnor och tre män fått särskilt ekonomiskt stöd 

genom Internationella programkontorets mobilitetssatsning. 

Fem män och två kvinnor har rest genom Erasmus utbytesprogram. 

Mobilitet bland studenter inom utbildning på grundnivå 

och avancerad nivå 

Tabell 7 Antal inresande studenter 

Via utbytesavtal 

2011 556 342 

2010 603 628 

2009 546 475 

Källa: Ladok 

Förstagångsreg på 

engelska program + 

Svenska (skandinavistik) 

Inresande studenter via utbytesavtal har ökat mellan åren. 

Antalet förstagångsregistrerade på program har minskat 

i jämförelse med 2010 på grund av avgiftsinförandet. 

Nedgången uppvägs dock något av det ökande antalet studenter 

som kommer till MDH för att läsa svenska på heltid. 

Utöver dessa har högskolan 2011 dessutom 56 studenter som 

via avtal läser på distans. 15 av de inresande studenterna 

har haft Linnaeus-Palme stipendium, sju har kommit via 

International Student Exchange Program (ISEP). 

Tabell 8 Antal utresande studenter 

Via utbytesavtal 

2011 139 167 

2010 119 121 

2009 132 100 

Källa: Ladok 

Kurser i språk som ges 

utomlands genom MDH 

Antalet utresande studenter som reser genom avtal har ökat 

jämfört med föregående år. Även antalet studenter som läser 

del av sin språkutbildning utomlands har ökat. Högskolan 

erbjuder sedan flera år kurspaket på grundnivå om 30 högskolepoäng 

i franska, spanska och tyska i respektive länder. 

Dessa har nu utökats till att omfatta även termin två om 30 

högskolepoäng. Dessutom har högskolan från hösten 2011 

erbjudit undervisning i svenska språket i Spanien. 

Av de utresande studenterna har sju personer, fyra män och 

tre kvinnor, erhållit stipendium från Internationella programkontorets 

mobilitetssatsning för studier utanför EU/EES. 

17 av de utresande studenterna har erhållit Linnaeus-Palme 

stipendium, samtliga är kvinnor. Sex av de utresande har åkt 

via ISEP. 

Under 2011 fick högskolan sin utbildning i svenska 

(Skandinavistik) 3 x 30 högskolepoäng, erkänd som behörighetsgivande 

till studier i Sverige på högskolenivå. Under 

2011 omfattade det totalt 146 studenter. 

Studieavgifter för tredjelandsstudenter 

Redan våren 2010 när beslutet om införande av avgifter för 

tredjelandsstudenter kom fick högskolans akademier i uppdrag 

att se över sitt kurs- och programutbud. Översynen syftade 

till att säkerställa internationellt konkurrenskraftiga program 

samt att undvika kurser och program med få studenter. 

Detta arbete ledde till ett minskat utbildningsutbud på 

engelska. Den ekonomiska effekten av det reducerade antalet 

studenter kunde därmed begränsas. Dessutom genomfördes 

en kvalitativ översyn av kursplaner och utbildningsplaner. 

Under 2010 inleddes en översyn av MDH:s samtliga internationella 

avtal. Avtal med partners utanför EU/EES begränsades 

i antal studenter och avslutades i de fall där studentutbyte 

inte var möjligt. I dessa avtal finns numera även en klausul 

om balans i utbyte över tid, oftast tre år. Avtal inom EU sågs 

över och vissa utökades att täcka även utbyte på avancerad 

nivå. 


Under 2011 har högskolan sett över sina interna regelverk, 

översatt mer information till engelska, sett över och byggt 

om de engelska webbsidorna, förnyat broschyrer och marknadsföringsmaterial. 

Högskolan har också sett över sin kommunikation 

gentemot de sökande och etablerar nu ett system 

för att dokumentera den. Seminarium om interkulturell 

kompetens och ändrade interna regler har genomförts och 

arbetsformerna inom förvaltningen har setts över. 

MDH:s samarbete med Migrationsverket var förhållandevis 

bra under året. Högskolan vill dock framföra att 

Migrationsverkets tidplan inte alls tar hänsyn till högskolornas 

och det är därmed omöjligt att ge korrekt information i 

tid till studenterna. Informationen angående de nya biometriska 

kraven delgavs inte högskolorna förrän de infördes i 

juni, något som torde ha varit känt redan då Migrationsverket 

hade sitt informationsmöte med lärosätena i mars. Denna 

ändring innebar en ökad press på lärosätena, en press som 

hade kunnat undvikas om informationen hade varit tillgänglig 

tidigare. 

2011 registrerades 25 stycken avgiftsskyldiga studenter (8 

HÅS). Antalet tredjelandsstudenter som deltagit i utbildning 

inom utbytesavtal var under året tio stycken. 

Samverkan 

MDH:s ambition är att studenterna tidigt i sin utbildning etablerar 

kontakter med potentiella arbetsgivare. Högskolan har 

utvecklat mötesplatser mellan studenter och arbetsgivare i 

form av Karriärtorget och genom Idélab utvecklas kompetens 

inom entreprenörskap och studenternas förmåga att utveckla 

och kommersialisera idéer stärks. 

Karriärtorget har som mål att: 

• bidra till att öka studenternas anställningsbarhet genom 

att erbjuda goda möjligheter till kontakter med 

arbetslivet och kunskaper om vad som krävs för att ta 

sig in på arbetsmarknaden, 

• öka mervärdet för nuvarande studenter och få studenter 

att stanna kvar i högre utsträckning, 

• skapa förutsättningar för att bidra till att regionen ökar 

sin attraktionskraft för studenterna både i sitt val av lärosäte 

och utbildning, och senare i val av arbetsmarknad. 

Karriärtorget arbetar med att sammanföra studenter och 

arbetsliv genom att erbjuda karriärbyggande aktiviteter. 

Aktiviteterna har arrangerats i samverkan med studenter, 

högskolans personal och arbetsgivare i regionen. Ambitionen 

har varit att hitta framgångskoncept som även motsvarar 

akademiernas behov. För att koppla ihop aktiviteterna mot 

befintlig utbildning har därför ett samarbete etablerats med 

akademiernas programsamordnare och lärare. Utvecklade 

koncept är mentorprogram, karriärdagar, branschmingel, 

exjobbsdagar samt föreläsningar och paneldebatter om jobb 

och arbetsmarknad. I princip alla aktiviteter har utvärderats 

och fått goda betyg av studenterna. Karriärtorget har parallellt 

utvecklat nya erbjudanden till arbetsgivare som önskar 

komma i kontakt med studenter, där möjligheten att boka 

in sig på den nya permanenta utställningsplatsen som är 

strategiskt placerad i huvudbyggnaderna på båda orter eller 

att boka och delta på afterschoolträffar är några exempel. 

Karriärtorget marknadsför också möjligheten att annonsera 

om arbete eller förslag på uppsatsämnen och examensarbeten, 

detta på MDH:s webbplats. 

Resultat 

• under 2011 har arbetsgivare via Karriärtorget annonserat 

1 500 jobb fördelade på 240 annonser. 47 procent 

av de annonserande företagen har uppgivit att de har 

erbjudit arbete till studenter eller före detta studenter 

vid MDH, 

• 60 förslag på examensarbeten har förmedlats, 

• 40 besök har bokats på karriärtorgets utställningsplats, 

• åtta föreläsningar och paneldebatter om jobb och arbetsmarknad 

för studenter har arrangerats, 

• tre mentorprogram har startats för miljövetare, energiingenjörer 

och datavetare, 

• fyra temadagar har genomförts: en karriärdag för beteendevetare, 

en karriärdag om framtida yrken för lärarstudenter, 

en uppsatsdag med uppdrag till ekonomer 

och marknadsföringsstudenter samt ett branschmingel 

för studenter inom informationsdesign, 

• tre afterschoolträffar har bokats och genomförts, 

MDH:s utbildningar får en tydlig koppling mellan teoretiska 

och praktiska moment genom aktiviteter i form av gästföreläsningar, 

fallstudier, praktik, studiebesök, examensarbeten 

på företag eller genom forskare som har forskningsprojekt 

tillsammans med näringslivet. 

Högskolan arrangerade under 2011 den nationella konferensen 

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i högskolornas 

vårdutbildning - i nutid för framtid. Konferensen 

arrangerades i samverkan med Landstinget Västmanland, 

Landstinget Sörmland, Västmanlands Kommuner och 

Landsting, Katrineholms kommun, studenter från sjukgymnast- 

och sjuksköterskeprogrammet och Svensk sjuksköterskeförening. 

Konferensen gav ett underlag för det fortsatta 

arbetet med att forma morgondagens verksamhetsförlagda 

utbildning i samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet. 

Inom ramen för det regionala utvecklingscentrumet RUC 

Mälardalen genomförs verksamhetsförlagd utbildning och 

fältstudier inom lärarprogrammen. 


15

Prestationer inom verksamhetsområdet 

samverkan grundutbildning enligt FÅB 3:1 

Uppdragsutbildning 

Uppdragsutbildning 

Diagram 15 Andel kvinnor av registrerade studenter 

100% 

80% 

Ett mått på samverkan inom grundutbildningen är uppdragsverksamheten, 

omfattande uppdragsutbildning och beställd 

utbildning. Kostnaderna uppgick 2011 till 18,9 mnkr, att 

jämföra med 14,7 mnkr 2010 och 14,0 mnkr 2009. Ökningen 

beror främst på ett ökat antal uppdrag kopplat till statliga 

satsningar inom lärarutbildningen, till exempel lärarlyftet 

och förskolelyftet. 

60% 

40% 

20% 

2007 2008 2009 2010 2011 

Tabell 9 Adjungerade lärare (helårsekvivalenter inom parantes) 

2011 2010 2009 

Professor adjungerad 11 (2,5) 12 (2,7) 12 (2,7) 

Professor gäst 6 (1,3) 6 (1,7) 6 (2,4) 

Lektor adjungerad 0 3 (0,6) 5 (1,1) 

Totalt: 17 (3,8 ) 21 (4,9 ) 23 (6,2) 


Totalt har antalet adjungerade professorer, gästprofessorer 

och adjungerade lektorer minskat under de senaste tre året. 

Minskningen återfinns i kategorin adjungerade lektorer. 

Antalet adjungerade professorer och gästprofessorer är däremot 

tämligen konstant. 

Ytterligare prestationsmått på samverkan inom grundutbildning 

återfinns under avsnittet om Idélab. 

Jämlikhet 

MDH har ett mål att andelen studenter av underrepresenterat 

kön ska öka inom utbildningsprogram med sned könsfördelning, 

så att inget program understiger en fördelning 

på 70/30. 

Högskolan har under ett flertal år arbetat för att motverka 

könsstereotypa utbildningsval bland nya studenter. De insatser 

som gjorts har dock inte i någon större utsträckning 

påverkat könsfördelning i utbildningsval. Som framgår av 

diagrammet nedan har den ojämna könsfördelningen i utbildningsval 

bland studenter snarare ökat än minskat. 

Källa: Ladok 

Två av högskolans utbildningsområden, samhälle och teknik, 

ligger inom målet 70/30. Inom utbildningsområdet samhälle 

är fördelningen jämn, dock med en liten majoritet av kvinnor. 

I teknikområdet hamnar andelen kvinnor runt 30 procent. 

