VÃSTERà S TRAFIKPLAN 2004 - VästerÃ¥s stad
VÃSTERà S TRAFIKPLAN 2004 - VästerÃ¥s stad
VÃSTERà S TRAFIKPLAN 2004 - VästerÃ¥s stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Detaljerade riktlinjer och planeringsprinciper<br />
7.3 Kollektivtrafik<br />
Här beskrivs hur <strong>stad</strong>en bör förhålla sig till utvecklingen av kollektivtrafiken inom<br />
tätorten Västerås.<br />
• Vid <strong>stad</strong>splaneringen bör en hög bebyggelsetäthet eftersträvas för att skapa ett så bra<br />
resandeunderlag som möjligt. Linjen/hållplatsen bör ligga i områdets tyngdpunkt,<br />
bostäder och verksamheter bör om möjligt blandas och nya områden bör byggas så att<br />
befintlig kollektivtrafik kan förlängas.<br />
• Etableringar av publika anläggningar, affärscentra och större arbetsplatser bör ske på<br />
platser som är väl försörjda med kollektivtrafik eller som på ett kostnadseffektivt sätt<br />
kan försörjas med ny kollektivtrafik.<br />
• Det behöver finnas ett bra samarbete mellan <strong>stad</strong>ens olika förvaltningar, trafikhuvudmannen<br />
och övriga operativa organisationer.<br />
• Kollektivtrafiken ska göras tillgänglig för alla, inte minst barn, äldre och funktionshindrade.<br />
Det kan också finnas skillnader i mäns och kvinnors tillgänglighet till<br />
kollektivtrafiken att ta hänsyn till.<br />
• För att skapa delaktighet i planeringen är det viktigt att nulägessituationen kan<br />
beskrivas på ett enkelt sätt. Därför bör det finnas detaljerad statistik över resandet<br />
med all kollektivtrafik.<br />
• Linjer med olika standard i turtäthet, genhet osv bör tillskapas för att ge valmöjligheter<br />
för olika kundgrupper – en marknadsanpassning. Gena linjedragningar,<br />
längre mellan hållplatserna än normalt, kort restid, hög turtäthet etc kan erbjudas<br />
utmed vissa stråk, s k stomlinjer. Särskilda arbetslinjer kan tillskapas där behovet<br />
är stort och där befintliga radiella linjer inte ger en tillräckligt god konkurrens med<br />
biltrafiken.<br />
• Ett marknadsanpassat busslinjenät kräver åtgärder i infrastrukturen, t ex bussgator,<br />
busskörfält, förbindelser mellan angränsande gator. För att ytterligare minska restiden<br />
(inkl. väntetid) kan åtgärder vidtas i form av bussprioritering i trafiksignaler,<br />
effektiva biljettsystem, trafikantinformation i realtid, hållplatsombyggnad m m.<br />
• Hållplatserna bör vara attraktiva, ändamålsenliga och erbjuda den trafikantinformation<br />
som efterfrågas.<br />
• Fordonen, liksom kollektivtrafiken i övrigt, bör uppfylla högt ställda säkerhetsmiljö-<br />
och tillgänglighetskrav.<br />
• Satsningar på kollektivtrafiken bör å<strong>stad</strong>komma ett minskat bilberoende samt ett<br />
minskat beroende av särskild kollektivtrafik. Ambitionen bör vara att resandet med<br />
den allmänna kollektivtrafiken ska öka och att kostnaderna för kollektivtrafiken<br />
totalt sett ska minska.<br />
Förslag till åtgärder:<br />
- Skapa förutsättningar för samverkan i utvecklingsarbetet.<br />
- Anskaffning av fordon i enlighet med pågående projekt om biogas.<br />
- Öka tillgängligheten, trafiksäkerheten, jämställdheten och miljön genom<br />
hållplatsåtgärder.<br />
- Ta fram nödvändig statistik för en korrekt nulägesbeskrivning.<br />
- Genomföra nödvändiga åtgärder för att å<strong>stad</strong>komma ett marknadsanpassat busslinjenät,<br />
med t ex stomlinjer. Vikta olika åtgärder mot varandra (kostnad,<br />
restidsminskning, etc.).<br />
Figur 7.3. Principförslag på nya typer av <strong>stad</strong>slinjer: stomlinjer och övriga <strong>stad</strong>slinjer.<br />
36