Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006 ... - Wimnells

Maximalt bostadstillägg för ensam avtrappas då mellan inkomster
85281 och 171492 och för make mellan 76046 och 119162. Maken
ligger längre ner i skatteskalan och får lägre skatter och marginaleffekter
än ensam.
Bör kunna gälla åtminstone för pensionärer födda 1937 eller
tidigare från 1 jan 2005.
* Sven-Olof Lodin, fd professor i finansrätt, expert till Äldreberedningen
och Carl-Johan Åberg, fd vd för AP-fonden, har
påpekat att staten tar ut 24,26 procent i löneskatt på de arbetsinkomster
som äldre personer har. De menar att det medfört en
helt oförsvarbar överbeskattning av pensionärerna. De menar att de
pensionerades arbetsinsatser fortfarande är önskvärda, och föreslår,
att löneskatten tas bort helt eller sänks till 10%.
Vill statsmakterna öka incitamentet för arbetsgivarna och de
anställda att vara kvar i jobbet då bör avgiften sänkas till noll, att
försvara sig med att man inte har råd att ändra löneskatten visar bara
att man inte förstått eller velat förstå problemet, menar de.
Jag har undersökt hur löneskatten slår i ett litet fall där en
pensionär har en utbetalad ATP-del på 36549 och av det får
behålla 3576 kr (9,8%). Han vill bättra på sin ekonomiska
situation och tar ett förvärvsarbete och tjänar 2000 kr. På det
betalar han löneskatt(som sedan får dras av) och av de 2000
kronorna får han efter skatt och bidragsminskning behålla 43
kr. Marginaleffekten blir 97,9%
Sänks löneskatten till 10% får han behålla 50 kr, marginalefekt
97,5%. Tar man bort löneskatten helt blir marginaleffekten
97,2%.
I det här fallet spelar det just ingen roll om man tar bort
löneskatten eller ej för man kan räkna med att pensionären inte är så
dum att han tar detta jobb om han är tvungen deklarera det. Han
försöker ordna det som ett svartjobb, men det går inte alltid att göra
så.
Om det ska löna sig för pensionärer med bostadstillägg att
förvärvsarbeta legalt måste det rejäla tag i tilläggssystemet.
Om pensionären i inkomstskikt med bostadstillägg tjänar
2000 kr måste han få behålla åtminstone hälften och med skatt
25,6-32-35,2% får inte tilläggsminskningen vara större än ca
18% eller ca en tredjedel av den ordinarie
tilläggsminskningen. För pensionärer födda 1937 eller tidigare
bör bara 30% av förvärvsinkomsten påverka bostadstillägget
från 1 januri 2005.
* Ensamma och makar. Jag har under många år studerat hushållsbudgetar,
pensioner och bostadstillägg för pensionärer. Vid
lägsta pensionerna har det ibland blivit underskott, ibland överskott i
budgetarna. Alltid har ensampensionärer haft det sämre än makepensionärer.
År 2004 blir det små överskott för både ensamma och
makar, men den ensamma får ett överskott som är 790 kr lägre per år
än en make. (Gäller fall utan fritidshus.) Det beror på ett gammalt fel i
det gamla pensionssystemet, där folkpensionerna för ensamma och
makar inte varit väl avvägda med hänsyn till levnadskostnaderna. Felet
har överförts i det nya pensionssystemet.
Under utredningen av det nya pensionssytemet har jag många
gånger påpekat felet, men det har trots det införts i nya pensionssystemet.
Lägsta pension för ensam skulle behöva ökas. Marginalskatten
för ensams lägsta pension är 25,6%. Ökar man ensams pension
med 3% av prisbasbeloppet ökar pensionen med 1179 kr , vilket efter
skatt gör 759 kr.
Emellertid återkommer reglerna i det nya pensionssystemet i så
många sammanhang att en regeländring för dessa 790-759 kr skulle
kunna te sig som mer våld än nöden kräver. Därför krävs ingen regeländring
nu, men problemet bör hållas i minnet till en dag då denna
ändring kan göras tillsammans med andra ändringar.
Ensamma är alltså missgynnade vid lägsta pension. En annan
skillnad finns också: på ATP-delen blir skatten lägre för makar än för
ensamma därför att makarna har större del av inkomsten i skikt med
låg skatt.