Teknikområdet klarar dock 70/30-målet, detta tack vare 

inriktningarna informationsdesign, innovation och miljöteknik, 

som alla har en större andel kvinnor. 

Utbildningsområdena utbildning och hälsa ligger relativt 

långt ifrån 70/30-målet med 87 procent och 86 procent andel 

kvinnor. Andelen kvinnor inom hälsoområdet har legat på en 

konstant nivå under ett antal år, en viss ökning av andelen 

män kan ändå skönjas. På sjukgymnastprogrammet är andelen 

män runt 30 procent. Inom utbildningsområdet utbildning 

tenderar den ojämna könsfördelningen att öka ju längre 

ned i åldrarna målgruppen för lärarna är, där förskollärarprogrammet 

har hela 95 procent kvinnliga studenter. 

För att göra insatser i ett tidigare skede än när studenten gör 

sitt studieval tog MDH under 2011 initiativet till Hello People 

och fortsatte satsningen Hello World. I samarbete med 

Västerås anordnades sommarkurser på fyra veckor för gymnasieflickor 

inom teknik, Hello World och för pojkar inom 

vården, Hello People. De två projekten syftar till att öka intresset 

för otraditionella yrkesval bland gymnasieungdomar 

och projekten var uppskattade av deltagarna. Även om det är 

för tidigt att få fram mätbara resultat i studieval efter dessa 

insatser, ser högskolan positivt på initiativen och planerar att 

genomföra dem igen under sommaren 2012. 


Utbildning på forskarnivå 

Utbud 

Mälardalens högskola bedriver forskarutbildning med egen 

examensrätt inom sex forskarutbildningsområden, organiserade 

i tio forskarutbildningsämnen. Därtill samarbetar högskolan 

med andra lärosäten inom elva nationella forskarskolor. 

– Inbyggda system (IS) 

med forskarutbildningsämnena Datavetenskap samt 

Elektronik 

– Innovation och produktrealisering (IPR) 

med forskarutbildningsämnet Innovation och design 

– Miljö, energi-, och resursoptimering (MERO) 

med forskarutbildningsämnena Energi- och miljöteknik, 

Matematik/tillämpad matematik samt Bioteknik/kemiteknik 4 

Antalet antagna till forskarutbildningen är lägre år 2011 jämfört 

med föregående år. Antalet antagna har under perioden 

2008-2011 varierat mellan 24 och 40 stycken. Av de 24 personer 

som antogs under 2011 antogs 20 till utbildning mot 

doktorsexamen och fyra till utbildning mot licentiatexamen. 

Könsfördelningen bland de nyantagna har försämrats 2011 

jämfört med tidigare år. En förklaring kan vara att det är färre 

antagna mot licentiatexamen än föregående år. 

Antal forskarstuderande 

Diagrammet visar det totala antalet forskarstuderande vid 

MDH år 2011 fördelat per prioriterad forskningsinriktning. 

Diagram 17 Totalt antal forskarstuderande 2011 

80 

– Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (HAS) 

med forskarutbildningsämnena Industriell ekonomi samt 

Arbetslivsvetenskap 

– Didaktik (DIK) 

med forskarutbildningsämnena Didaktik samt 

Naturvetenskapernas- och teknikens didaktik 5 

– Hälsa och välfärd (HV) 

med forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap 

Rekrytering 

Antagning till forskarutbildning 

Diagrammet visar totalt antal antagna till forskarutbildning 

för 2008-2011, både till licentiatexamen och till doktorsexamen. 

Diagram 16 Totalt antal antagna till forskarutbildningen per 

år 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2008 2009 2010 2011 

Män 24 10 23 21 

Kvinnor 11 15 17 3 

Källa: Ladok 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

IS IPR MERO HAS HV DIK 

2010 63 39 61 34 17 14 

2011 75 43 70 35 14 15 

Källa: Ladok samt uppgifter från akademin för hälsa, vård och 

välfärd. 

Uppgifter om totalt antal forskarstuderande vid MDH inkluderar 

både dem som antagits till doktors- och licentiatexamen. 

Uppgifter om externa forskarstuderande har inte inkluderats 

förutom för inriktningen Hälsa och välfärd (HV) där 

högskolan har beviljats egna forskarutbildningsrättigheter i 

juni 2011. 

Sedan MDH startade forskarutbildning 2001 har 370 personer 

antagits till forskarutbildningen. 99 personer har disputerat, 

med eller utan föregående licentiatexamen. Dessutom 

har 58 personer avlagt en licentiatexamen och av dessa är 32 

fortfarande kvar i forskarutbildningen. Under 2011 var 242 

personer registrerade vid forskarutbildningen och till dessa 

tillkommer de forskarstudenter som är inskrivna vid andra 

lärosäten men som har sin handledning och bedriver sina 

forskarstudier vid MDH. Under 2011 har ungefär 150 personer 

varit aktiva med en medelaktivitet på cirka 70 procent 

vilket motsvarar drygt 100 forskarstuderande på heltid. Detta 

innebär att antalet forskarstuderande på heltid har ökat med 

ett drygt tjugotal sedan föregående år. 

4 Ingen nyantagning sker i ämnet 

5 Ingen nyantagning sker i ämnet 


17

Diagram 18 Totalt antal forskarstuderande 2011 uppdelat på 

kön och prioriterad forskningsinriktning 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

IS IPR MERO HAS HV DIK 

M 59 26 51 23 1 7 

K 16 17 19 12 13 8 

Källa: Ladok samt uppgifter från akademin för hälsa, vård och 

välfärd 

Under 2011 var andelen kvinnor bland det totala antalet registrerade 

forskarstudenter 34 procent. Högskolans mål är 

att könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela 

högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet 

inte understiger 40 procent. 

Examina 

Doktorsexamina per år 

Diagrammet visar hur antalet doktorsexamina fördelat sig 

under åren 2008-2011. Staplarnas nedre del visar andelen disputationer 

utan föregående licentiatexamen. 

Diagram 19 Antal doktorsexamina per år 

18 

16 

14 

12 

10 

Licentiatexamina per år 

Diagram 20 Antal licentiatexamina per år och typ av antagning 

(doktor/licenciat) 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2008 2009 2010 2011 

Antagen till doktor 14 9 8 6 

Antagen till lic 1 0 3 3 

Källa: Ladok 

Sedan forskarutbildningen startade vid MDH 2001 har 58 personer 

avlagt en licentiatexamen och sedan stannat vid licentiatexamen 

eller forskarstuderar fortfarande mot en doktorsexamen. 

Av dessa 58 var 15 antagna till en licentiatexamen 

medan de övriga 43 var antagna till doktorsexamen. Andelen 

kvinnor bland dem som avlagt licentiatexamen är 33 procent 

år 2011 vilket är en minskning jämfört med de senaste tre 

åren då andelen legat kring 50 procent. 

Prestationer relaterade till kostnader inom 

verksamhetsområdet forskarutbildning enligt 

fåb 3:1 

De prestationer som högskolan avser att relatera till kostnader 

är antal doktorsexamina. Redovisning ska göras dels på 

totalnivå, dels per prioriterad inriktning. Antal doktorsexamina 

totalt framgår ovan. Från och med 2012 särredovisas 

kostnaderna för forskarutbildningen. Bedömningen för 2011 

och tidigare år är att det inte går att göra en tillräckligt tillförlitlig 

uppskattning av kostnaderna. Därför kommer prestationerna 

att relateras till kostnader först för 2012. 

8 

6 

4 

2 

0 

2008 2009 2010 2011 

Doktor med föregående Lic 9 7 7 8 

Doktor utan föregående Lic 7 5 4 9 

Källa: Ladok 

Andelen disputerade som tagit ut en licentiatexamen har generellt 

legat något över 50 procent under perioden 2008-2010 

för att 2011 hamna strax under 50 procent. Andelen kvinnor 

har varierat mellan 17 och 35 procent men generellt har andelen 

varit omkring 30 procent. 


StudentinflyTAnde 

Studentinflytande är forskarstuderandes rätt att påverka 

forskarutbildningsverksamheten vid MDH. Sedan ett rektorsbeslut 

i december 2010 har forskarstuderande som är studentrepresentanter 

i beslutande och beredande organ inom 

högskolan rätt till viss ersättning vid fullgörande av studentrepresentantsuppdrag. 

Det är Mälardalens Studentkår som 

utser forskarstuderande till studentrepresentantsuppdrag. 

Representanter på akademierna har rätt till fem procents 

arbetstidsnedsättning. Representanter som är utsedda att representera 

studenterna i fakultetsnämnden och dess utskott 

för grundutbildning på forskarnivå och forskarutbildning 

har tio procents arbetstidsnedsättning. Forskarstuderande 

som representeras i högskolestyrelsen ersätts i särskild ordning. 

Forskarstuderandes ordförande har arvode motsvarande 

20 procent av doktorandtjänst eller nedsättning av tjänst 

med 20 procent. Om ordförande för doktoranderna har andra 

uppdrag inom högskolan inkluderas ersättningen i de 

angivna 20 procenten. Genom rektorsbeslutet i december 

2010 har Mälardalens Studentkår fått en säker finansiering 

för att kunna garantera ett omfattande studentinflytande 

för studenter inom både forskningsförberedande utbildning 

samt forskarutbildning. Arbetet med att utse representanter 

på forskarutbildningen under 2011 har fungerat bra. Sedan 

2010 sitter doktorandernas ordförande med som ledamot i 

Studentkårens styrelse. 

Samverkan 

MDH genomför varje år ett stort antal samarbetsprojekt tillsammans 

med företag, landsting, kommuner, myndigheter 

och organisationer. Samverkan i utbildning på forskarnivå 

bedrivs såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt. 

Nedanstående exempel på projekt har beviljats eller gett särskilda 

resultat under året. 

Industriforskarskolan ITS-EASY inledde sin verksamhet under 

året med 16 antagna doktorander och en löptid på sex år. 

Projektet sker i samarbete med ABB, Bombardier, Ericsson, 

ENEA, Imagination Studios, Motion Control, Saab, SICS och 

Volvo Construction Equipment samt KK-stiftelsen. 

MDH, Eskilstuna fabriksförening och Eskilstuna kommun 

har en tradition av samarbete. Det nya projektet Mälardalen 

Industrial Technology Center realiserades under året med 

syfte att skapa en infrastruktur och arena för samproduktion 

mellan akademi och näringsliv, främst inom tillverkningsindustrin. 

Fokusområden är energi- och miljöeffektivisering, 

effektivisering av produktion och produktutveckling samt 

innovation och utvecklingsstöd. 

Under perioden har SIDA beslutat stödja projekt inom förnybar 

energi i Future Energy. Finansieringen har skapat 

nya samarbeten med industrin i Namibia, Botswana och 

Sydafrika. Det har även lett till nyrekrytering av doktorander 

samt en ökad samverkan med regionala företag för doktorander 

i forskarutbildningen. 

På tekniksidan har MDH en lång tradition av samverkan med 

näringslivet inom forskarutbildningen genom finansiering 

av industridoktorander. Erfarenheter har överförts till andra 

forskarutbildningsområden, bland annat Didaktik samt Hälsa 

och välfärd. Samhällskontraktet har gett utmärkta kontakter 

med Eskilstuna kommun och Västerås stad. Ett exempel på 

pågående projekt är samproduktion med en kommunlicentiand 

inom Arbetslivsvetenskap. I samverkan med Landstinget 

Sörmland beviljades en gemensam ansökan till REHSAM som 

resulterade i anställning av en doktorand i projektet ”Kronisk 

smärta hos irakiska kvinnor som flytt till Sverige”. 

