UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se

Fyndet av kärlen i Veddige är sannerligen mycket intressant och belyser en viktig del av det
neolitiska samhället. De arkeologiska utgrävningarna berör oftast boplatser eller gravar, och man
har svårt att identifiera olika typer av offer. Vi vet att olika typer av offerceremonier sannolikt
varit viktiga, men det är svårt att påvisa dem. Två hela kärl som satts ned i en strandkant utgör ett
viktigt bidrag till denna diskussion.
Syftet med studien av kärlen är att dels fastställa dess ålder, men även diskutera hur de framställts,
vad de kunnat användas till samt att diskutera förhållandet till andra samtida lokaler.
Metoder
Kärlen har utifrån form och dekor daterats och kärlstorlek och gods har använts för att diskutera
kärlens proveniens, funktion samt förhållande till andra boplatser. En formanalys har utförts och
denna syftar till att bestämma om kärlen är av samma form eller ej.
En keramikskärva från vardera kruka har studerats med hjälp av mikroskopering av keramiska
tunnslip. Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska
råmaterialen och övriga tillverkningstekniska parametrar. Metoden ger information om kärlens
funktion och om lokalt såväl som om främmande hantverk.
Tunnslipet skall vara 0,03 mm tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid
förstoringar mellan 25X och 1000X i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art,
andel och största korn fastställes. De leror som använts till kärlframställning klassificeras som
fina, mellangrova eller grova leror. Det innebär att mängden silt är låg eller saknas i finlerorna, att
sandfraktionen är förekommer men är låg i mellanlerorna medan mängden sand är hög i
grovlerorna. Det noteras även om en lera är sorterad eller osorterad. I en osorterad lera saknas
vissa fraktioner. Vidare noteras den mineralogiska sammansättningen och närvaron av organiskt
material och förekomsten av diatomeer (kiselalger).
Keramikkärlen
De två kärlen har benämnts för stora respektive lilla krukan. De påträffades intill varandra.
Lilla krukan (F80)
Den lilla krukan har varit 14 cm hög och mynningsdiametern var 18 cm. Kärlprofilen är S-formad
med rak utåtlutande mynnings- och halsparti. Skuldran är tydligt markerad och botten är svagt
rundad. Kärlet kan därmed klassificeras som en trattbägare.
Halsen är ornerad snördekor i nio horisontella rader. Bottenpartiet är däremot oornerat.
Skärvtjockleken har uppmätts till 7 mm och största bergartskorn i godset till 3,6 mm. En okulär
bedömning av godset gör det troligt att det framställts av en siktad bergart som krossats innan
den blandats i leran.
I och med kärlhöjden kan den lilla krukan definieras som ett relativt litet kärl, men inte som ett
miniatyrkärl. Det har rymt cirka 3 liter. Organisk beläggning / matskorpa har påträffats på kärlets
insida. Matskorpan har C14-daterats till 4976+43 BP (3940-3650 BC kalibrerat med 2 sigma)
Stora krukan (F2349)
Den stora krukan är betydligt större och både kärlhöjden och mynningsdiametern är 35 cm.
Proportionerna är därmed något annorlunda och den stora krukan är något högre i förhållande
till mynningsdiametern än vad den lilla krukan är. Den stora krukan har också en S-formad
kärlprofil med utåtböjd mynning, men halsen är betydligt kortare i förhållande till kärlhöjden än
vad den var på den lilla krukan. Botten är flat och diametern har uppmätts till 15 cm. Även detta
kärl kan klassificeras som en trattbägare.
124 Boplatser och gravar vid Viskan i Veddige