UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se

10 0
90
80
70
60
50
Lilla krukan
St ora krukan
40
30
20
10
0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
Figur 5. Formanalys av de två kärlen från Veddige. Den lilla krukan är mera profilerad än den
stora krukan.
Kärlen kan relateras till de olika grupperna av trattbägare som skapades av Koch. Lilla krukan
tillhör formgrupp 4 och den stora krukan tillhör formgrupp 2. Det senare kärlet tillhör därmed
Kocks trattbägare, typ II, som hon daterar till en tidig del av tidigneolitikum, TN I (Ibid: 91). Den
lilla krukan tillhör trattbägare av typ IV, som egentligen ska vara ornerad. Ornerade kärl med
denna form placerar Kock i övergången mellan TN II och MN I (Ibid: 97). Därmed har de två
kärlen olika dateringar efter den danska kronologin, där de för övrigt placerats i grupperna
Svaleklint (stora krukan) respektive Virum (lilla krukan). Svaleklint är en av de danska typerna
som är rikligt ornerade, vilket då skulle stämma överens med den stora krukan, men i detta fallet
är det den lilla krukan som har dekor.
Däremot förefaller den stora krukan, med sin korta hals ha vissa likheter med Vråkeramik från
östra Mellansverige (Florin 1958). Vråkeramiken är en östlig variant av trattbägarkeramik och den
formtyp som Veddigekärlet påminner om är formtyp Vrå I, som främst tillhör TN II. En
dekortyp som är mycket vanlig i Vråkeramiken är snördekor, och denna dekor täcker ofta större
delen av kärlets hals. Detta gör den även på den så kallade Fagervik I-keramiken som också kan
anses som en variant av trattbägarkeramik. Fagervik I dateras till 3890-3110 BC, vilket är
detsamma som TN I – MN A (Olsson & Edenmo 1997:5.33). För övrigt är det relativt vanligt
med omfattande snördekor på keramiken i Mälardalen och i Bergslagen (Hallgren 2008:139 ff).
Dekortypen stämmer därmed väl överens med den lilla krukan från Veddige, som dekormässigt
har mycket gemensamt med keramik i Mälardalen. Om kärlen från Veddige ska klassificeras som
Vråkeramik, Fagervik I-keramik eller som sydskandinavisk trattbägarkeramik är egentligen utan
betydelse. Det finns fler likheter än skillnader, men det är viktigt att notera att kärlen har likheter
både österut och söderut. Det skall även noteras att snörornerad trattbägarkeramik påträffats i
Norge (Hallgren 2008:245). På den neolitiska boplatsen Auve, vid Larvik i sydöstra Norge,
utgjorde den snörornerade keramiken omkring tvåtredjedelar av all ornerad keramik (Østmo
2008:106), vilket bekräftar att snördekor varit vanlig i hela Skandinavien. Auves kulturella
tillhörighet är intressant, och den kan delvis klassificeras som gropkeramik, men även som en
trattbägarlokal.
Enligt jordartskartan för området ligger RAÄ 128b inom ett område bestående av grus
Bilagor 129