Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006 ... - Wimnells

sjukdomar med psykiska samt alkohol- och missbruksrelaterade diagnoser
är följderna genomgående mycket allvarliga. Efter att vården
avslutats har de vårdade personerna ofta lägre disponibel inkomst, de
separerar oftare från sambo och barn, och de blir i högre grad mottagare
av ekonomiskt bistånd. Särskilt männen tycks drabbas av
negativa familjemässiga konsekvenser.
Barns funktionshinder kan leda till allvarliga hälsoproblem
hos föräldrarna
Samhällets ekonomiska skyddsnät tycks fungera väl när det gäller
familjer med sjuka eller funktionshindrade barn, med förbehåll för att
det i analysen inte har varit möjligt att ta hänsyn till familjernas extra
utgifter. Resultaten tyder på att barnens funktionshinder mycket sällan
leder till att familjer blir svårt ekonomiskt utsatta.
Föräldrar till barn med betydande rörelsehinder kan däremot drabbas
av andra problem. Såväl fäder som mödrar löper påtagligt ökad
risk för förtidspensionering och sjukhusvård för psykiska problem.
Ensamstående föräldrar till barn med betydande rörelsehinder framstår
som särskilt sårbara. Deras ekonomiska resurser är påtagligt
sämre liksom deras hälsa.
Äldre utrikesfödda allt fler
En ökande andel av de äldre är födda utanför Sverige: 10 procent
av åldersgruppen 65 år och äldre och 6 procent av dem över 80 år
2004. I dag kommer hälften av de utrikesfödda äldre från något
nordiskt land medan det i framtiden kommer att finnas allt fler äldre
med ursprung i utomeuropeiska länder. De utrikesfödda saknar i större
utsträckning ekonomiska marginaler jämfört med personer födda i
Sverige och dessa skillnader ökar betydligt bland äldre pensionärer.
Dessutom har många äldre utrikesfödda ett svagt socialt nätverk vilket
kan försvåra deras situation när de blir allt äldre och mer vårdbehövande.
Äldre kvinnors villkor sämre än äldre mäns
De äldre generationerna av kvinnor förvärvsarbetade i betydligt
mindre utsträckning än männen vilket har gett konsekvenser för deras
pensionsinkomster. Äldre män har i genomsnitt högre pension och
större ekonomiska marginaler än äldre kvinnor och detta förhållande
kommer att bestå under många år. Så länge maken lever har kvinnan
tillgång till hans ekonomiska resurser. När hon blir änka försämras
hennes ekonomiska situation. Merparten av de allra äldsta är kvinnor
som av dessa skäl löper en förhållandevis hög risk att bli fattiga.
Kvinnor lever längre än män vilket innebär att det finns nästan
dubbelt så många kvinnor som män i åldersgruppen 80 år och äldre.
Majoriteten av de äldre männen bor tillsammans med sin maka eller
sambo medan majoriteten av de äldre kvinnorna bor ensamma, ofta
sedan make eller sambo har avlidit. En följd av detta är att äldre män
med omsorgsbehov i huvudsak får hjälp av sin fru eller sambo medan
äldre kvinnor oftast får hjälp av vuxna barn som de inte bor tillsammans
med, eller av hemtjänsten.
Merparten av all vård och omsorg till äldre som bor i det vanliga
bostadsbeståndet ges av anhöriga. Omkring 9 procent av befolkningen
i åldern 65 och äldre hade hemtjänst varav en femtedel fick
mycket omfattande insatser, 50 timmar eller mer per månad. Andelen
äldre personer med hemtjänst eller som bor i särskilt boende har
minskat ien utsträckning som inte enbart kan förklaras med minskade
omsorgsbehov i den äldre befolkningen. Antalet personer som får
hemtjänst har emellertid ökat totalt sett under de senaste åren, till följd
av att andelen äldre har ökat i befolkningen.
Fler barnfamiljer bland hemlösa
Att vara hemlös kan innebära allt från att bo på gatan eller på
härbärge till att vara inneboende hos släkt eller vänner. I Sverige har
hemlösheten ökat sedan den senaste nationella kartläggningen år
1999. Bland de hemlösa har det blivit relativt sett fler kvinnor och
utrikesfödda. De hemlösa förekommer mycket oftare i storstäder än i
övriga landet – över 40 procent fanns i Stockholm, Göteborg och