Tapper. Tage - Kumla kommun
Tapper. Tage - Kumla kommun
Tapper. Tage - Kumla kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> 1908-1978<br />
Av kanslichefen <strong>Tage</strong> <strong>Tapper</strong><br />
<strong>Kumla</strong>s undergång hade i stället kunnal bli en övergång, dvs ('n gångbro över bangården,<br />
som diskuterades redan 1918. Den 20 oktober 1918 beslöt municipalfullmäktige ge 3000<br />
kronor. <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> hade anslagit 2000 kronor och enskilda personer och företag hade<br />
på teckningslita givit 12750 kronor men samhället garanterade "för den goda sakens skull"<br />
20000 kronor totalt. Totala kostnaden blev 85163 kronor. Färdigställd 1923.<br />
en största lutning på 5 %. För att<br />
underlätta passagen för handikappade<br />
inlägges 2 meter långa viIplan med 2 %<br />
lutning för varje J-meters höjdskillnad.<br />
På båda sidor av tunnel och<br />
ramper sätts räcken för handikappade<br />
upp. Värmeslingor läggs in i ramperna<br />
för att undvika halka vintertid.<br />
Den nya lunneln måste tryckas genom<br />
järnvägsbanken för att besvären<br />
för SJ skall reduceras till minsta möjliga.<br />
Tryckning är en arbetsmetod,<br />
som på senare tid börjat användas<br />
även för stora vägtunnlar. Metoden<br />
innebär att färdiga tunnelsektioner<br />
med hjälp av stora domkrafter tryckes<br />
genom jorden samtidigt som schaktning<br />
sker i tunneln. Arbetet går relativt<br />
snabbt och den tid som går åt att<br />
trycka den föreslagna gång· och cykeltunneln<br />
beräknas till 10 dygn.<br />
6<br />
I<br />
t:rJliELL<br />
Det är av stor betydelse att en gångoch<br />
cykeltunnel med den föreslagna<br />
längden inte bara ges en trafiktekniskt<br />
bra lösning utan även en miljömässigt<br />
tilltalande utformning. Den<br />
föreslagna tunneln har planerats så<br />
att den skall få ljus och rymd.<br />
Kostnaden för projektet har beräknats<br />
till 2,2 miljoner kronor exklu·<br />
sive SJ:s kostnader för bevaktning,<br />
hastighetsnedsättning mm.<br />
I planen för stationsområdets framtida<br />
utformning ingår även bussuppställningsplats,<br />
parkeringsplats och<br />
taxistation. Efter diskussion med fastighetsägare,<br />
bussbolag och andra intressenter,<br />
har bUSSUPPslällningsplats<br />
och parkeringsplats föreslagits placerade<br />
söder respektive norr om stationsbyggnaden.<br />
l den norra delen<br />
av stationshuset finns lokalyta, som<br />
<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> - eller som den hette<br />
före 1863 - <strong>Kumla</strong> socken - är<br />
en mycket gammal bygd. Ända sedan<br />
1500-talet - då den omfattade större<br />
delen av <strong>Kumla</strong> härad, dvs även Hallsberg<br />
- har den i mångt och mycket<br />
omfattat samma areal. Men del är<br />
några ånal man skall hålla i minnet.<br />
Först och främst 1863 då Hallsberg<br />
församling bildades. Området hade tio<br />
digare hört till <strong>Kumla</strong> församling. I<br />
Hallsbergs kyrka - som då var annex<br />
till <strong>Kumla</strong> ~ predikade oftast komministern,<br />
som var boende på Vesta<br />
komministerhostalle. Hallsberg hade<br />
då ingen egen präst eller prästgård.<br />
Ett annat årtal är 1918 då försarnlingsgränserna<br />
slutgiltigt reglerades<br />
och skolväsendet övertogs av Hallsbergs<br />
församling, vilket fortsatte till<br />
1957 då ett <strong>kommun</strong>alförbund mellan<br />
Hallsbergs lands<strong>kommun</strong> och Hallsbergs<br />
köping övertog skolväsendet.<br />
Sköllersta <strong>kommun</strong> fördes till Hallsberg<br />
1971 då det s k Pålsbodablocket<br />
upplöstes. Övriga förändringar framgår<br />
av vidstående tabell.<br />
<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>s roll under dessa 70<br />
år har varit att "kanthuggas" först<br />
och främst till Hallsbergs förmån.<br />
Större delen av Hallsbergs tätbekan<br />
användas för samordnad godshantering<br />
mellan SJ och bussbolagen samt<br />
station för taxi.<br />
För att det vackra stationshuset skall<br />
byggelse är belägen på mark som en<br />
gång i tiden har tillhört <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
<strong>Kumla</strong> församling har en gång i<br />
tiden uppfört Västra skolan i Hallsberg.<br />
Flera av Hallsbergs märkligaste<br />
män ligger begravda på <strong>Kumla</strong> kyrkogård.<br />
En uthuslänga från Kårstahult<br />
- nu i Hallsberg - står vid Pukestugan<br />
i Sannahed.<br />
Under 25 år var <strong>Kumla</strong> lands<strong>kommun</strong><br />
och <strong>Kumla</strong> stad skilda åt -<br />
en<br />
"silverskilsmässa" så att säga. Under<br />
denna tid köpte <strong>Kumla</strong> stad upp flertalet<br />
gårdar i <strong>Kumla</strong> by, som då var<br />
belägen i <strong>Kumla</strong> lands<strong>kommun</strong>.<br />
lands<strong>kommun</strong>en å sin sida köpte upp<br />
huvuddelen av det område som nu har<br />
blivit stadsdelen Romarebäcken.<br />
<strong>Kumla</strong> stad förvärvade även det s k<br />
Norra Mos-området, som ännu ej är<br />
exploaterat -även det beläget i dåvarande<br />
lands<strong>kommun</strong>en. <strong>Kumla</strong> lands<strong>kommun</strong><br />
hade sitt <strong>kommun</strong>alkontor<br />
beläget i <strong>Kumla</strong> stad och hade avtal<br />
på en rad områden med staden t ex<br />
brandväsendet, realskolan, polisarresten,<br />
stadsarkitekten m m.<br />
Till ytan är <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> den<br />
minsta av länets <strong>kommun</strong>er, trots att<br />
man "sväljt" både Hardemo (1952)<br />
och Ekeby <strong>kommun</strong>er (1971). Den<br />
omfattar i dag endast 2 kvadratmil.<br />
I><br />
komma till sin rätt erfordras att stationsplanen<br />
blir arkitektoniskt tilltalande<br />
med planteringar, sittbänkar,<br />
ordnad cykelparkering o dyl. O<br />
7