Prestationer inom verksamhetsområdet 

samverkan och utbildning på forskarnivå 

enligt FÅB 3:1 

Ett mått på samverkan inom utbildning på forskarnivå är 

antalet företagsdoktorander. Kostnaderna för dessa belastar 

inte högskolan. 

Antal studenter på forskarnivå som i Ladok registrerats som 

företagsdoktorander uppgår till 15 personer (24 personer år 

2010). 6 

6 Källa: Ladok. Denna siffra är lägre än föregående år på grund av att 

ett antal doktorander tidigare felaktigt klassats som företagsdoktorander 

istället för doktorander med annan anställning utanför högskolan. 

Mellan 2010 och 2011 gjordes därför en omkodning av flera av MDH:s 

doktorander. 


19

Forskning 

Mälardalens högskola har koncentrerat resurserna för forskning 

till de sex inriktningar som prioriterats i högskolans 

forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2009 – 2012. 

Valet av inriktningar har baserats på en bedömning av såväl 

nationella som regionala kompetensbehov och det finns 

goda förutsättningar för samverkan och samproduktion med 

både privat och offentlig sektor. Inriktningarna ska utgöras 

av forsknings- och utbildningsmiljöer med akademisk excellens 

och internationell konkurrenskraft med väl utvecklade 

akademiska samarbeten både nationellt och internationellt. 

Utbildning på forskarnivå har bedrivits inom fem av de sex 

inriktningarna och som redovisats ovan har MDH under 

2011 även erhållit examensrätt för utbildning på forskarnivå 

inom området Hälsa och välfärd vilket innebär att samtliga 

inriktningar kan bedriva akademisk verksamhet på alla nivåer. 

Intern samverkan och synergieffekter mellan olika 

forskningsinriktningar är något som högskolan lagt stor vikt 

vid under året och även fortsättningsvis kommer prioritera. 

Ett sådant identifierat område är hälsoteknik där två redan 

starka områden inom högskolan, forskning inom sensorteknik 

och hälso- och välfärdsforskning, har fortsatt att utveckla 

gemensam forskning, också i samverkan med kommuner 

och landsting. 

Under året har högskolans forskningsinriktningar varit framgångsrika 

i att erhålla externa medel i konkurrens med andra 

vetenskapliga miljöer. Högskolans externa forskningsbidrag 

kommer huvudsakligen från Vinnova, statliga myndigheter, 

svenska forskningsstiftelser, nationella forskningsråd, genom 

samarbeten med andra universitet och högskolor och 

genom EU medel. Högskolans forskning finansieras också 

genom forskningsbidrag från kommuner, landsting och företag. 

Didaktik och interkulturell kommunikation 

Vid högskolan är Didaktik en ämnesövergripande samlingsnod 

för forskning och undervisning inom naturvetenskapernas 

och teknikens didaktik, matematikdidaktik, språkdidaktik, 

förskoledidaktik och pedagogisk teori. Forskning 

bedrivs kring interkulturella miljöer och kommunikation 

kopplat både till lärarutbildningarna och till utbildning mer 

generellt. Forskningen inom inriktningen bedrivs inom fem 

forskningsmiljöer: barn och unga i skola och samhälle, matematik, 

naturvetenskap och teknik inom ämnenas didaktik, 

skolledarskap och interkulturellt lärande, språk– och litteraturdidaktik 

samt studier i intersubjektivitet och skillnad i 

pedagogisk verksamhet. 

Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning 

Forskningsinriktningen består av forskning inom 

Industriell ekonomi och organisation och forskning inom 

Arbetslivsvetenskap. Inom Industriell ekonomi och organisation 

sammanförs forskning i teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. 

Inom dess ram samlas ingenjörer, ekonomer och 

samhällsvetare och forskningen fokuserar särskilt på industriell 

förnyelse, ett område med samhällsekonomisk betydelse. 

Inom Arbetslivsvetenskap bedrivs forskning kring sociala 

och psykologiska processer, arbete och hälsa och sociala 

och samhälleliga processer. 

Hälsa och välfärd 

Forskningsinriktningen utgörs av ett kunskapsfält där hälsoforskning 

och välfärdsforskning möts med två delmängder 

som sammanfaller. Den tvärvetenskapliga forskningen fokuserar 

på kunskapsområdet i gränslandet mellan vård som 

utförs i landsting och omsorg som utförs i kommuner. Vid 

halvårsskiftet beslutade Högskoleverket bevilja MDH:s ansökan 

om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området 

Hälsa och välfärd. Forskningen har under året fortsatt 

att formas kring den nya utbildning som startar under 2012. 

Inbyggda system 

Inbyggda system är MDH:s mest forskningsintensiva inriktning 

med två samverkande profiler: Mälardalens realtidsforskningscentrum 

(MRTC) och Intelligenta sensorsystem (ISS). 

MRTC består av nio forskargrupper med forskning relaterad 

till programvara för datorer i produkter och produktionssystem. 

Inom ISS finns fyra forskningsgrupper som fokuserar 

på mobila sensorsystem och robotik för ökad säkerhet och 

effektivitet inom industri och hälso- och sjukvård. En indikation 

på Inbyggda systems starka ställning i det svenska akademiska 

landskapet är att forskningsinriktningen som enda 

miljö vid nyare universitet och högskolor tilldelats ett flertal 

stora forskningsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning. 

Innovation och produktrealisering 

Inom forskningsinriktningen bedrivs forskning i tre miljöer; 

design och visualisering, innovationsledning samt produktrealisering. 

Forskningen utvecklar processer för effektiv 

produktrealisering i nära samverkan med privat och offentlig 

sektor och andra lärosäten. Nationella strategiska forskningsmedel 

har tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan 

tilldelats forskningsinriktningen inom produktionsteknik 

(XPRES). Forskningsinriktningen driver samverkansplattformen 

Mälardalen Industrial Technology Center, MITC. 

Miljö, energi och resursoptimering 

Inom forskningsinriktningen bedrivs tvärvetenskaplig forskning 

med kompetenser inom byggnadsteknik, energiteknik, 

miljöteknik, miljövetenskap och tillämpad matematik. Den 

tvärvetenskapliga forskningen ger en unik möjlighet att hitta 

lösningar med hållbara energisystem genom praktiska experiment, 

modellering och utveckling av verktyg för analys och 

styrning. Under året har ett arbete pågått med att ytterligare 

fokusera forskningen mot området Framtidens energi, i synnerhet 

förnybar energi och intelligenta energisystem. 

Samverkan inom forskning 

MDH har under många år bedrivit forskning i samverkan och 

samproduktion med omgivande samhälle. Under 2011 var 

59 procent av högskolans forskning externfinansierad, vilket 

både är ett uttryck för hög kvalitet i högskolans forskning och 

ett uttryck för hög grad av samverkan i och med att flera av 

projekten har externa samarbetspartners. 


Vid högskolan finns flera stora forskningsbaserade samproduktionsprojekt, 

till exempel initiativen Robotdalen, 

Automation region, Samhällskontraktet och minST innovation. 

Inom dessa projekt medverkar akademi, privat och offentlig 

sektor för att gemensamt skapa värde och nytta genom 

ny kunskap för nationell och regional utveckling. 

Intern samverkan och synergieffekter mellan olika forskningsmiljöer 

är också av stor vikt för vidareutveckling av 

högskolans forskning. Ett sådant identifierat område som 

utvecklats ytterligare under året är hälsoteknik. Här möts två 

redan starka forskningsområden inom MDH, forskning inom 

sensorteknik och hälso- och välfärdsforskning. 

Forskningsprestationer 

Nedan redovisas antalet refereegranskade artiklar i tidskrift 

respektive refereegranskade konferensbidrag, uppdelade på 

de sex forskningsinriktningarna. Ett antal publikationer har 

inte kunnat hänföras till någon av forskningsinriktningarna. 

Uppgift som hänför en publikation till en forskningsinriktning 

saknas i DIVA och måste manuellt läggas på i efterhand 

utifrån uppgifter om författaren där det är möjligt. Om det 

inte varit möjligt redovisas dessa publikationer under Övrigt. 

Diagram 21 Refereegranskade artiklar i tidskrift 

Det totala antalet vetenskapliga publikationer (refereegranskade 

artiklar i tidskrift och refereegranskade konferensbidrag) 

är oförändrat jämfört med 2010. Forskningsmiljöerna 

Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering och 

Inbyggda system har fler publikationer i tidskrift. Innovation 

och produktrealisering och Inbyggda system har även fler refereegranskade 

konferensbidrag. De andra tre forskningsmiljöerna, 

Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning, Didaktik 

och interkulturell kompetens och Miljö, energi och resursoptimering 

har färre publikationer. 

Forskningsinriktningarna HV, DIK och MERO har betydligt 

färre konferensbidrag under 2011 jämfört med 2010 medan 

IS och IPR båda ökat antalet konferensbidrag. 

Prestationer relaterat till kostnader inom 

verksamhetsområdet forskning enligt FÅB 3:1 

Uppdragsforskning 

Ett mått på samverkan inom forskningen är uppdragsverksamheten. 

Kostnaderna för uppdragsforskningen uppgick 

2011 till 8,0 mnkr, att jämföra med 9,0 mnkr 2010 och 9,0 

mnkr 2009. 

Publikationer 

Diagram 23: kostnader/publikation totalt 2008-2011 

50 

600 

45 

40 

500 

455 

509 

473 459 

35 

400 

30 

25 

300 

20 

15 

10 

2008 

2009 

2010 

2011 

200 

100 

5 

0 

HAS 

HV 

DIK 

IPR 

IS MERO Övrigt 

Källa: DIVA Not: Under 2011 har publikationsdata för 

publikationsåren 2008-2010 städats och kompletterats. Det 

betyder dels att vissa justeringar gjorts mellan åren, dels att 

antalet publikationer för dessa år totalt har ökat jämfört med 

årsredovisningen 2010. 

Diagram 22 Refereegranskade konferensbidrag 

140 

120 

100 

80 

0 

2008 2009 2010 

2011 

Kostnad per publikation (tkr) 

Not: Siffran för 2010 har räknats om efter att publikationsdata 

för 2010 uppdaterats under året. Siffran har då minskat jämfört 

med redovisningen i ÅR2010 på grund av att fler publikationer 

för 2010 nu redovisats. 

Diagrammen visar totala antalet refereegranskade publikationer 

(artiklar i tidskrift och konferensbidrag) i relation till 

kostnaderna för forskning och utbildning på forskarnivå. 

Kostnaden ligger tämligen jämnt kring ca 460 tkr. 

Diagram 24: kostnader/publikation per inriktning 2010-2011 

[tkr] 

60 

40 

2008 

2009 

2010 

2011 

1400 

1200 

1195 

20 

0 

HAS 

HV 

DIK 

IPR 

IS MERO Övrigt 

Källa: DIVA Not: Under 2011 har publikationsdata för 

publikationsåren 2008-2010 städats och kompletterats. Det 

betyder dels att vissa justeringar gjorts mellan åren, dels att 

antalet publikationer för dessa år totalt har ökat jämfört med 

årsredovisningen 2010. 

