01.02.2015 Views

VÄSTERÅS TRAFIKPLAN 2004 - Västerås stad

VÄSTERÅS TRAFIKPLAN 2004 - Västerås stad

VÄSTERÅS TRAFIKPLAN 2004 - Västerås stad

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Detaljerade riktlinjer och planeringsprinciper<br />

7.3 Kollektivtrafik<br />

Här beskrivs hur <strong>stad</strong>en bör förhålla sig till utvecklingen av kollektivtrafiken inom<br />

tätorten Västerås.<br />

• Vid <strong>stad</strong>splaneringen bör en hög bebyggelsetäthet eftersträvas för att skapa ett så bra<br />

resandeunderlag som möjligt. Linjen/hållplatsen bör ligga i områdets tyngdpunkt,<br />

bostäder och verksamheter bör om möjligt blandas och nya områden bör byggas så att<br />

befintlig kollektivtrafik kan förlängas.<br />

• Etableringar av publika anläggningar, affärscentra och större arbetsplatser bör ske på<br />

platser som är väl försörjda med kollektivtrafik eller som på ett kostnadseffektivt sätt<br />

kan försörjas med ny kollektivtrafik.<br />

• Det behöver finnas ett bra samarbete mellan <strong>stad</strong>ens olika förvaltningar, trafikhuvudmannen<br />

och övriga operativa organisationer.<br />

• Kollektivtrafiken ska göras tillgänglig för alla, inte minst barn, äldre och funktionshindrade.<br />

Det kan också finnas skillnader i mäns och kvinnors tillgänglighet till<br />

kollektivtrafiken att ta hänsyn till.<br />

• För att skapa delaktighet i planeringen är det viktigt att nulägessituationen kan<br />

beskrivas på ett enkelt sätt. Därför bör det finnas detaljerad statistik över resandet<br />

med all kollektivtrafik.<br />

• Linjer med olika standard i turtäthet, genhet osv bör tillskapas för att ge valmöjligheter<br />

för olika kundgrupper – en marknadsanpassning. Gena linjedragningar,<br />

längre mellan hållplatserna än normalt, kort restid, hög turtäthet etc kan erbjudas<br />

utmed vissa stråk, s k stomlinjer. Särskilda arbetslinjer kan tillskapas där behovet<br />

är stort och där befintliga radiella linjer inte ger en tillräckligt god konkurrens med<br />

biltrafiken.<br />

• Ett marknadsanpassat busslinjenät kräver åtgärder i infrastrukturen, t ex bussgator,<br />

busskörfält, förbindelser mellan angränsande gator. För att ytterligare minska restiden<br />

(inkl. väntetid) kan åtgärder vidtas i form av bussprioritering i trafiksignaler,<br />

effektiva biljettsystem, trafikantinformation i realtid, hållplatsombyggnad m m.<br />

• Hållplatserna bör vara attraktiva, ändamålsenliga och erbjuda den trafikantinformation<br />

som efterfrågas.<br />

• Fordonen, liksom kollektivtrafiken i övrigt, bör uppfylla högt ställda säkerhetsmiljö-<br />

och tillgänglighetskrav.<br />

• Satsningar på kollektivtrafiken bör å<strong>stad</strong>komma ett minskat bilberoende samt ett<br />

minskat beroende av särskild kollektivtrafik. Ambitionen bör vara att resandet med<br />

den allmänna kollektivtrafiken ska öka och att kostnaderna för kollektivtrafiken<br />

totalt sett ska minska.<br />

Förslag till åtgärder:<br />

- Skapa förutsättningar för samverkan i utvecklingsarbetet.<br />

- Anskaffning av fordon i enlighet med pågående projekt om biogas.<br />

- Öka tillgängligheten, trafiksäkerheten, jämställdheten och miljön genom<br />

hållplatsåtgärder.<br />

- Ta fram nödvändig statistik för en korrekt nulägesbeskrivning.<br />

- Genomföra nödvändiga åtgärder för att å<strong>stad</strong>komma ett marknadsanpassat busslinjenät,<br />

med t ex stomlinjer. Vikta olika åtgärder mot varandra (kostnad,<br />

restidsminskning, etc.).<br />

Figur 7.3. Principförslag på nya typer av <strong>stad</strong>slinjer: stomlinjer och övriga <strong>stad</strong>slinjer.<br />

36

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!