UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se
UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se
UV Rapport 2011:26. Arkeologiska undersökningar ... - arkeologiuv.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10 0<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
Lilla krukan<br />
St ora krukan<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100<br />
%<br />
Figur 5. Formanalys av de två kärlen från Veddige. Den lilla krukan är mera profilerad än den<br />
stora krukan.<br />
Kärlen kan relateras till de olika grupperna av trattbägare som skapades av Koch. Lilla krukan<br />
tillhör formgrupp 4 och den stora krukan tillhör formgrupp 2. Det <strong>se</strong>nare kärlet tillhör därmed<br />
Kocks trattbägare, typ II, som hon daterar till en tidig del av tidigneolitikum, TN I (Ibid: 91). Den<br />
lilla krukan tillhör trattbägare av typ IV, som egentligen ska vara ornerad. Ornerade kärl med<br />
denna form placerar Kock i övergången mellan TN II och MN I (Ibid: 97). Därmed har de två<br />
kärlen olika dateringar efter den danska kronologin, där de för övrigt placerats i grupperna<br />
Svaleklint (stora krukan) respektive Virum (lilla krukan). Svaleklint är en av de danska typerna<br />
som är rikligt ornerade, vilket då skulle stämma överens med den stora krukan, men i detta fallet<br />
är det den lilla krukan som har dekor.<br />
Däremot förefaller den stora krukan, med sin korta hals ha vissa likheter med Vråkeramik från<br />
östra Mellansverige (Florin 1958). Vråkeramiken är en östlig variant av trattbägarkeramik och den<br />
formtyp som Veddigekärlet påminner om är formtyp Vrå I, som främst tillhör TN II. En<br />
dekortyp som är mycket vanlig i Vråkeramiken är snördekor, och denna dekor täcker ofta större<br />
delen av kärlets hals. Detta gör den även på den så kallade Fagervik I-keramiken som också kan<br />
an<strong>se</strong>s som en variant av trattbägarkeramik. Fagervik I dateras till 3890-3110 BC, vilket är<br />
detsamma som TN I – MN A (Olsson & Edenmo 1997:5.33). För övrigt är det relativt vanligt<br />
med omfattande snördekor på keramiken i Mälardalen och i Bergslagen (Hallgren 2008:139 ff).<br />
Dekortypen stämmer därmed väl överens med den lilla krukan från Veddige, som dekormässigt<br />
har mycket gemensamt med keramik i Mälardalen. Om kärlen från Veddige ska klassificeras som<br />
Vråkeramik, Fagervik I-keramik eller som sydskandinavisk trattbägarkeramik är egentligen utan<br />
betydel<strong>se</strong>. Det finns fler likheter än skillnader, men det är viktigt att notera att kärlen har likheter<br />
både österut och söderut. Det skall även noteras att snörornerad trattbägarkeramik påträffats i<br />
Norge (Hallgren 2008:245). På den neolitiska boplat<strong>se</strong>n Auve, vid Larvik i sydöstra Norge,<br />
utgjorde den snörornerade keramiken omkring tvåtredjedelar av all ornerad keramik (Østmo<br />
2008:106), vilket bekräftar att snördekor varit vanlig i hela Skandinavien. Auves kulturella<br />
tillhörighet är intressant, och den kan delvis klassificeras som gropkeramik, men även som en<br />
trattbägarlokal.<br />
Enligt jordartskartan för området ligger RAÄ 128b inom ett område bestående av grus<br />
Bilagor 129