1000 

800 

600 

400 

668 

900 

380 

447 

728 

382 

340 

735 

457 

504 

420 

2010 

2011 

200 

0 

DIK 

HAS 

MERO 

HV 

IPR 

IS 


21

Data avser enbart publikationer och kostnader som hänförts 

till respektive forskningsinriktning och inkluderar inte 

”övriga” publikationer redovisade ovan. 

DIK har nästan halverat sina kostnader 2011 jämfört med 

2010 men har trots det en högre kostnad per publikation 

då antalet publikationer under 2011 varit betydligt färre än 

under året innan. 

HAS har haft högre kostnader men färre publikationer vilket 

samverkat till en högre publikationskostnad. 

MERO har också haft ökade kostnader och färre publikationer 

totalt även om antalet publicerade artiklar ökade något . 

HVV har haft en liten ökning av publikationerna under året 

men kostnadsökningen har varit större och därmed har kostnaderna 

per publikation stigit. 

IPR har haft samma eller något lägre kostnader men kraftigt 

ökat antalet publikationer och därmed sänkt kostnaden per 

publikation i samma grad. Under 2010 skedde ett internt 

omställningsarbete inom IPR som nu möjligen kan förklara 

den positiva utvecklingen av antalet publikationer. 

IS har också haft samma kostnader som 2010 men ökat antalet 

publikationer och har därför också en lägre kostnad per 

publikation 2011 jämfört med 2010. 


Anställda 

Kompetensförsörjning 

Mälardalens högskolas forsknings- och utbildningsstrategi 

för perioden 2009-2012 anger vilka forskningsområden som 

ska stärkas och utvecklas. Vilken typ av kompetensförsörjning 

och utveckling som behövs beslutas på fakultets- och 

akademinivå, men även inom förvaltningen och andra enheter. 

Arbetet för att säkra kompetensförsörjning och för att 

hantera pensionsavgångar har utvecklats på högskolans 

akademier. Den akademiska kompetensen säkras dels genom 

nyanställningar av disputerade lärare, dels genom kompetensutveckling 

av befintlig personal. För att öka samarbetet 

mellan lärosäten på global nivå och förbättra personalens 

möjligheter till internationellt utbyte har ett antal nya avtal 

med partneruniversitet i ett flertal länder tecknats. 

Ledarskapsförsörjningsutbildningen som startade 2009 avslutades 

under vårterminen 2011. Ett nytt chefsprogram 

startade i september 2011. Programmet vänder sig till alla 

verksamma chefer vid högskolan och kommer att pågå till 

och med april 2013. Chefsprogrammet innehåller ett övergripande 

perspektiv samt ett högskoleperspektiv och utgår från 

uppdraget att vara chef och vilket ansvar och möjligheter det 

innebär. 

Chefsprogrammet syftar till att ge högskolans chefer grunden 

till sitt ledarskap, verktyg för vardagen samt möjlighet 

till erfarenhetsutbyte med sina kollegor. Följande delar ingår 

i programmet: 

Tabell 10 Antal nyrekryteringar 

2011 2010 2009 

Tot K M Tot K M Tot K M 

Professor 2 0 2 6 3 3 3 3 0 

Adj professor 2 1 1 3 0 3 1 0 1 

Gästprofessor 3 0 3 3 0 3 2 0 2 

Affilierad professor 0 0 0 2 2 0 2 0 2 

Lektor 7 4 3 11 5 6 10 10 0 

Adjunkt 36 31 5 25 18 7 27 19 8 

Totalt 50 36 14 50 28 22 45 32 13 

Källa: Diarieförda avslutade ärenden på personalsektionen 

Under 2011 anställdes fler adjunkter jämfört med tidigare år. 

Majoriteten av de nyanställda adjunkterna utgörs av tidsbegränsade 

anställningar inom akademin för utbildning, kultur 

och kommunikation. 

MDH har en jämn könsfördelning bland lärare och övrig personal 

som målsättning. Under 2011 rekryterades fler kvinnor 

än män, de flesta av dem som adjunkt. I de övriga kategorierna 

var fem av fjorton rekryteringar kvinnor. 

Tabell 11 Befordringsärenden 2009–20011 

Befordringsärende 2011 2010 2009 

Tot K M Tot K M Tot K M 

Professor 2 2 0 0 0 0 6 2 4 

Lektor 9 5 4 6 5 1 8 6 2 

Totalt 11 7 4 6 5 1 14 8 6 

Källa: Diarieförda avslutade ärenden på personalsektionen 

• Arbetsgivarpolitiken 

• Lönebildning 

• Lagstiftning/arbetsrätt 

• Arbetsmiljö 

• Rehabilitering 

• Det egna ledarskapet 

• Rekrytering 

• Verktygslåda 

Andra kompetensutvecklande åtgärder som har genomförts 

vid MDH under året är kortare utbildningar i miljöfrågor, 

hjärt- och lungräddning samt i Excel. Kompetensförsörjningen 

inom förvaltningen och andra enheter har säkrats genom nyrekryteringar, 

utbildning av befintlig personal samt intern 

rörlighet. 

I den forsknings- och utbildningsstrategi som fastställdes 

under året framgår att den vetenskapliga kompetensen ska 

höjas med strategisk kompetensförsörjning. 

Under 2011 har fem kvinnor och fyra män blivit befordrade 

till lektorer. Högskolan har haft en hög andel kvinnor bland 

befordringsärendena gällande lektorer föregående år. Under 

2011 har två personer befordrats till professor, båda var kvinnor. 

Vetenskaplig kompetens 

Tabell 12 Lärare 

2011 2010 2009 

Tot M K Tot M K Tot M K 

Professorer 58 45 13 59 49 10 67 53 14 

Lektorer 190 104 86 188 103 85 189 102 87 

Adjunkter 283 109 174 259 107 152 254 108 146 

Forskarass. 14 11 3 14 11 3 24 17 7 

Totalt antal lärare 545 269 276 520 270 250 534 280 254 


År 2011 innebar små förändringar i antalet professorer eller 

lektorer. Däremot ökade antalet adjunkter markant. 

Majoriteten av de nyanställda adjunkterna utgörs av tidsbegränsade 

anställningar inom akademin för utbildning, kultur 

och kommunikation. 


23

Vetenskaplig meritering bland lärare 

Antalet doktorer, som inte är docenter, har ökat 2011 och är 

172 stycken (158 stycken 2010 och 161 stycken 2009). Den totala 

andelen disputerade lärare vid MDH är 2011 46 procent, 

vilket är en marginell minskning från 47 procent 2009 och 

2010. Förutom redovisade disputerade lärare har MDH lärare 

som avlagt licentiatexamen och 2011 var dessa 15 stycken (14 

stycken 2010 och 13 stycken 2009). 

Under 2011 har sju personer antagits som docenter, varav 

fyra kvinnor, tre inom vårdvetenskap och en inom energiteknik, 

och tre män, inom matematik/ tillämpad matematik, 

produkt och processutveckling samt historia. Totalt har antalet 

docenter däremot minskat och är 2011 80 stycken (84 

stycken 2010 och 90 stycken 2009). Av dessa är 34 stycken 

professorer (36 stycken 2010 och 39 stycken 2009). 

Avdelningschefer 

Tabell 13 Andel kvinnor och män bland avdelningschefer 

2011 2010 2009 

K M K M K M 

Avdelningschefer 44% 56% 48% 52% 48% 52% 


MDH:s karriärmöjligheter för kvinnor och män har under 

de senaste åren varit likvärdiga för kvinnor och män, vilket 

också avspeglas i könsfördelning ibland avdelningschefer. 

Fördelningen har konstant legat i intervallet 40/60, med en 

liten övervikt för andelen män, en övervikt som ökade något 

under 2011. 

Högskolepedagogisk 

KOmpetens 

MDH arbetar aktivt med att utveckla en miljö i vilken lärare 

uppmuntras att reflektera kring, analysera och utveckla sin 

undervisning. Enheten för pedagogisk utveckling, IKT och 

lärande (PIL) har ett grundläggande uppdrag att arbeta långsiktigt 

och strategiskt med att främja högskolepedagogisk 

utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknologi 

(IKT) på högskolan. 

Under året har tre kurser genomförts i högskolepedagogik 

på 7,5 högskolepoäng, varav en på engelska. Sammanlagt har 

60 lärare anmält sig till den högskolepedagogiska kurs som 

ges både på vår- och på höstterminen. Av dessa anmälda var 

hälften kvinnor och hälften män. Sju kursdeltagare har hittills 

examinerats och fått högskolepoäng för kursen. PIL har 

också utbildat ett antal lärare i Blackboard. Vidare har PIL 

haft ett antal gruppmöten som bestod av konsultation, rådgivning 

och handledning för lärare vid akademin för hälsa, 

vård och välfärd. Dessutom medverkade PIL med utbildning 

vid en konferens som MDH:s studievägledare anordnade. 

Genomgången handledarutbildning är ett krav för att en lärare 

ska utses till huvudhandledare inom utbildning på forskarnivå, 

alternativt att han/hon genomgår handledarutbildning 

under sitt första år som handledare. Handledarutbildningen 

erbjuds regelbundet och genomförs i samarbete med Karlstad 

universitet. Under året har 18 personer genomgått utbildningen. 

Sjukfrånvaro 

Högskolan har under flera år arbetat aktivt med systematiskt 

arbetsmiljöarbete och är sedan 2006 arbetsmiljöcertifierad 

enligt OHSAS 18001. Inom ramen för detta arbete har högskolan 

fokuserat på att utveckla effektiva rehabiliteringsrutiner 

för att minska sjukfrånvaron. 

Under 2011 har den totala sjukfrånvaron minskat markant 

och ligger på 2,2 procent varav långtidssjukfrånvaron (> 60 

dagar) dock har ökat något till 66,2 procent. 

Diagram 25 Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelad på 

kvinnor och män 

4,0 

3,5 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

1,21 

3,51 

2009 


2,47 

2,02 

3,21 

2,67 

1,57 

2,72 

2010 2011 

2,21 

Män 

Kvinnor 

Genom 

snitt 

Kvinnornas sjukfrånvaro minskade från 3,2 procent 2010 till 

2,7 procent 2011. Männens sjukfrånvaro minskade från 2 

procent 2010 till 1,6 procent 2011. Skillnaden i sjukfrånvaro 

mellan könen följer i stort sett samma förhållande som året 

innan. I diagrammet redovisas de tre senaste årens utveckling 

över sjukfrånvaro uppdelat på kön. 

Diagram 26 Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelad på 

ålder 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

0,51 0,59 1,06 

yngre än 30 år 


2,6 

2,72 

1,76 

2,58 

2,97 2,95 

30-49 år äldre än 50 år 

Sjukfrånvaron i olika åldersintervall visar att sjukfrånvaron i 

yngre åldrar fortsätter att öka medan sjukfrånvaron i intervallet 

30-49 år sjunkit markant. I åldersintervallet >50 år är 

sjukfrånvaron ungefär lika hög som 2010. 

2009 

2010 

2011 


Särskilda åTAganden – Idélab 

Inriktningen på verksamheten vid Idélab 

Idélab är en plats på Mälardalens högskolas campus i 

Eskilstuna och Västerås där lärare, forskare, övrig personal, 

studenter, näringsliv och offentlig sektor möts. Idélab erbjuder 

nätverk, processer, metoder och verktyg sprungna ur 

innovationsteknik och affärsarkitektur för att utveckla människors 

entreprenöriella kompetenser och idéer till hållbara 

värdeskapande affärskoncept. Under 2011 är antalet anställda 

på Idélab sex stycken. 

