Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006 ... - Wimnells

vanligen inte låna på husen). Men det är olämpligt att genom minskning
av bostadsbidragen för fritidshusägare tvinga dem att sälja
husen. De bör få ha den stimulans som fritidshusen ger. Det finns i
så fall lika goda skäl att på samma sätt sänka bostadstilläggen för dem
som bor i villor.
Jämför två fall för ensam pensionärer med låga inkomster:
1) pensionär som bor i en liten hyreslägenhet och har ett genomsnittligt
fritidshus med taxeringsvärde 460 000. Inget på banken. På
grund av fritidshuset minskas bostadstillägget: Fritidshuset anses ge
en inkomst på 15% av 360 000= 54 000. Bostadstillägget minskas
med 62% av 39300 = 24366 plus 50% av 14700=7350, Summa
bidragsminskning. 31 716 kr.Ingen reduktion av fastighetsskatten.
2) pensionär som permanentbor i en villa med samma eller högre
taxeringsvärde. Ingen minskning av bostadstilläget. Men reduktion av
fastighetsskatten med uppemot 3000 kr om taxeringsvärdet är 762000
kr = genomsnitt för permanentboendehus.
Skillnaden till fritidshusägarens nackdel är i runda tal 35 000 kr per
år. För pensionären med fritidshus innebär det katastrof, pensionären
kan inte öka sina disponibla inkomster genom förvärvsarbete eftersom
det intjänade till nära 100 %försvinner i skatt och minskning av
bostadstillägg.
I 1990 års skattereform ändrades
kapitalinkomstbeskattningen.
Bl a infördes regler om kapital som ska påverka pensionärernas
bostadstillägg, BTP. Efter den 1 januari 1990 gällde att förmögenhet
i form av privatbostadsfastighet eller privatbostad inte skulle
påver-ka inkomstberäkningen för bostadstillägg om bostaden
beboddes av pensionären:
“Ett småhus eller en bostadsrätt pensionären bor permanent i och
som pensionären söker bostadstillägg för skall således inte påverka
årsinkomsten och därmed inte heller minska bostadstilläggets storlek.
Inte heller skuld på sådan bostad påverkar inkomstberäkningen. När
det gäller privatbostadsfastighet eller privatbostad som pensionären
inte bebor men har för privat bruk (fritidsfastighet)
gäller samma regler, dvs. inte heller sådan bostad påverkar
inkomstberäkningen”
En orsak till att fritidsfastigheter var undantagna från inkomstprövningen
var att en sådan fastighet inte inbringar någon verklig inkomst.
Det ansågs rimligt att utforma inkomstprövningen i större
utsträckning med hänsyn till faktisk inkomst än med hänsyn till möjlig
inkomst, det var önskvärt att göra inkomstprövningen efter faktisk
inkomst.
1995 föreslog regeringen att skärpningsregeln skulle
tas bort.
I reglerna för pensionärernas bostadstillägg finns en s k skärpningsregel
som innebär att avtrappningen av bostadstillägget vid ökad
inkomst ska ökas på med en fiktiv inkomst från kapital, dvs kapital
antages ge en viss inkomst vare sig det ger inkomst eller ej.
I mitt brev till bl a statsministern den 10 mars 1995, med sidorna
1926-1952 behandlade jag pensionärsproblem. Regeringen föreslog
vid den tiden vissa försämringar för pensionärerna, men föreslog också,
att den s k skärpningsregeln i botilläggssystemet skulle tas bort.