VÄSTERà S TRAFIKPLAN 2004 - Västerås stad

Lokala förutsättningar
5.2 Dagens trafiksituation i Västerås
De grundläggande förutsättningarna för bil-, buss- och cykeltrafiken i Västerås tätort är
mycket goda. Stadens koncentriska form ger korta avstånd mellan ytterområdena och
stadens centrala delar – Centrum och den Centrala mälarstranden. Totalt bor ca 100 000
invånare inom en radie av 5 km från Centrum. Behovet av tvärförbindelser inom staden
är också väl tillgodosedda genom de cykelvägar och ringleder som successivt byggts ut,
på senare år Norrledens utbyggnad mellan Skultunavägen och Surahammarsvägen.
5.2.1 Bilvägnätet
Huvudvägnätet för biltrafiken är väl utbyggt med relativt jämnt fördelade trafikflöden.
E18 genom Västerås tätort har stor betydelse för den lokala trafiken; cirka 65 - 80 % av
trafiken på E18 genom Västerås består av trafik med start och målpunkter i Västerås. I
förhållande till andra i storlek jämförbara städer, har vägnätet i Västerås hög kapacitet
och erbjuder biltrafiken god framkomlighet och säkerhet.
I vissa delar är vägnätet överdimensionerat vilket innebär att gaturummet tar upp
onödigt mycket plats och kostar i under-håll. På andra sträckor kommer kapaciteten att
behöva förbättras under planperioden. Behov av fyra körfält se vidare kapitel 5.4.
Västerås är en funktionsuppdelad stad. Man arbetar i ett område och bor i ett annat.
Bilister färdas på ett vägnät i hög hastighet medan gående och cyklister färdas på ett
annat vägnät i ett betydligt lägre tempo. Detta är i grunden något positivt och uppskattas
av Västeråsarna, men har också fört med sig några nackdelar. Den ena nackdelen är att
detta har medfört ett storskaligt trafiksystem där gaturummets gestaltning uppvisar stora
brister. Bristerna beror dock inte bara på systemets uppbyggnad utan även på att frågor
om skönhet och upplevelser tidigare haft en undanskymd roll i trafik-planeringen. En
annan nackdel uppstår när de olika trafikantgrupperna möts. Hittills har biltrafikens
fram-komlighet prioriterats i de flesta av dessa punkter på bekostnad av de oskyddade
trafikanternas säkerhet, trygghet och tillgänglighet.
Figur 5.4. Trafikflöden, sammanställda år 2002.
20