MDH ger utbildning som leder till jobb, där entreprenörskap 

är en alternativ karriärväg. Genom att erbjuda workshops, 

events, inspirationsföreläsningar inom kreativitet, idégenerering 

och teamutveckling sprids Idélabs kompetens och 

arbetsmetoder såväl inom högskolan som till omgivande 

samhälle. Processerna efterfrågas allt mer internt, men också 

externt, både nationellt och internationellt. 

Samarbeten med andra aktörer 

Idélab tillhör det Innovationskontoret Inter:Act som drivs av 

Kungliga Tekniska Högskolan och där Stockholms universitet 

och MDH är samarbetspartners. Inom Inter:Act utvecklas 

nya metoder och arbetssätt och ett utbyte av kunskaper och 

nätverk sker. 

Affärsplan Västmanland startade 2011 och är ett program som 

syftar till att utveckla innovationssystemet i Västmanland, 

bilda regionalt ledarskap genom Västmannarådet, samt att 

etablera strategiskt och långsiktigt innovationsarbete. Idélab 

samverkar här med lokala och regionala aktörer som finns i 

Västmanland. 

Resultat och mål i siffror 2011 

11 forskare har gått vidare från ett första möte till konceptutveckling. 

Kriterierna för att en forskare ska gå vidare till konceptutvecklingen 

är att forskarna är intresserade av att arbeta med 

kommersialisering, att de har kommit så långt i sin forskning 

att det går att konceptutveckla och att man kan se en grund 

till en affärsmodell som kan skapa kundnytta av något slag. I 

denna fas konkritiseras idéerna innan de går vidare till nästa 

fas, som kallas Start up. 

255 personer har registrerat sig hos Idélab. Under året har 15 

forskare gått från fasen konceptutveckling till Start up. 

178 personer har deltagit i Start up, där människor med idéer 

arbetar efter metoder för att addera kunskap och utveckla 

både sig själva och sin affärsidé. Start up består av fyra pedagogiska 

block där teori varvas med praktik och gruppens 

gemensamma kompetens och nätverk tas tillvara. 25 personer 

har startat företag under året. Ett bolag har bedömts vara 

redo att lämna Idélabs verksamhet. 

Den totala kostnaden för verksamheten uppgick 2011 till 

7 382 tkr, varav 3 770 tkr var anslag. 

Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet 

samverkan Idélab enligt FÅB 3:1 

Prestationer som identifierats för redovisning framgår av tabell 

nedan. 2011 blir startår för redovisningen. Samtliga prestationer 

har relaterats till de totala kostnaderna för Idélab. 

Under året har två projekt inom skola och entreprenörskap 

drivits. Det ena projektet drivs med årskurs 6-9 skolan 

Odlarskolan i Eskilstuna, en skola som nu arbetar med entreprenörskap 

som sin huvudsakliga inriktning och når goda 

resultat. Det andra projektet är nystartat med lärarna på 

Thomasgymnasiet i Strängnäs. De två projekten kommer att 

slutredovisas i juni 2012. 

Idélabs nya projekt Solution Hunt är en tävling som är 

sprungen ur innovationstekniken och är en lösningsfokuserad 

jakt där studenterna jagar lösningar på problem som 

behöver lösas på akademierna. Problemen kan exempelvis 

handla om studentrekrytering till en viss utbildning. 33 personer 

anmälde sig och 16 personer blev utvalda att tävla i 

grupper om fyra. 

Tabell 14 

Prestation Antal Kostnad/ 

prestation (tkr) 

Antal forskare som gått från fas konceptutveckling 

till Start up 

15 492 

Antal personer som deltagit i Start up 178 41 

Antal personer registrerade hos Idélab 255 29 

Antal startade företag 25 295 


25

Högskolans ekonomiska utveckling 

Kapitalförändring 

Kapitalförändringen för 2011 är positiv, 49,8 mnkr. 

Grundutbildningen visar positivt utfall på 40,3 mnkr och 

forskningsverksamheten ger ett överskott på 9,5 mnkr. 

Myndighetskapitalet vid årets utgång är därmed 132,4 mnkr, 

fördelat med 96,2 mnkr på grundutbildning och 36,2 mnkr 

på forskning/forskarutbildning. Grundutbildningsanslagen 

är avsevärt högre än budgeterat medan den totala externa 

finansieringen är något lägre. Kostnaderna är i stort enligt 

budget. Sammantaget gör detta att årets kapitalförändring är 

39,8 mnkr högre än budgeterat. 

Myndighetskapitalet är en viktig förutsättning för 

Mälardalens högskolas långsiktiga planering av verksamheten 

då det ger möjlighet att över tid redovisa såväl positiv 

som negativ kapitalförändring för enskilda verksamhetsår, 

så länge det ackumulerade kapitalet är positivt. Högskolans 

långsiktiga mål är att myndighetskapitalet inom grundutbildningen 

ska vara inom intervallet 7-10 procent av verksamhetsgrenens 

intäkter 1) och inom forskning/forskarutbildning 

är motsvarande mål 5-10 procent. Utfallet vid utgången 

av 2011 är 15,2 procent för grundutbildningen och 19,7 

procent för forskning/forskarutbildning. MDH har under ett 

antal år inte nått upp till takbeloppet och försiktighet i de 

budgeterade anslagsintäkterna förklarar det höga kapitalet 

inom verksamhetsgrenen. För forskningen är relationen till 

intäkterna ännu högre men då verksamheten är avsevärt 

mindre än grundutbildningen är det ackumulerade kapitalet 

ändå relativt begränsat. För båda verksamhetsgrenarna 

är prognosen att det ackumulerade kapitalet ska vara inom 

givna intervall senast 2016. 

Myndighetskapitalets storlek vid årets slut i mnkr, grundutbildning 

mnkr 

100 

80 

60 

96,2 

73,0 

67,9 

55,9 

52,7 

40 

34,6 

Myndighetskapitalets storlek vid årets slut i mnkr, forskning/ 

forskarutbildning 

mnkr 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

26,7 

16,5 

9,7 

1,6 

1,3 

-7,9 -6,5 

År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 

10 % av intäkter från anslag, uppdrag och bidrag 

Intäkter 

36,1 

År 2011 

De totala intäkterna är 837,5 mnkr, en ökning med 12,1 

mnkr eller 1,5 procent jämfört med 2010. Anslagens andel 

av den totala finansieringen uppgår till 79,2 procent vilket 

är 1,4 procentenheter högre än 2010 och 3,1 procentenheter 

högre än 2009. Av anslagen avser 588,3 mnkr grundutbildning. 

Avräkningen mot takbeloppet ger ett underskott på 

1,6 mnkr. Anslagssparandet uppgår vid årets utgång till 60,7 

mnkr. I enlighet med regleringsbrevet kommer 58,6 mnkr av 

detta, vilket motsvarar 10 procent av takbeloppet, att överföras 

till 2012 och kan utnyttjas kommande år då antal studenter 

och prestationer motsvarar intäkter överstigande då 

gällande takbelopp. Resterande 2,1 mnkr kommer att återbetalas 

till Riksgäldskontoret. 

Redovisade forskningsanslag är 75,4 mnkr, en ökning från 

2010 med 1,6 mnkr. De externa bidragen till forskning/forskarutbildning 

har samtidigt minskat med 5,9 mnkr, eller 5,6 

procent, och uppgår till 100,2 mnkr. Även 2010 minskade 

den externa finansieringen samtidigt som anslagen ökade något 

och extern finansiering svarar nu för knappt 60 procent 

av intäkterna 1) till forskning/forskarutbildning. 

20 

12,3 

14,7 

År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 

10 % av intäkter från anslag, uppdrag och bidrag 

År 2010 

År 2011 

Bidragen till grundutbildningen är avsevärt lägre än 2010 vilket 

förklaras av ett enskilt projekt finansierat av EU:s strukturfonder. 

Projektet avslutades i början av 2011. Intäkter från 

uppdragsutbildning är 1,2 mnkr högre än föregående år. 

Uppdragsintäkter och bidrag svarar för 6,6 procent av finansieringen 

av grundutbildningen. 

1) 

Intäkter från anslag, bidrag och uppdrag. 


Olika finansieringskällors andel 

År 2009 

0,2% 

18,7% 

5% 

76,1% 

Kostnader 

Kostnaderna har totalt ökat med 1,8 procent jämfört med 

2010. Personalkostnaderna har ökat med 2,4 procent. Inom 

grundutbildningen är ökningen 3,4 procent med de inom 

forskning/forskarutbildning har minskat med 0,8 procent. 

Detta följer utvecklingen av omsättningen som ökat för 

grundutbildningen men minskat för forskning/forskarutbildning. 

Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna 

är i stort sett oförändrad jämfört med 2010 för båda verksamhetsgrenarna. 

Personalkostnadernas andel av de totala 

kostnaderna uppgår till 65,8 procent. 

17,0% 

År 2010 

0,2% 

Lokalkostnaderna har ökat något och andelen av de totala 

kostnaderna är fortfarande drygt 13 procent av de totala kostnaderna. 

Det kan jämföras med 2003 då motsvarande siffra 

var 15,7 procent. Den stora förändringen har främst skett genom 

minskade totalytor. 

5,0% 

Även driftskostnadernas andel av de totala kostnaderna håller 

sig på en jämn nivå, utfallet är 18,5 procent att jämföra 

med 19,1 procent 2010. 

77,8% 

Avskrivningskostnaderna har sedan 2006 varit på en relativt 

jämn nivå, runt 20 mnkr. Utfallet 2011 är 17,9 mnkr. 

15% 

År 2011 

0,6% 

600 

500 

Personal Lokaler Övrig drift Avskrivn. Räntor 

400 

5,2% 

mnkr 

300 

200 

100 

79,2% 

0 

År 2007 År 2008 År 2009 

År 2010 År 2011 

Anslag 

Bidrag 

Avgifter 

Finansiellt 


27

Investeringar 

Årets investeringar uppgår till 27,9 mnkr vilket är högt jämfört 

med de senaste åren . Ökningen beror främst på investeringar 

i lokaler som krävts för den omflyttning som sker i 

samband med att vissa lokaler lämnas och den totala lokalytan 

minskas. Till detta kommer relativt stora investeringar i 

teknik i lärosalar samt i serverutrustning. Högskolans totala 

lån uppgick vid årsskiftet till 41,1 mnkr med en beviljad låneram 

på 60 mnkr. För 2012 är högskolans låneram oförändrat 

60 mnkr vilket bedöms som tillräckligt. 

30 

27,9 

Sammantaget innebär det att högskolan som helhet kommer 

ha en minskande omsättning fram till 2015. Minskningen är 

helt kopplad till grundutbildningen. Del av myndighetskapitalet 

kommer att tas i anspråk under denna period. Kostnader 

för förändringar kan finnas kvar i någon omfattning även ett 

par år efter 2015 men bedömningen är att grundutbildningen 

är i ekonomisk balans igen i slutet på 2016. Intäkterna 

minskar stegvis vilket gör att resultatet 2012 sannolikt visar 

ett mindre överskott, medan det för 2013 till 2015 kommer 

att redovisas underskott. 

25 

20 

20,1 

21,2 

mnkr 

15 

10 

10,4 

9,7 

5 

År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 

Investeringar i mnkr 2007-2011 

Utsikter för 2012 och framåt 

Budgetpropositionen för 2012 aviserar en kraftig minskning 

av takbeloppen fram till 2015. Sänkningen motsvarar 11 

procent jämfört med 2011. Detta ställer krav på omfattande 

prioriteringar inom nuvarande utbildningsutbud och förändringarna 

kommer innebära betydande kostnader de närmsta 

åren. Främst handlar det om kostnader för personal inom områden 

där utbildningsvolymen ska minska. Personalresurser 

måste bibehållas i stort sett oförändrade under förändringen 

medan intäkterna minskar kontinuerligt i takt med färre 

studenter. Planeringen för detta har inletts och de negativa 

ekonomiska effekterna kommer hanteras genom ianspråktagande 

av myndighetskapital. Det ackumulerade kapitalet 

bedöms vara tillräckligt för detta. 

Finansieringen av forskning och forskarutbildning sker 

till övervägande del med externa medel, främst bidrag. 

Omfattningen av den externa finansieringen är starkt kopplad 

till storleken på anslagen till verksamheten till följd 

av krav på samfinansiering från många av finansiärerna. I 

budgetpropositionen för 2012 aviseras ingen höjning av anslagsnivån 

fram till 2015 och därför bedöms möjligheterna 

att under samma period öka den externa finansieringen i betydande 

omfattning som små. Så länge anslagen är på nuvarande 

nivå är prognosen att även den externa finansieringen 

blir i stort sett oförändrad. En stagnerande finansiering av 

forskningsverksamheten innebär inte i sig att det är problem 

att ha balans i ekonomin. Däremot riskerar en för liten forskningsverksamhet 

att på sikt få negativa konsekvenser för utbildningen 

på grund- och avancerad nivå vilket i sin tur kan 

vara svårare att hantera rent ekonomiskt. 


Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren 

exklusive transfereringar 

tkr 2011 2010 2009 2008 

GRUNDUTBILDNING 

ORDINARIE GRUNDUTBILDNING 

INTÄKTER 

Grundutbildningsanslag: ersättn hås/håp 584 480 565 064 519 536 507 754 

Övriga anslag/Särsk åtagande 3 770 3 761 3 639 3 573 

Bidragsintäkter 24 999 34 128 22 568 17 113 

Övrig verksamhet enl 4 § avgiftsförordn 14 471 13 393 11 990 13 028 

Studieavgifter 1 086 0 0 0 

Ränteintäkter 3 789 1 190 1 168 7 638 

Summa intäkter 632 594 617 535 558 901 549 105 

KOSTNADER 

Grundutbildning 589 802 575 661 555 182 569 467 

Räntekostnader 528 459 440 1 908 

Summa kostnader 590 330 576 120 555 622 571 375 

Verksamhetsutfall 42 265 41 415 3 279 -22 270 

UPPDRAGSVERSAMHET 

INTÄKTER 

Beställd utbildning, KY-utb mm 1 887 766 175 0 

Uppdragsutbildning 14 818 13 651 12 916 12 380 

Ränteintäkter 199 55 53 366 


KOSTNADER 

Uppdragverksamhet 18 846 14 682 13 974 12 675 

Räntekostnader 28 21 20 90 


Verksamhetsutfall -1 970 -231 -850 -19 

Årets kapitalförändring grundutbildning 40 295 41 184 2 430 -22 288 

FORSKNING/FORSKARUTBILDNING 

INTÄKTER 

Forskningsanslag 75 382 73 826 63 481 62 326 

Bidragsintäkter 100 242 106 142 124 786 102 609 

Uppdragsforskning 7 801 9 557 9 018 15 727 

Övrig verksamhet enl 4 § avgiftsförordn 3 392 3 498 4 686 2 155 

Ränteintäkter 1 153 381 432 2 635 


KOSTNADER 

Forskning 178 336 183 094 195 427 176 725 

Räntekostnader 164 161 159 648 


Årets kapitalförändring forskning 9 471 10 149 6 817 8 079 

TOTALT 2011 2010 2009 2008 

Intäkter totalt 837 469 825 410 774 448 747 304 

Kostnader 

Personal 65,8% 518 553 65,4% 506 536 65,7% 502 388 67,5% 513 723 

Lokaler 13,3% 104 419 13,1% 101 251 13,1% 100 087 13,0% 98 974 

Övriga driftskostnader 18,5% 146 082 19,1% 148 194 18,7% 143 196 16,3% 123 809 

Finansiella kostnader 0,1% 719 0,1% 640 0,1% 619 0,3% 2 646 

Avskrivningar 2,3% 17 929 2,3% 17 457 2,5% 18 911 2,9% 22 362 

Kostnader totalt 100,0% 787 703 100,0% 774 077 100,0% 765 202 100,0% 761 513 

Summa årets kapitalförändring 49 766 51 333 9 246 -14 209 


29

ResulTATRäkning per verksamhetsgrenar 

Grundläggande högskoleutbildning 

(tkr) Grundubildning Uppdragsverksamhet TOTALT 

exklusive 

uppdragsverksamhet Beställd utbildning Uppdragsutbildning 

Verksamhetens 

intäkter 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Anslag 588 250 568 825 0 0 0 0 588 250 568 825 

Avgifter och andra ersättningar 15 557 13 393 1 887 767 14 818 13 650 32 262 27 810 

Bidrag 24 999 34 128 0 0 0 0 24 999 34 128 

Finansiella intäker 3 789 1 190 0 0 199 55 3 988 1 245 

Summa intäkter 632 594 617 535 1 887 767 15 017 13 705 649 498 632 007 

Verksamhetens 

kostnader 

Personal 382 358 372 179 1 691 649 10 851 9 089 394 901 381 917 

Lokaler 86 026 82 769 284 144 2 538 2 021 88 848 84 935 

Övrig drift 103 717 103 462 342 180 3 060 2 527 107 119 106 169 

Finansiella kostnader 528 459 0 0 28 21 555 480 

Avskrivningar 17 700 17 250 0 0 80 72 17 780 17 322 

Summa kostnader 590 330 576 120 2 317 974 16 557 13 730 609 203 590 823 

Transfereringar 

Erhållna 4 103 4 530 0 0 0 0 4 103 4 530 

Lämnade -4 103 -4 530 0 0 0 0 -4 103 -4 530 

Årets kapitalförändring 42 265 41 415 -430 -207 -1 540 -24 40 295 41 184 

Forskning och forskarutbildning 

(tkr) Forskning/forskarutbildning Uppdragsforskning TOTALT 

exklusive uppdragsverksamhet 

Verksamhetens 

intäkter 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Anslag 75 382 73 826 0 0 75 382 73 826 

Avgifter och andra ersättningar 3 392 3 498 7 801 9 557 11 193 13 055 

Bidrag 100 242 106 142 0 0 100 242 106 142 

Finansiella intäker 1 084 355 69 26 1 153 381 

Summa intäkter 180 100 183 820 7 870 9 583 187 970 193 403 

Verksamhetens 

kostnader 

Personal 118 176 118 494 5 476 6 124 123 653 124 618 

Lokaler 14 882 15 514 690 802 15 571 16 316 

Övrig drift 37 237 39 959 1 726 2 065 38 962 42 024 

Finansiella kostnader 164 151 0 10 164 161 

Avskrivningar 84 108 66 27 149 135 

Summa kostnader 170 542 174 226 7 957 9 028 178 499 183 254 

Transfereringar 

Erhållna 13 094 16 421 60 13 214 16 421 

Lämnade -13 094 -16 421 -60 -13 214 -16 421 

Årets kapitalförändring 9 558 9 594 -88 554 9 471 10 149 

Resultaträkningarna per verksamhet visar på totalnivå ett överskott för grundutbildningen på 40,3 mnkr, och ett överskott 

för forskning och forskarutbildning på 9,5 mnkr. Underskottet från grundutbildningens uppdragsverksamhet vägs upp av 

ackumulerade överskott från tidigare år. 

Av anslagen till grundutbildning har 2,9 mnkr använts för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet, vilket motsvarar 

11,6 procent av den totala bidragsfinansierade verksamheten. Motsvarande belopp för forskning och forskarutbildning är 

22,7 mnkr vilket motsvarar 22,7 procent av den bidragsfinansierade verksamheten. 


Årsbokslut 

ResulTATRäkning 

tkr 

2011 2010 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Intäkter av anslag Not 1 663 632 642 651 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 2 43 454 40 865 

Intäkter från bidrag Not 3 125 241 140 269 

Finansiella intäkter Not 4 5 141 1 626 

Summa 837 469 825 410 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Kostnader för personal Not 5 -518 553 -506 536 

Kostnader för lokaler -104 419 -101 251 

Övriga driftkostnader -146 082 -148 194 

Finansiella kostnader Not 6 -719 -640 

Avskrivningar och nedskrivningar -17 929 -17 457 

Summa -787 703 -774 077 

VERKSAMHETSUTFALL 49 766 51 333 

TRANSFERERINGAR 

Medel som erh fr myndigheter för fin av bidrag 17 197 18 455 

Övriga erh medel för fin av bidrag 60 2 497 

Lämnade bidrag -17 257 -20 951 

Saldo 0 0 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 49 766 51 333 


31

BALANSRÄKNING 

tkr 

TILLGÅNGAR 2011-12-31 2010-12-31 

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Not 7 

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 1 441 2 095 

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Not 8 

Förbättringsutgifter annans fastighet 16 790 14 068 

Maskiner, inventarier, installationer m m 28 419 21 519 

Pågående nyanläggningar 0 6 037 

Summa 45 209 41 624 

FORDRINGAR 

Kundfordringar 7 656 12 682 

Fordringar hos andra myndigheter 14 588 14 974 

Övriga fordringar 106 35 

Summa 22 350 27 691 

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Not 9 

Förutbetalda kostnader 29 859 29 524 

Upplupna bidragsintäkter 19 072 24 508 

Övriga upplupna intäkter 214 542 

Summa 49 145 54 574 

AVRÄKNING MED STATSVERKET Not 10 

Avräkning med statsverket -60 709 -82 991 

KASSA OCH BANK 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 320 973 262 422 

Kassa. postgiro och bank 37 601 13 665 

Summa 358 574 276 087 

SUMMA TILLGÅNGAR 416 010 319 080 

KAPITAL OCH SKULDER 

MYNDIGHETSKAPITAL 

Balanserad kapitalförändring Not 11 82 596 31 263 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 49 766 51 333 

Summa 132 362 82 596 

AVSÄTTNINGAR Not 12 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 4 966 6 535 

Övriga avsättningar 6 878 6 847 

Summa 11 844 13 382 

SKULDER M M 

Lån i Riksgäldskontoret Not 13 41 069 38 475 

Skulder till andra myndigheter 15 593 15 368 

Leverantörsskulder 32 459 23 424 

Övriga skulder 9 089 10 723 

Depositioner 0 6 

Summa 98 210 87 996 

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Not 9 

Upplupna kostnader 40 383 38 972 

Oförbrukade bidrag 119 106 81 097 

Övriga förutbetalda intäkter 14 105 15 037 

Summa 173 595 135 106 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 416 010 319 080 


Anslagsredovisning 

tkr 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 

Politikområde: Utbildningspolitik 

Redovisning mot anslag 

tkr 


Politikområde: Utbildningspolitik 

Redovisning mot anslag 

Anslag 

Årets tilldelning 

Ingående enligt Totalt Utgående 

överförings- regleringsbrev disponibelt överföringsbelopp 

Indragning belopp Utgifter belopp 

16 2:33 

Grundutbildning (ramanslag) 

16 2:33:1 

Takbelopp (ram) 82 991 586 124 23 925 645 190 584 480 60 709 

16 2:33:3 

Idélab (ram) 0 3 770 0 3 770 3 770 0 

Summa 2:33 Grundutbildning 82 991 589 894 23 925 648 960 588 250 60 709 

16 2:34 

Forskning och forskarutbildning (ramanslag) 

16 2:34:3 

Basresurs (ram) 0 75 382 0 75 382 75 382 0 

Summa 2:34 Forskning 0 75 382 0 75 382 75 382 0 

Summa 82 991 665 276 23 925 724 342 663 632 60 709 

Finansiella villkor 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om 

avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter skall ske i samband med de månatliga 

utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. 


2:33 Grundutbildning 

Anslagsbelastning för grundutbildningsanslagen i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning 

för särskilda åtaganden m m skall redovisas i årsredovisningen. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer 

beräknas på grundval av redovisningen i LADOK . Eventuell mellanskillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot 

och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Maximalt tillåtet anslagssparande är 58 612 tkr 

(10 procent av takbeloppet) 

Vidare erhålls ersättning för särskilt åtagande utanför takbeloppet för Idélab med 3 770 tkr. 

2:34 Forskning och forskarutbildning 

Anlag till forskning och forskarutbildning tilldelas högskolan i form av en basresurs. Till räntekontot överförs varje månad 

en tolftedel. Medlen avräknas mot anslag och anslagsposter i samband med de månatliga utbetalningarna till räntekonto i 

Riksgäldskontoret. 


33

Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) och redovisning av 

takbeloppet 

Utfall avseende perioden 2011-01-01–2011-12-31 

Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om 

den ryms inom tilldelade medel eller inte. 

HST HPR Utfall 

Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total 

Utb.omr. HST 1) HPR 1) (tkr) (tkr) ersättning 

Humaniora 715 475 15 450 9 010 24 460 

Teologi 

Juridik 

Samhällsvetenskap 2 307 1 726 49 856 32 749 82 604 

Naturvetenskap 1 016 748 50 430 31 311 81 741 

Teknik 1 652 1 331 82 020 55 711 137 732 

Farmaci 

Vård 826 780 43 590 35 658 79 248 

Odontologi 

Medicin 743 718 43 839 51 483 95 322 

Undervisning 726 675 25 018 27 382 52 400 

Övrigt 

Design 85 85 11 958 7 285 19 243 

Konst 

Musik 21 21 2 549 1 611 4 160 

Opera 

Teater 10 10 2 797 1 393 4 190 

Media 

Dans 

Idrott 

Summa 8 101 6 568 327 507 253 594 581 101 

Takbelopp (tkr) 586 124 

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 0 

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 5 023 

1) 

Exlusive uppdragsutbildning, beställd utbildning och avgiftsbelagd utbildning 

Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. 

Totalt antal utbildade helårsstudenter 180 inom design. Högst får 85 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga 

helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet teknik. 

Totalt antal utbildade helårsstudenter 93 inom musik. Högst får 21 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga 

helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet teknik. 

Totalt antal utbildade helårsstudenter 31 inom teater. Högst får 10 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga 

helårsstudenter inom teater har avräknats mot utbildningsområdet teknik. 


Redovisning av högskoleutbildning på grund och 

avancerad nivå 

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) 

Årets takbelopp 586 124 

+ Ev. ingående anslagssparande 59 066 

Summa (A) 645 190 

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 

Ersättning för HPR från december föregående budgetår 3 380 

Utfall total ersättning enligt tabell 1 581 101 

+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion 

Summa (B) 584 480 

Summa (A-B) 1 60 709 

1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. 

Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. 

Tabell. Anslagssparande 

Totalt utgående anslagssparande (A-B) 60 709 

- Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3 2 097 

Utgående anslagssparande 58 612 

Tabell. Överproduktion 

Total utgående överproduktion 

- Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet 3 

Utgående överproduktion 0 

3 Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 


35

Avgiftsbelagd verksamhet 2011 

Verksamhet Över-/ Över-/ Intäkter Kostnader Över-/ Ack. över-/ 

underskott underskott 2011 2011 underskott underskott 

t.o.m. 2009 2010 år 2011 utgående 

2011 

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 

Beställd utbildning 0 -207 1 887 2 317 -430 -637 

Yrkeshögskolan, KY m.m. 0 -187 2 289 2 698 -409 -596 

Uppdragsutbildning 3 020 163 15 017 16 557 -1 540 1 643 

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 1 0 0 1 086 1 086 0 0 

Övrigt 0 0 

Summering 3 020 -231 20 279 22 658 -2 379 410 

Forskning eller utbildning på forskarnivå 

Uppdragsforskning 95 555 7 870 7 957 -87 468 

Summering 95 555 7 870 7 957 -87 468 

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller 

Högskoleprovet 913 913 

Upplåtande av bostadslägenhet 2 

- utbytesprogram och gästforskare 

Upplåtande av bostadslägenhet 

- regeringsbeslut (U2010/4277/UH) 

Övrigt enligt bilaga 37 

Summering 913 913 

1 

Kostnaderna för verksamheten är till största delen gemensamma med annan verksamhet och därför svåra att särskilja. Kostnaderna har uppskattats till belopp motsvarande 

intäkterna. 

2 

Högskolan har genom avtal med privat hyresvärd tillgång till ett mindre antal lägenheter som vid behov upplåts till utländska studenter eller gästforskare. Avtalet innebär 

att studenter och gästforskare betalar hyran till hyresvärden, som därefter reducerar högskolans kostnad för lägenheterna. Det innebär att högskolan inte redovisar några 

intäkter för upplåtande av bostadslägenhet. 


Tilläggsuppgifter och noter 

Redovisningsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), anslagsförordningen 

(SFS 1996:1189). 

Mälardalens högskolas redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i förordningen (2000:606) om 

myndigheters bokföring. 

I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 10§ i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring har den 

5 januari 2012 tillämpats som så kallad brytdag. Därefter har eventuell inkommen/ivägskickad faktura bokförts som periodavgränsningspost. 

Fakturor understigande ett halvt basbelopp, exklusive moms, har inte bokförts som periodavgränsningsposter per 2011-12-31. 

En korrigering har skett mellan balansposterna för pågående nyanläggningar och förbättringsutgifter på annans fastighet 

samt korrigering av jämförelsetalen för räkenskapsåret 2010. 

Värderingsprinciper – omsättningstillgångar och periodavgränsningsposter 

Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. 

Värderingsprinciper – anläggningstillgångar 

Immateriella och materiella anläggningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärde. Avskrivning sker från den månad 

tillgången anskaffades. 

Som immateriella anläggningstillgångar redovisas tillgångar med väsentligt värde för myndighetens verksamhet. Värden 

överstigande 50 tkr har bedömts vara väsentliga. 

Som materiella anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst ett halvt 

prisbasbelopp och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Även objekt som utgör en fungerande enhet 

och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp klassificeras som anläggningstillgång. 

Redovisning av reparations- och underhållsarbeten på annans fastighet 

I den mån reparations- och underhållsarbeten på annans fastighet uppgått till väsentliga belopp, samt nyttjandetiden och den 

ekonomiska livslängden överstigit tre år, har redovisning skett som förbättringsutgift på annans fastighet. Reparations- och 

underhållsarbeten som vart och ett överstigit 50 tkr har bedömts vara väsentliga. En individuell prövning av avskrivningstiden 

tillämpas för varje anläggningstillgång. 

Tillämpade avskrivningstider 

Datorer, viss lab-utrustning 

Lab-utrustning >75 tkr 

Immateriella tillgångar, övriga tillgångar 

3 år 

5 år 

3-10 år 

Övriga upplysningar 

En utredning pågår om högskolan på grund av felaktiga examinationer har erhållit för mycket anslag, främst avseende 2010. 

En preliminär bedömning har gjorts av omfattningen och avsättning har gjorts med detta belopp. 

För anställda med tillfällig nedsättning av tjänst har semesterlöneskulden värderats till belopp beräknat på faktisk arbetstid 

per 2011-12-31. Semesterlöneskulden beräknades på samma sätt i årsredovisningen 2010. En beräkning utan hänsyn tagen till 

nedsättning av tjänst skulle ge en något högre semesterlöneskuld. 


37

Noter 

Kommentarer till noter 

Belopp i tkr där inte annat anges. 

Not 1 Intäkter från anslag 2011-12-31 2010-12-31 

Grundutbildningsanslag takbelopp 584 480 565 064 

Särskilda åtagande, Idélab 3 770 3 761 

Forskn och utv arbete 75 382 73 826 

663 632 642 651 

Not 2 

Not 3 

Not 4 

Not 5 

Not 6 

Not 7 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Övriga uppdagsutb 16 705 14 417 

Uppdragsforskning 7 801 9 557 

Högskoleprov 913 972 

Studieavgifter 1 086 0 

Avgifter enligt avgiftsförordningen 4 § 16 950 15 919 

43 454 40 865 

Specifikation avgifter enligt avgiftsförordningen 4 § 

Kompendieverksamhet 309 539 

Hyresintäkter 2 571 1 966 

Fakturerade tjänster 13 309 13 787 

Övrigt 761 -374 

16 950 15 919 

Intäkter av bidrag 

Bidrag från Kommuner, landsting 16 076 15 408 

Bidrag från kammarkollegiet 0 0 

Bidrag från forskningsråd 29 902 20 378 

Bidrag från övriga statliga myndigheter 40 408 58 284 

Bidrag från KK-stiftelsen, SSF 20 977 31 278 

Bidrag från övriga stiftelser o organisationer 4 617 5 309 

Bidrag från svenska företag, privatpersoner 6 692 5 154 

Bidrag från EU och internationella programkontoret 6 569 4 458 

125 241 140 269 

Finansiella intäkter 

Ränteintäkter på räntekonto 4 766 1 203 

Övriga ränteintäkter, valutakursvinster 375 423 

5 141 1 626 

Kostnader för personal 

Totala kostnaderna för personal 518 553 506 536 

Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier 

och andra avgifter enligt lag och avtal 340 825 332 748 

Finansiella kostnader 

Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret 631 219 

Dröjsmålsränta på leverantörsskulder 10 13 

Övriga finansiella kostnader 78 408 

719 640 

Immateriella anläggningstillgångar 

Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 6 213 5 027 

Tillkommande och avgående tillgångar -446 1 186 

Överföringar 0 0 

Årets avskrivningar -1 013 -534 

Ackumulerade avskrivningar -4 325 -4 117 

Restvärde 1 441 2 095 


Not 8 

2011-12-31 2010-12-31 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter annans fastighet 


Tillkommande och avgående tillgångar -2 622 -19 395 


Årets avskrivningar -6 312 -5 879 


Restvärde 16 790 14 068 

Maskiner, inventarier, installationer m m 






Restvärde 28 419 21 519 

Pågående nyanläggningar 

Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 0 49 

Tillkommande och avgående tillgångar 0 5 988 


Restvärde 0 6 037 

TOTALT 






Restvärde 45 209 41 624 

Not 9 

Periodavgränsningsposter 

Tillgångar 

Förutbetalade kostnader 

Förutbetalda kostnader inomstatliga 778 988 

Förutbetalda kostnader hyror 23 390 22 949 

Övriga förutbetalda kostnader 5 691 5 587 

29 859 29 524 

Upplupna bidragsintäkter 

Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 9 984 15 229 

Övr upplupna bidragsintäkter 9 087 9 279 

19 072 24 508 

Övriga upplupna intäkter 

Interimsfordringar inomstaliga 171 325 

Övriga interimsfordringar 43 217 

214 542 

49 145 54 574 

Skulder 

Upplupna kostnader 

Upplupna löner samt semesterlöneskuld inkl soc avg 34 912 35 814 

Övr upplupna kostnader inomstatliga 150 616 

Övr upplupna kostnader utomstatligt 5 322 2 542 

40 383 38 972 

Oförbrukade bidrag 

Oförbrukade bidragsintäkter inomstatliga 49 261 40 049 

Oförbrukade bidragsintäkter utomstatligt 69 845 41 048 

119 106 81 097 

Övriga förutbetalda intäkter 

Oförbrukade bidragsintäkter inomstatliga 5 083 5 442 

Oförbrukade bidragsintäkter utomstatliga 9 022 9 595 

14 105 15 037 

173 595 135 106 

Ökning av oförbrukade bidrag förklaras till största delen av två EU-finansierade projekt som högskolan är koordinator för. 

Under hösten 2011 har förskottsutbetalningar gjorts till högskolan på sammanlagt 26 603 tkr 


39

Not 10 

2011-12-31 2010-12-31 

Avräkning med statsverket 

Anslag i räntebärande flöde 

Ingående balans -82 991 -111 873 

Redovisat mot anslag 663 632 642 651 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -665 276 -668 243 

Återbetalning av anslag 23 925 54 474 

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -60 709 -82 991 

Sammanställning av utgående balans 

Ej avräknat anslag grundutbildning, upp till 10% av takbelopp -58 612 -59 066 

Ej avräknat anslag grundutbildning, överstigande 10% av takbeloppet -2 097 -23 925 

Summa -60 709 -82 991 

Not 11 

Myndighetskapital, tkr 

Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr 

Årets 

Verksamhetsgren kapital- Summa 

förändring (B) (A+B) 

Grundläggande högskoleutbildning 

Grundutbildning respektive utbildning på grundnivå och 

avcerand nivå enligt uppdrag i regleringsbrev 42 265 95 400 

Uppdragsverksamhet -1 970 819 

“Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete” 

Forskarutbildning repektive utbildning forskarnivå och forskning 9 558 35 581 

Uppdragsforskning -87 563 

Summa kapitalförändring 49 767 132 363 

Not 12 Avsättningar 2011-12-31 2010-12-31 

Avsättningar pensioner och liknande förpliktelser 

Ingående avsättning 6 535 11 814 

Årets pensionskostnad 4 949 2 703 

Årets pensionsutbetalningar -6 518 -7 981 

Utgående avsättning 4 966 6 535 

Övriga avsättningar 

Kompetensutvecklingsmedel 6 368 6 847 

Övriga avsättningar 510 

6 878 6 847 

Summa avsättningar 11 844 13 382 

Not 13 

Lån i Riksgäldskontoret 

Beviljad låneram 60 000 60 000 

Ingående balans 38 475 44 946 

Nyupptagna lån 23 919 12 225 

Amorteringar -21 325 -18 697 

41 069 38 475 

Under december månad 2011 har investeringar i anläggningstillgångar skett med 7939 tkr. 

Dessa lånefinansieras i samband med nästkommande upplåningstillfälle. 


Väsentliga uppgifter 

Utbildning och forskning 

2011 2010 2009 2008 2007 

Totalt antal helårsstudenter 1 8101 8042 7495 7437 7167 

Kostnad per helårsstudent 70 954 69 974 72 494 75 067 72 594 

Totalt antal helårsprestationer 1 6568 6211 5948 6053 5964 

Kostnad per helårsprestation 87 510 90 008 90 636 92 243 89 745 

Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) 8 

Totalt antal nyantagna doktorander 24 36 25 31 19 

– andel kvinnor 12 % 47 % 60 % 35 % 35 % 

– andel män 88% 53 % 40 % 65 % 65 % 

Totalt antal doktorander med någon aktivitet 151 141 143 150 150 

– andel kvinnor 34 % 38 % 31% 28 % 29 % 

– andel män 66% 62 % 69% 72 % 71 % 

Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 84 91 87 93 84 

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 0 

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 4 4,3 3,9 3,6 3,4 3,4 

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 4 6,0 5,8 4,9 4,4 4,9 

Totalt antal doktorsexamina 17 10 12 16 13 

Totalt antal licentiatexamina 9 10 9 15 7 

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 345 344 384 390 375 

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation 459 473* 509 455 421 

Personal 5 

Totalt antal årsarbetskrafter 856 855 877 864 927 

Medelantal anställda 940 941 942 970 1004 

Totalt antal lärare (årsarb.) 472 460 480 490 519 

– andel kvinnor 51% 49% 48% 47% 47% 

– andel män 49% 51% 52% 53% 53% 

Antal disputerade lärare (årsarb.) 217 212 227 222 215 

– andel kvinnor 42% 41% 40% 37% 36% 

– andel män 58% 59% 60% 63% 64% 

Antal professorer (årsarb.) 40 43 52 51 52 

– andel kvinnor 26% 20% 20% 13% 15% 

– andel män 74% 80% 80% 87% 85% 

Ekonomi 

Intäkter totalt (mnkr), 837 825 774 747 714 

varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 649 632 572 561 553 

– andel anslag (%) 91 % 90% 91% 91 % 90 % 

– andel externa intäkter (%) 9 % 10% 9% 9 % 10 % 

forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 188 193 202 185 161 

–andel anslag (%) 41% 38% 31% 34 % 32 % 

–andel externa intäkter (%) 59% 62% 69% 66 % 68 % 

Kostnader totalt (mnkr) 788 774 765 762 744 

–andel personal 66 % 66% 67% 67 % 67 % 

–andel lokaler 13% 13% 14% 13 % 13 % 

Lokalkostnader 2 per kvm (kr) 1 383 1342 1 539 1445 1408 

Balansomslutning (mnkr) 416 319 278 279 286 

– varav oförbrukade bidrag 119 81 75 90 72 

– varav årets kapitalförändring 50 51 9 -14 -30 

– varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 3 132 82 31 22 36 

1 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. 

2 Enligt resultaträkningen. 

3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 

4 Korrigering av genomsnittligstudietid har gjorts, anger bruttotid 

5 Korrigering av siffror 2007-2010 efter översyn av anställningskategorier 

*Siffran för 2010 har räknats om efter att publikationsdata för 2010 uppdaterats under året. 


41

Skattepliktiga ersättningar och förmåner till ledamöter i högskolestyrelsen samt ledamöternas 

övriga uppdrag 

Ledamot Ersättning Tid Andra uppdrag 

Carina Andersson 22 000 11-01—11-12 Beijer Alma AB, ledamot 

Monica Berglund 22 000 11-01—11-12 Inga övriga uppdrag 

Angeles Bermudez-Svankvist 22 000 11-01—11-12 GD för Arbetsförmedlingen 

E-delegationen, ledamot 

SNS- Förtroenderåd 

Madeleine Caesar 50 000 11-01—11-12 KTH Holding AB, ledamot 

The Interactive Institute II AB, ledamot 

Börje&Madeleine Caesar Konsult AB, ledamot 

Hubert Chwat 11 000 11-01—11-06 Inga övriga uppdrag 

Mats Hammarbäck 22 000 11-01—11-12 Sparbanken Rekarne AB, ledamot 

Christer Norström 106 275 11-01—11-12 Etablering Västerås AB, ledamot 

Eskilstuna Jernmanufaktur AB, ledamot 

Santa Anna IT Research Institute AB, ledamot 

Create Business Incubator Mälardalen AB, ledamot 

Telcred AB, ledamot 

Gavagai AB, ledamot 

Stormlyktan AB, ledamot 

Christer Nygren 494 905 11-01—11-12 Inga övriga uppdrag 

Ingegerd Palmér 328 336 11-01—11-03 Etablering Västerås AB, ledamot 

Västerås Science Park AB, ledamot 

Högskolan Dalarna styrelse, ledamot 

Länsstyrelsen i Sörmlands läns insynsråd, ledamot 

Veronica Ribé 348 361 11-01—11-12 Inga övriga uppdrag 

Karin Röding 828 105 11-04—11-12 Danska ackrediteringsrådet, ledamot (tom-1106) 

Etablering Västerås AB, ledamot 

Högskolan i Halmstad högskolestyrelse, ledamot 

Länsstyrelsen Västmanlandsläns insynsråd, ledamot 

Norges Tekniska Naturvetenskapliga Universitet, universitetesstyrelse, ledamot 

Södertörns högskola högskolestyrelse, ledamot 

Verket för Högskoleservice, ordf 

Vetenskapsrådet, referensgrupp ERC, ledamot 

Västerås Science Park AB, ledamot 

Gunnar Svedberg 22 120 11-01—11-12 Akademiska Hus AB, ledamot 

Kemakta Konsult AB, ledamot 

LignoBoost Demo AB, ordf (t o m-1106) 

Paper and Fibre Research Institute AS, Norge,ordf (t o m-1106) 

Innventia UK Ldt, Storbritannien, ordf (tom-1106) 

Norsklint AB, ordf. 

Anne Söderlund 710 302 11-01—11-12 Inga övriga uppdrag 

Maria Wetterstrand 22 000 11-01—11-12 Inga övriga uppdrag 

Kerstin Åman 579 453 11-01—11-12 Inga övriga uppdrag 

Cathrine Åsklint 22 000 11-01—11-12 Fastighetsbolaget kårhuset i Eskilstuna AB, ledamot 

Verket för högskoleservice, ledamot (1107-1112) 

Uliana Zakladna 11 000 11-07—11-12 Inga övriga uppdrag 


UNDERTECKNANDE 

Styrelsen för Mälardalens högskolan har idag 2012-02-13, beslutat godkänna Mälardalens högskolas 

årsredovisning för år 2011. 

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och 

myndighetens ekonomiska ställning. 

Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid högskolan är betryggande. 

MADELEINE CAESAR 

ORDFÖRANDE 

KARIN RÖDING CARINA ANDERSSON MONICA BERGLUND 

REKTOR 

MATS HAMMARBÄCK ANGELES BERMUDEZ-SVANKVIST GUNNAR SVEDBERG 

CHRISTER NORSTRÖM 

MARIA WETTERSTRAND 

ANNE SÖDERLUND CHRISTER NYGREN KERSTIN ÅMAN 

LÄRARREPRESENTANT LÄRARREPRESENTANT LÄRARREPRESENTANT 

CATHRINE ÅSKLINT VERONICA RIBÉ ULIANA ZAKLADNA 

STUDENTREPRESENTANT STUDENTREPRESENTANT STUDENTREPRESENTANT

Världens första 

miljöcertifierade högskola 

Mälardalens högskolas årsredovisning 2011 är producerad av informationssektionen 2012-02. Upplaga 150 ex. 

Box 833, 721 23 Västerås, Tfn: 021-10 13 00 

Box 325, 631 05 Eskilstuna, Tfn: 016-15 36 00 

E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se

uTbIlDnIng på fORsKARnIvå - Mälardalens högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?